Hopp til innhold

Elsa Laula Renberg ii hállán mánáidisguin sámegiela

Elsa Laula Renberg lei nisu gii lágidii vuosttaš sámi riikkačoahkkima. Siri Broch Johansen lea sus čállán biografiija. Dát lea ovdal almmustuhtton dárogillii, ja Troandima sámi 100 jagi doaluin almmustuhtto dát girji davvisámegillii.

Elsa Laula Renberg

Elsa Laula Renberg lei nisu gii beroštii sámi áššiin. Erenoamážit barggai son boazosámiid ovddas, ja ásahii maid vuosttaš boazosámiisearvvi Ruoŧas, Lapparnas sentralforbund.

Elsa Laula Renberg lei son guhte lágidii vuosttaš sámi riikkačoahkkima. Sus ii leat olus mihkkege gullon ovdalgo dalle ráhkkanišgohte ávvudit sámi vuosttaš riikkačoahkkima 80 jagi doaluide Troandimis 1997:s. Das rájes lea gullogoahtán eanet dán Ruoŧa beale sámenissonis. Ja dál dat gal juo girjige gávdno maid girječálli Siri Broch Johansen lea čállán Elsa Laula Renbergga birra.

Golai guhkesáigi ovdalgo čálligođii biografiija

Siri Broch Johansen

Siri Broch Johansen lea čállán girjji Elsa Laula Renbergga birra. Logemat jagi smiehtai ovdalgo čálligođii. Girjjjis leat olu dieđut ruoŧa sámi nissonis gii náitalii Norgii ja čohkkestii sámiid dan vuosttaš sámi riikkačoahkkimii.

Foto: Bent Johansen / Pressebilde

Girječálli Siri Broch Johansen muitala iežas guhkes áiggi smiehttan ovdalgo čálligođii Elsa Laula birra girjji. Logemat jagi dat gal golle ovdalgo dovddai iežas gearggusin čálligoahtit. Easka maŋŋil go oinnii teáhterbihtá Elsa Laula birra, de álggii son čállit.

Digitála áigi álkidahtii barggu čohkket dieđuid

Jos son livččii álgán dalle juo go smiehttagođii čállit Elsa Laulas bijografiija, dalle livččii lean mealgat váddásat gávdnat su birra dieđuid. Dien logi jagis buorrániilei digitála-áigi sakka, ja son de sáhtii Deanus čohkkát ja ohcat Elsa Laula Renbergga birra dieđuid interneahtas.

Sámegiella lei giella mii lei dohkálaš boazomeahcis

Girji maid Siri Broch Johansen lea čállán

Dá lea girji maid Siri Broch Johansen lea čállán dárogillii, dál hui farga almmustuhtto dát girji davvisámegillii.

Foto: Vefsn Museum

Girječálli muitala iežas háleštan Thomas Renberggain, dassá lea guhkes áigi, ja son lei dalle juo vuoras almmái. Dalle muitalii Renberg ahte Elsa Laula ii hállán singuin sámegiela, ruovttus hálle sii dáro- ja ruoŧagiela. Sámegiela sii gal hálle dušše boazomeahcis, muhto ii son sáhttán gal muitalit manne nu lei. Soittii lean danne go sii ásse Mussiris, ja sin bearaš lei áidna boazosámibearaš mii ásai dán gávpogis.

Korte nyheter

  • Háliidit priváhta dearvvašvuođafálaldaga Áltái

    Álttá Bargiidbellodat, Guovddášbellodat ja Gurutbellodat lea bargagoahtán oččodit priváhta dearvvašvuođafálaldaga, Aleris bokte.

    Dát ii soabat ráđđehusa strategiijain. Ráđđehus áiggošii uhcit priváhta dearvvašvuođabálvalusaid.

    – Buot buoremus livčče dieđusge jos mis livčče almmolaš dearvvašvuođafálaldat mii nagoda buohkaid dikšut, muhto nu ii leat. Álbmoga bálvalusat leat buot deháleamos, ja mun sávan dat duohtandahkko, dadjá Álttá Bargiidbellodaga Ole Steinar Østlyngen, ja čujuha priváhta dearvvašvuođafálaldahkii.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    Ráđđehusas eai ge doarjjo dán barggu.

    – Geavahit resurssaid hukset priváhta fálaldaga, ii atte buoret dikšofálaldaga álbmogii. Dušše sidjiide geain lea ráđđi máksit iežas lupmas, čállá Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeantta stáhtačálli Karl Kristian Bekeng e-poasttas NRK:i.

    Kantar iskos čájeha ahte gávccis logi olbmos háliidit priváhta ja almmolaš buohcciviesuide eanet ovttasbarggu, čoavdin dihtii dearvvašvuođabálvalusa hástalusaid, muitala Anita Tunold, Aleris hálddašeaddji direktevra.

    Ii ge leat vuos mearriduvvon ahte Aleris ásahuvvo Álttá gildii.

    – Jus mii áigot ásahit fálaldaga ođđa báikái, de fertet mii ásahit fálaldaga mas lea buorre dássi, ja ahte dat lea ekonomalaččat gánnáhahtti. Dat leat min prinsihpat, beroškeahttá gosa mii galgat, dadjá Tunold.

  • Oppdrettsselskap bidrar til åpning av vei

    Båtsfjord kommune melder på sin nettside at de i år har, som tidligere år, fått et betydelig økonomisk bidrag fra oppdrettsselskapet SalMar til åpning av Syltefjordveien.

    – Dette muliggjør åpning av veien tidligere enn hva som ellers ville vært mulig.

    Kommunen skriver at på dagtid i ukedager, mellom klokken 07.00 til klokken 15.00, vil veien fra bommen være å betrakte som anleggsområde. Det er dermed forbudt for publikum å ferdes langs veien på grunn av sikkerhet.

    – Etter hvert som veien åpnes, vil snøscooterløypene som går langs veien stenges.

    Uteetaten har begynt arbeidet og har som mål å åpne veien så snart forholdene tilsier at det er mulig.

  • Rykket ut etter melding om en bilbrann

    110 Finnmark melder på sosiale medier at brannvesenet i Kautokeino har rykket ut.

    Årsaken til utrykningen er en melding om en bilbrann.

    Bilen skal ha begynt å brenne utenfor Kautokeino. Det er ingen personer som er skadet, og 110-sentralen opplyser at alt er under kontroll.