Hopp til innhold

Bearralat čikŋan

Dán johttičájáhusas mii dál lea Guovdageainnus, oainnát mo earret eará álgoálbmogat geavahit bearraliid alcceseaset čikŋan.

Bearalčájáhus
Foto: Gunnar Tjikkom / NRK

Čájáhusa čohkkejeaddji, Lill-Aina Steffenach, lea galledan ollu máilmmi álgoálbmogiid ja etnihkalaš čearddaid geat bearraliiguin čevllohallet ja geavahit daid iežaset iešdovddu nannemii.


Erenoamáš čoakkáldat

– Čoakkáldagas leat ollu iešguđege lágan bearalduojit mat gávdnojit ollu sajiin

Hill-Aina Steffenach, čájeheaddji ja eaiggát
Foto: Piera Balto / NRK

máilmmis, álgoálbmogiid ja eará álbmogiid searvvis, geat ain eležit árbevirolaččat, muitala Steffenach.


Bearalgárvvut

Bearalčájáhus
Foto: Gunnar Tjikkom / NRK

Čájáhusas leat ovdamearkka dihtii earret eará amerihká indiánaid čiŋat, inuihtaid - ja maiddái mátta-afrihkálaččaid čiŋat, nu go zulučeardda, masa gullet 11 miljon olbmo.
– Zuluálbmot lea stuorra čearda Mátta-Afrihkás, muhto go soađáskedje gaskaneaset, de bieđganedje iešguđege guvlui.
Sii eai báljo geavat dábálaš biktasiid. Sin gárvvut leat dadjat dušše bearralat.


Mátta-Sápmái


Oppa Sámis leamaš bearalgeavaheapmi eanet dábálaš ovdalis go dal, muittuhan son.
– Máttasámiid gaskkas vuoittahalle bearralat datnečiŋaide, muhto dál orrot bearralat fas máhccamin.


Máttasápmelaš, Laila Mari Brandsfjell, lei maid čájáhusa geahččamin ja son lohká iežas guovllus bearalgeavaheami oahpisin:
– Mun gal lean ieš bajásšaddan bearraliiguin máttasámi guovllus, nu ahte dán anán mun hui miellagiddevažžan ja somán oaidnit.


Viiddidan miella

– Háliidivččen čohkket vel eanet čiŋaid, eanet kultuvrrain, ja lihkus lea beroštupmi olgoriikka museain gos lean leamaš. Mu mielas lea dehálaš čájehit mii lea ealli

Museumsleder for RDM
Foto: Piera Balato / NRK

kultuvrra, ja oasttášin áinnas áđaid maid nissonat dál ain ráhkadattažit iežaset atnui, loahpaha Steffenach.


Steffenacha beroštupmi iežas ja amas kultuvrraide, dat leat vuolggahan jurdaga čájáhussii. Su viiddis mátkkošteapmi máilmmi álgoálbmogiid ja eará álbmogiid mielde, dat leat addán dán bohtosa maid dál fállá olbmuide čájáhusnamas.

Muđui lea son dán ovdal čállán sierra girjji ollu oaivebivuid ja gahpiriid birra mat gávdnojit máilmmis.

Johtittičájáhus


RiddoDuottarMuseaid jođiheaddji, Karen Elle Johansdatter Gaup, dat rabai čájáhusa Guovdageainnu gilišiljus mannan lávvardaga.
– Dát johttičájáhus lea dušše Guovdageainnus dáppe Davvin ja galgá dán maŋŋá Rørosii ja de vel olgoriikii, muitala Gaup.

Korte nyheter

  • Háliidit priváhta dearvvašvuođafálaldaga Áltái

    Álttá Bargiidbellodat, Guovddášbellodat ja Gurutbellodat lea bargagoahtán oččodit priváhta dearvvašvuođafálaldaga, Aleris bokte.

    Dát ii soabat ráđđehusa strategiijain. Ráđđehus áiggošii uhcit priváhta dearvvašvuođabálvalusaid.

    – Buot buoremus livčče dieđusge jos mis livčče almmolaš dearvvašvuođafálaldat mii nagoda buohkaid dikšut, muhto nu ii leat. Álbmoga bálvalusat leat buot deháleamos, ja mun sávan dat duohtandahkko, dadjá Álttá Bargiidbellodaga Ole Steinar Østlyngen, ja čujuha priváhta dearvvašvuođafálaldahkii.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    Ráđđehusas eai ge doarjjo dán barggu.

    – Geavahit resurssaid hukset priváhta fálaldaga, ii atte buoret dikšofálaldaga álbmogii. Dušše sidjiide geain lea ráđđi máksit iežas lupmas, čállá Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeantta stáhtačálli Karl Kristian Bekeng e-poasttas NRK:i.

    Kantar iskos čájeha ahte gávccis logi olbmos háliidit priváhta ja almmolaš buohcciviesuide eanet ovttasbarggu, čoavdin dihtii dearvvašvuođabálvalusa hástalusaid, muitala Anita Tunold, Aleris hálddašeaddji direktevra.

    Ii ge leat vuos mearriduvvon ahte Aleris ásahuvvo Álttá gildii.

    – Jus mii áigot ásahit fálaldaga ođđa báikái, de fertet mii ásahit fálaldaga mas lea buorre dássi, ja ahte dat lea ekonomalaččat gánnáhahtti. Dat leat min prinsihpat, beroškeahttá gosa mii galgat, dadjá Tunold.

  • Oppdrettsselskap bidrar til åpning av vei

    Båtsfjord kommune melder på sin nettside at de i år har, som tidligere år, fått et betydelig økonomisk bidrag fra oppdrettsselskapet SalMar til åpning av Syltefjordveien.

    – Dette muliggjør åpning av veien tidligere enn hva som ellers ville vært mulig.

    Kommunen skriver at på dagtid i ukedager, mellom klokken 07.00 til klokken 15.00, vil veien fra bommen være å betrakte som anleggsområde. Det er dermed forbudt for publikum å ferdes langs veien på grunn av sikkerhet.

    – Etter hvert som veien åpnes, vil snøscooterløypene som går langs veien stenges.

    Uteetaten har begynt arbeidet og har som mål å åpne veien så snart forholdene tilsier at det er mulig.

  • Rykket ut etter melding om en bilbrann

    110 Finnmark melder på sosiale medier at brannvesenet i Kautokeino har rykket ut.

    Årsaken til utrykningen er en melding om en bilbrann.

    Bilen skal ha begynt å brenne utenfor Kautokeino. Det er ingen personer som er skadet, og 110-sentralen opplyser at alt er under kontroll.