Hopp til innhold

Konferanse for urfolk uten urfolk

Flere urfolksorganisasjoner vurderer å ikke møte opp på høstens verdenskonferanse for urfolk fordi FN ikke garanterer urfolk innflytelse over planleggingen av møtet.

Statsledere og Ban Ki-Moon

Ban Ki-moon, Ratu Inoke Kubuabola, Evo Morales Ayma og John W. Ashe kan oppleve å komme til en verdenskonferanse for urfolk, uten deltagelse fra dem det gjelder.

Foto: Paulo Filgueiras / Ap

Uten noen forsikring fra ledelsen i FNs generalforsamling om at urfolk skal delta på en full og likeverdig grunnlag med stater på verdenskonferansen om urfolk, vurderer flere urfolksorganisasjoner om å ikke ikke vil delta i konferansen.

De mener konferansen bør utsettes eller kanselleres helt, skriver Indian Country Today.

Samisk organisator blir ikke gjenoppnevnt

En delegasjon av urfolksrepresentanter møtte presidenten i FNs generalforsamling ( PGA ) John W. Ashe ved FNs hovedkvarter i New York den 28. januar for å prøve å overtale ham til å gjenoppnevne en urfolksrepresentant til medtilrettelegger til konferansen.

John Bernhard Henriksen

John Bernhard Henriksen.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Medtilretteleggeren skal delta på lik linje med statlige representanter i organiseringen av og tilretteleggen til rette for Verdenskonferansen om urfolk ( WCIPs), som er planlagt å gå av stabelen i FN i september.

John Bernhard Henriksen er samenes og den internasjonale representanten for Sametinget i Norge. Han ble utnevnt til medtilrettelegger sammen med en statlig representant ved en annen PGA i 2011, men Ashe har avslått å gjenutnevne ham.

Henriksen er har stor støtte av urfolksorganisasjoner som er involvert i FN-prosessen. Den 15. januar oppfordret urfolksrepresentanter fra mer enn et dusin land over hele verden Ashe om å gjenoppnevne Henriksen.

Korte nyheter

  • Nammaduvvon dieđainstituhtaid searvvi ságadoallin

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi lea válljen Pirita Näkkäläjärvi ságadoallin čuovvovaš golmma jagi badjái.

    Näkkäläjärvi doaibmá dálá dilis Sámedikki ságadoallin ja lea maiddái nákkosgirjedutki.

    Näkkäläjärvi lea leamaš Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvvi stivrra várrelahttun jagi 2023 rájes.

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi earret eará nanne instituhtaid doaibman vejolašvuođaid ja lasiha ipmárdusa instituhtaid doaimmaid váikkuheamis.

    Suoma Sámedikke presideanta Pirita Näkkäläjärvi.
    Foto: Suoma Sámediggi
  • FeFo lea almmuhan dieđuid Finnmárkku ealgabivddu birrra

    Alimusriekti ii vel leat cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Nu lea ge ain eahpečielggas galgá go dušše Finnmárkkuopmodat (FeFo) hálddašit ealgabivddu Finnmárkkus, vai gártá go juogadit dán barggu Kárášjoga gieldda ássiin.

    FeFo lea otne almmuhan ahte sii dat goit ráhkkanit ealgabivdoválaid juohkimii, go dál lea juo miessemánnu.

    Dán jagáš ealgabivddu almmuheapmi lea maŋiduvvon vuorddedettiin duomu Kárášjoga áššis, muhto mii leat gergosat almmuhit bivddu nu jođánit go duopmu lea celkon, čállá FeFo.

    FeFo:s lea buorre jáhku ahte duopmu boahtá miessemánu mielde. Seammás eai loga sáhttit vuordit almmuhemiin, jus duopmu ádjána vel eanet.

    Danne lea FeFo mearridan ahte maŋimusat miessemánu 27. beaivvi goit almmuhit bivddu, ja ealgaválaid ohcanáigemearri gártá de geassemánu 6.beaivvi.

    Ealgaválaid vuorbádeapmi gárttašii de geassemánu gaskamuttus.

    Jos duopmu boahtá árabut, de sirdašuvvá maid ohcanáigemearri, čállá FeFo.

    Ođđajagimánus dat almmuhii FeFo ahte sii eai dán jagi almmut ealgabivddu, ovdalgo Alimusriekti lea cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Dát eaddudii olu olbmuid.

    En elgokse ble felt i karasjok under elgjakten 2019 av Lemet Johanas Nystad
    Foto: Lemet Johanas Nystad
  • Cuoŋománus ii leat Davvi-Norggas leamaš 33 jahkái nu buolaš go dán jagi

    – Čoavddatmohkis Kárášjogas mihtidedje - 32,9 gráda cuoŋománu 5. beaivve. Nie buolaš ii leat 33 jahkái leamaš cuoŋománus Norggas.

    Nu muitala Meteorologálaš instituhta dálkkádatdutki Jostein Malmen NRK:i.

    Mannan mánus ledje 17 nu gohčoduvvon buolašolahusa Norggas, ja eanemus buolaš lei Finnmárkkus.

    Golggotmánu rájes diibmá leat dálkkádatdutkit oaidnán ahte Norggas ja Skandinávias eanaš lea leamaš čoaskásat dálkkit go dábálaččat. Eurohpás muđuid lea ges leamaš nuppe láhkai. Doppe lea leamaš lieggasat dálki go ovddit jagiid.

    Karasjok
    Foto: Nils John Porsanger / NRK