Hopp til innhold

Boazodoalloláhka/Reindriftslov

Oppsummert

Sámediggi ja Norgga Boazosápmelaččaid Riikasearvi (NBR) leat ásahan sámi almmolaš láhkalávdegotti mii galgá geahčadit dárbbu rievdadit dáláš boazodoallolága. Váldoulbmil lea čielggadit 2007 boazodoallolágas rievdadusdárbbu.

  • Ráđđehus ođasmahttigoahtá boazodoallolága

    Eanadoallo- ja biebmodepartemeanta ođasmahttigoahtá dál boazodoallolága.

    Nu lea ráđđehus dál formálalaččat dieđihan sierra preassadieđáhusa bokte.

    Ollislaš láhkaođasmahttima lohpidedje sii juo ođđajagis go Norgga Boazosápmelaččaid Riikasearvi (NBR) vuolláičálii dán jagáš boazodoallošiehtadusa.

    – Son sávvá ahte dán barggus lea boađusin ođđa ealáhusláhka mii lea ávkin boazodollui ja lea buorre reaidu mii nanne ja ovdánahttá ealáhusa, čállá eanadoallo- ja biebmoministtar Sandra Borch preassadieđáhusas.

    NBR ja Sámediggi galget dieđusge árrat oažžut dieđuid dán barggu birra ja leat mielde hábmemen láhkarievdadusaid, čállá ráđđehus.

    Ealáhus ja sámediggi leat olu jagiid juo dáhtton láhkaođasmahttima go sii leat oaidnán ahte dálá láhka ii leat boazodoalliide ávkin nu movt galggašii, ja ahte láhka maid hehtte boazodolliid iešstivrejumi ealáhusas.

    Earret eará leat leamaš diggeáššit maid dát bealit oaivvildit sáhtašii garvit jos boazodoalloláhka buorebut heivehuvvošii ealáhusa dillái.

    Ráđđehusa mihttomearri lea geargat láhkaođasmahttimiin jagi 2025 giđa.

    Sandra Borch
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • NBR ii buktán cealkámuša

    Norgga Boazosápmelaččaid Riikkasearvi (NBR) ii leat buktán cealkámuša ođđa boazodoalloláhkaárvalussii. Sámediggi dat lei bidjan árvalusa gulaskuddamii mas lei áigemearri ođđajagimánu 5. beaivve.

    – Dát boazodoalloláhkaárvalus lea oalle viiddis ja olu prinsihpalaš jearaldagat masa fertet geavahit áiggi, nu eat leat ovddidan cealkámuša sámediggái. Dán muitala NBR jođiheaddji Inge Even Danielsen.

    Son lohká riikačoahkkima alimusorgána organisašuvnnas, nu leat ge dieđihan ahte eai sáhte cealkámušaid ovddidit ovdal maŋŋá dán jagi riikačoahkkima mii lea geassemánus.

    – NBR áigu dáinna boazodoalloláhkaárvalusain bargat siskkáldasat organisašuvnnas go lea dehálaš ahte buohkat leat das mielde, lohká Danielsen.

    Sámediggi ovttas Norgga Boazosápmelaččaid Riikkaservviin nammadedje 2018:s Boazodoalloláhkalávdegotti, mas de lei bargun geahčadit mo dálá lága berre rievdadit.

    Lávdegoddi almmuhii iežaset árvalusa čakčamánus diibmá ja muhtin vahkuid maŋŋá bijai Sámediggi árvalusa gulaskuddamii.

    Inge Even Danielsen
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Reindriftslovforslaget: NRL ønsker å bruke tid

    Norske Reindriftsamers Landsforbund (NRL) hadde ingen høringssvar da sametinget sendte forslaget fra reindriftslovutvalget ut på høring. Sametinget hadde satt høringsfristen til 5. januar i år.

    - Reindriftslovforslaget er svært omfattende og reiser flere prinsipielle spørsmål som krever en bred og grundig organisatorisk behandling. Dette har ikke vært mulig innenfor de gitte tidsrammer.

    Det sier leder Inge Even Danielsen i NRL.

    Danielsen legger til at landsmøtet til NRL er det høyeste organet i organisasjonen, derfor har de ikke hatt mulighet til å diskutere saken og landsmøtet er ikke før til sommeren.

    Det var Sametinget og NRL som utnevnte reindriftslovutvalget som i fjor høst la frem forslaget.

    - NRL vil legge opp til et internt arbeid, hvor planen er at lokallagene skal involveres i webinarer eller seminarer som tar for seg lovforslaget kapittelvis. Det er også plan om å kjøre en egen fagdag om lovforslaget i forbindelse med landsmøtet i juni, sier Danielsen.

    Inge Even Danielsen
    Foto: Ingrid Lindgaard Stranden / NRK
  • Boazodollui 200 miljovnna - boazodoallu muhtin muddui duhtavaš

    Stáhta ja Norgga Boazosápmelaččaid Riikasearvi (NBR) vuolláičálle ikte ođđa boazodoallošiehtadusa. 200 miljovnna ruvnnu juolluda stáhta boazodoalloealáhusa doaimmaide, mii lea 20 miljovnna ruvnnu eanet go dálá šiehtadusas.

    NBR lei dáhtton ođđa šiehtadussii lagabui 60 miljovnna eanet go dan maid ožžo.

    – Mii leat muhtun muddui duđavaččat dainna ekonomalaš osiin šiehtadusas. Leimmet gal dáhtton stuorát lassidoarjaga boazodolliide go leat ožžon lassi goluid haddegoargŋuma ja ovddit dálvvi roasu geažil, muhto dan mii eat ožžon, lohká NBR jođiheaddji Inge Even Danielsen.

    Dieid goluide lei NBR dáhtton stáhtas 16 miljovnna lassidoarjaga.

    – Dainna mainna leat hui duđavačča lea ahte Ráđđehus mieđiha ođasmahttigoahtit boazodoallolága. Eanadoallo- ja biebmodepartemeanta álggaha dál ollislaš láhkaođasmahttima, muitala Danielsen.
    Muđuid leat bealit soahpan lasihit ruđaid sierra njuolggadoarjja ortnegiidda, mat galggašedje nannet boazodoalliid ja orohagaid dietnasa ja bargodili. Ruhta lea maid várrejuvvon prošektii, mainna lea áigumuš hehttet rasisma boazodolliid vuostá. Stáhta lea maid mieđihan geahčadišgoahtit mo boazodoallu ferte heivehit iežas doaimmaid dálkkádatnuppástuvvama geažil.

    Eanadoallo- ja biebmoministtar Sandra Borch lea maid hui duđavaš šiehtadusain.

    – Illudan go nie stuorra ekonomalaš rámma lea várrejuvvon boazodollui. Šiehtadusain nannet mii erenoamážit daid boazodolliid geat ellet boazodoaluin, lohká Borch.

    Les på norsk.

    Viil Søyland og Inge Even Danielsen
    Foto: Pressebilde/Landbruks- og matdepartementet
  • LMD bovdejuvvon láhkalávdegoddái

    Eanadoallopolitihkalaš ossodagas Eanadoalo- ja biebmodepartemeanttas (LMD) čállet e-boasttas ahte ledje bovdehuvvon searvat sámedikki ja Norgga Boazosápmelaččaid Riikkasearvvi nammaduvvon boazodoalloláhkalávdegoddái, muhto eai searvan. LMD ii loga mearriduvvon goas dálá boazodoallolága ođasmahttimiin bargagohtet, muhto ráđđehusjulggaštusas lea celkon ahte dálá ráđđehus galgá ollásit geahččat boazodoallolága. Láhkaárvalus galgga sámedikki dievasčoahkkimii áššin njukčamánus.

    Atle Magga
    Foto: EILIF ASLAKSEN / EILIF ASLAKSEN

Korte nyheter

  • Samisk språkteknologi møter utfordringer med teknologigigantene

    Språkforskere og -arbeidere mener at den digitale utviklingen både gir muligheter og utfordringer for urfolksspråk.

    Divvun har laget samisk stavekontroll og tastatur, men de store teknologifirmaene åpner ikke opp helt for samisk språkteknologi.

    – Problematikken er at de store teknologiselskapene ikke åpner sine software-programmer og maskiner for samiske språk. Vi lager samisk språkteknologi, men får ikke det implementert i programmer som folk bruker til daglig, sier overingeniør i UiT Inga Lill Sigga Mikkelsen, som jobber med samisk språkteknologi i Divvun.

    Mikkelsen mener at man må kunne bruke språket om det skal være levende.

    – Det gjør at vi samiskspråklige ikke får bruke språket vårt når vi bruker digitale verktøy. Dette er en veldig alvorlig sak, for hvis våre språk skal ha en fremtid så må vi kunne bruke språket i alle aspekter av livet vårt.

    Urfolksspråkarbeidere fra Canada og New Zealand møter også utfordringer for deres urfolksspråk.

    – Jeg ser mange utfordringer. For det første, så er urfolksspråk nesten ikke representert på nett. Dette inkluderer blant annet sosiale medier og tastaturer. Veldig mange urfolksspråk har ikke tastaturer, og mangler derfor representasjon, sier Aiyana Twigg, som er språkforsker i Canada.

    Divvun har hatt møter med Google og Microsoft.

    – Møtene i seg selv har vært trivelige og positive. Problemet har vært at etter møtene skjer det ikke noe mer, sier leder for Divvun-gruppen Sjur Nørstebø Moshagen.

    Google og Microsoft svarer NRK per epost.

    – For oss er det viktig at alle kan lese og skrive sitt språk på nett, inkludert samisk. Vi har en ambisjon om å en dag kunne støtte alle verdens språk. Dette er et stadig pågående arbeid, og vi har nå over 100 språk tilgjengelig, skriver kommunikasjonsdirektør i Google Sondre Renander.

    – Programvarer som tidligere ble laget for
    datamaskiner, vil ikke lenger fungere,og applikasjonsutviklere må også flytte applikasjonene sine til skyen, skriver kommunikasjonsdirektør i Microsoft Pekka Isosomppi.

    Divvun svarer at de har gjort dette. Men at skyversjonen ikke er like bra som på for eksempel norsk og engelsk.

  • Stuorradikki digaštallamis: – Dárbbašuvvojit lasi sámegielat bargit veahkkeásahusain

    Stuorradiggi dohkkehii ikte buoridanplána dasa movt eastadit ja dustet mánáid illastemiid ja veahkaválddálašvuođa bearrašiin.

    Stuorradikki digaštallamis maid deattuhuvvui ahte veahkkeásahusain, gos dábálaččat gártet dustet dákkár áššiid, dárbbašuvvojit lasi bargit geat máhttet sámegiela.

    Olgešbellodaga Anne Kristine Linnestad muittuhii ahte váilot sámegielat politiijat ja sámegielat heahteveahkkebargit ieš guđet ge dearvvašvuođasurggiin.

    – Easkka dalle ožžot sámit ge dohkálaš bálvalusa namuhuvvon veahkkebargiin, go dat máhttet sámegiela ja dovdet sámi kultuvrra, logai Linnestad ievttá digaštallamis.

    Su bellodatustit, Erlend Svardal Bøe, ges deattuhii ahte ráđđehus berre hoahpuhit mánáidviesuid ásahemiid davvin.

    Dál gártet ain olu mánát, geat dárbbašit veahki maŋŋá go lea vásihan veahkaválddálašvuođa ja illastemiid, guhkes gaskkaid johtit lagamus mánáidvissui, nu gohčoduvvon barnehus dárogillii, muittuhii son.

    Stuorradikkis lei muđuid stuorra ovttaoaivilvuohta go meannudedje plána.

    Stuorradiggi mearridii maid ovttajienalaččat ahte ráđđehus galgá ásahit mánáide ge seammalágan beaivvát ala (akutt) dustehusa, mii rávisolbmuide fállojuvvo go sii leat vásihan veagalváldima.

    Stortinget
    Foto: Tore Ellingseter / NRK
  • Nye forskrifter for ungdomsfiske – Inkluderer nå uregulerte arter

    Forskriften for ungdomsfiske, som arrangeres av kommunene, er endret.

    Tidligere gjaldt forskriften kun for adgangsregulerte arter, noe som kommunene fant utfordrende.

    Nå er forskriften justert til å også gjelde uregulerte arter, som taskekrabbe og breiflabb.

    Fiskeri- og havminister Marianne Sivertsen Næss mener dette vil gjøre det lettere for kommunene å gi et godt tilbud til ungdommene. Nærings- og fiskeridepartementet har derfor justert forskriften i år.

    Bortsett fra denne endringen, videreføres ordningen som før.

    En taskekrabbe.
    Foto: Jan Gulliksen / NRK