Hopp til innhold

Advarer mot massiv forurensning av Varanger

Leder for Kystfiskarlaget legger skylden på myndighetene – ikke på oppdrettsselskapet – og frykter fjorden vil forurenses ytterligere.

Laks i merd

Lederen i Norges Kystfiskarlag mener myndighetene ikke har tatt høyde for den samlede forurensningen Varangerfjorden vil bli utsatt for. Ikke bare fra oppdrett, men gruve- og oljeindustri, i tillegg til husholdning og landbruk. (Illustrasjonsbilde av laks i merd.)

Foto: Kallestad, Gorm / SCANPIX

– Selskapet gjør ikke annet enn at de søker, og så er det andre som skal bestemme om dem får lov til å ha det. Vi mener at beslutningen må tas på et faglig grunnlag, sier Arne Pedersen, leder for Norges Kystfiskarlag.

Han svarer på spørsmålet om Villa Arctic har rett i at det nye oppdrettsanlegget innerst i Varangerfjorden ikke vil utgjøre en så stor trussel for fisket og fjorden, som de lokale fiskerne frykter.

Advarer mot stor forurensning

Pedersen mener man i stedet må rette fokuset på myndighetene. Forurensningsmyndighetene i dette tilfellet.
– Når vi snakker om Varangerfjorden og den lokaliseringen det gjelder, så mener jeg dem har feilet. Den vanngjennomstrømningen som man tror at er gjennom Varangerfjorden, og da skal ta med forurensningen fra oppbretten, den gjennomstrømmingen er ikke der.

Arne Pedersen

Arne Pedersen var på det åpne møtet i Nesseby om planene om nytt oppdrettsanlegg i Varangerfjorden.

Foto: Ewa-Mari Hedman / NRK


Myndighetene har ikke tatt i betraktning den totale mengden med forurensning som Varanger vil bli utsatt for.

– Den skitten som kommer fra gruvedrifta, husholdning, og oppdrettsnæringen, men i tillegg etter hvert også fra oljenæringen. Vil omsider samle seg i Varangerbassenget, som vil være veldig belastet av summen av disse utslippene.

Mener myndighetene har feil kriterier

Gjennomstrømningen som er målt av myndighetene er ifølge Pedersen flo og fjære, og ikke de massive massene med vann som strømmer gjennom kysten kontra fjorden.

– Det er en sånn vanngjennomstrømning man er avhengig av for å sikre at forurensningen ikke blir liggendes, sier Pedersen.

Han påpeker at Varangerfjorden ikke er en bukt i den norske kyststripa, der man har massiv forflytning av vann.

– Varangerfjorden er også en terskelfjord, og har sitt eget basseng.

Dermed mener lederen for Kystfiskarlaget at myndighetene gir konsesjonene på feil grunnlag.

Korte nyheter

  • Oaivvilda ságastallan internáhtaid birra lea menddo ovttalágan

    Skuvlainternáhtaid eallin maŋŋil soađi lea šaddan gillámušhistorjá. Dan oaivvilda okta Davvi-Norgga eanemus dovddus servodatkritihkkáriin, gii ieš lea orron internáhtas bajásšattadettiin.

    – Ii olmmoš sáhte čállit movttegis historjjá. Galgat gávdnat surgadisvuođa ja eanemus lági mielde muitalit bahávuođa birra mii dáhpáhuvai internáhtain, dadjá Odd Mathis Hætta.

    Ovddeš vuosttašamanueansa ássá Álttás, muhto lea eret Siebes gilážis Guovdageainnu suohkanis. Son lea ieš ássan internáhtas Guovdageainnus 50-logus.

    Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.

    – Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.

    – Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.

    Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.

    Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.

    – Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.

    Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.

    Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.

    Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.

    – Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.

    Loga ášši dárogillii:

  • Sámi muséa Siida lea jagi eurohpalaš muséa

    Bálkkášupmi man «European museum of the year Awards» juohká, vuittii Siida muséa Anáris.

    Jury čállá earet eará ahte «musea lea čájehan earenoamášvuođa dan rabas, searvvaheaddji searvadahttinproseassas, mii buktá ođđa vejolašvuođaid sihke sámi álbmogii ja viidát álbmogii čatnat vássánáiggi ja dálááiggi oktii.

    Dohkkehettiin iežaset vuoigatvuođa eaiggáduššat álgoálbmogiid eatnamiid juridihkalaš dásis ja Sámi parlameanttaid kultuvrralaš iešmearrideami gaskaoapmin, de musea maid nanne viidábut digaštallamiid das mo álgoálbmogat, sihke Eurohpás ja máilmmiviidosaččat, galget divodit eatnamiid. Musea lea beaktilis veahkki das ahte olbmot besset áddet kultuvrralaš dialoga ja álgoálbmogiid rolla ođđaáigásaš dáhpáhusain, ja seammás viiddida gussiid máhtu ja ipmárdusa álgoálbmogiid servodatlaš čuolmmaid birra.»

    Sámi musea Siida lea Suoma beali sámiid našuvnnalaš musea, áidna dohkkehuvvon eamiálbmotkultuvra Eurohpás.

    Dát lea áidna musea Suomas mii aktiivvalaččat čohkke Sámi kulturárbbi dainna lágiin ahte seailluha, suodjala ja čájeha Sámi konkrehtalaš ja ii-materiálalaš kulturárbbi ja čađaha čoakkáldagaide vuođđuduvvi dutkama.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum
  • 57 duššan dulvái Brasilas, 70.000 báhtareamin

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 57 olbmo leat duššan, ja máŋggas leat jávkosis

    Nu čállá NTB.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo