Er du en av dem som ofte sliter med å få koftetørkle på plass? Da kan det være godt med en hjelpende hånd nå i påsketider. NRK Sápmi har laget en instruksjonsvideo om hvordan du får det til.
Når du skal ta på skallebåndene er det viktig at de surres rett vei og at båndene har rett side ut. I videoen ser du hvordan man surrer skallebånd i Karasjok.
Påkleder i filmen, Karen Anne Anti Kildedam forteller at de lindes omtrent på samme måte for både gutter og jenter.
Årets mote
Lik som alle år varierer motet. I år er det blå steiner til gutter og klare og rosa steiner til jenter som er trenden.
Folk blir jo gjerne trendslaver, spesielt ungdommer, de vil gjerne ha det som er trend. Ofte det som andre har.
Kirsti Gulsrud
Hvordan tørkle som en på mote er forstås også en viktig ting å følge med på. Kirsti Gulsrud ved Sølvsmia Karasjok mener tørklær med hvit bunn med innslag av pastellfarger er en trend som vært en stund og som også er populært i år.
Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.
– Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.
– Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.
Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.
Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.
– Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.
Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.
Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.
Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.
– Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.