Hopp til innhold

Sier ja til finsk ILO-ratifisering

Flertallet i Sametinget i Finland godtar regjeringens forutsetninger til finsk ratifisering av ILO-konvensjonen.

Klemetti Näkkäläjärvi

I 25 år har vi kjempet for at finsk ratifisering av ILO-konvensjonen. Derfor kan vi ikke la denne sjansen gå fra oss, forklarer den finsker sametingspresidenten Klemetti Näkkäläjärvi.

Foto: Siv Eli Vuolab / NRK

Forslaget som ble fremmet av sametingspresident Klemetti Näkkäläjärvi på plenumsmøtet i dag, oppnådde 14 stemmer. Fire stemte imot. Tre av medlemmene hadde meldt om forfall.

– Dette er et solid flertall, og jeg er delvis fornøyd, svarer sametingspresidenten som på forhånd var noe usikker på sin ILO-anbefaling .

Den finske regjeringen hadde på forhånd signalisert at de er klare til å ratifisere ILO-konvensjonen under forutsetning av samisk ja. Derfor hadde de sendt ballen videre til Sametinget.

Harde tautrekkinger

Det er forutsetningene til regjeringens ratifisering som hadde skapt en viss skepsis på forhånd. Retten til land og vann har vært det vanskeligste forhandlingstemaet. De siste forhandlingene mellom representanter fra regjeringen og Sametinget, skjedde dagen før plenumsmøtet i Enare.

– I sluttdokumentet fra regjeringen som vi nå sier ja til, har de samiske rettighetene blir ivaretatt i mye større grad enn tidligere. Men det har vært harde tautrekkinger, forteller Näkkäläjärvi.

Ifølge ham har regjeringa nå i sine merknader, godkjent at det finnes en egen samisk rettsforståelse og samiske kulturelle tradisjoner som det er viktig å ta vare på og videreutvikle.

Opptil Riksdagen

Nå håper han at regjeringsforslaget snarest oversendes til Riksdagen til endelig godkjenning.

– Dette skjer antakeligvis allerede i november. Men før Riksdagen kan gjøre endelig vedtak, må den først ut på høring. Hvor lang tid dette vil ta er vanskelig å vite, forklarer den finske sametingspresidenten, Klemetti Näkkäläjärvi

Hittil er Norge det eneste av de fire landene der samer bor, ratifisert denne konvensjonen som tar sikte på beskytte samenes og andre urfolks rettigheter.

Korte nyheter

  • Čiekčá vuosttas geardde Sámi ovddas

    Guhtta joavkku servet dán gease Conifa nissončiekčamiidda Bodåddjos.

    Sámi nissonriikkajoavku lea okta favorihtain vuoitit dán gease CONIFA čiekčamiid. Sii oainnat vuite 2022 CONIFA nissončiekčamiid Indias mat ledje vuosttaš stuorát gilvvut.

    Jenny Marie Mannsverk lea okta dan 18 čiekčis váldon mielde ovddastit sámi nissonriikkajoavkku dán gease.

    Son ii leat ovdal čiekčan Sámi ovddas, ja lohká šaddat hui somá ja illuda dasa. – Mun lean maid hui giitevaš go dán vejolašvuođa dál oažžu, lohká Mannsverk.

    Jenny Marie Mannsverk, FA Sápmi
    Foto: Privat
  • Buljo joatká Juoigiid Searvvi jođiheaddjin

    Karen Anne Buljo vuolgá ođđasit jođihit Juoigiid Searvvi. Dát searvi lea ásahuvvon 1988;is ja lea árbevirolaš juigiid várás. Sin doaibma lea ovddidit ja seailluhit árbevirolaš juoigama juoigama.

    Buljo lohká leamaš miellagiddevaš jođihit searvvi ja son lea bidjan olu návccaid dasa. Kontinuitehta lei okta sivva manin son válljii joatkit.

    – Álggus mun ledjen jurddašan ahte in mun joatkke, muhto fuomášedjen ahte gal mun veajan. Ulla Pirttijärvi lei nubbijođiheaddji, ja moai smiehtaime ahte moai jotke.

    Ulla Pirttijärvi Länsman maiddái válljii joatkit doaimmas ja lea searvvi nubbijođiheaddji.

    Karen Anne Buljo
    Foto: Marie Louise Somby
  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK