Hopp til innhold

– Mitt første instrument var en båtmotor

I en alder av 5 år oppdaget han at båtmotoren kunne brukes som et musikkinstrument, og dermed var en artist født. Nå er Wimme Saari nok mest kjent for låten «Texas»

Wimme

Her opptrer Wimme på Studio Sápmi med sangen ''Human''.

Foto: Tanja Norbye / NRK

– Med gassen kunne jeg modulere litt når jeg skiftet toneleie.

Da Wimme sin far kjøpte en hvit Mercury båtmotor og de startet den, synes han at den lød så vakkert. Det var da Wimme skulle lage cd-en «Gapmu» at han fikk ideen til å bruke båtmotoren som et slags musikkinstrument.

– Det ble et orkester som lagde lydbilder for meg.

Spiller inn på telefonen

Når Wimme finner en melodi så bruker han dagens teknologi for å huske melodien.

– Når jeg kjører med bilen så bruker det å komme melodier i hodet som jeg kan joike. Da bruker jeg telefonen til å spille inn ideer. Som jeg tar med videre til studio.

Hva joiker du?

– Det varierer, men ofte er det bare følelser jeg får ut. Ulike følelser, iblant kan det være sorg eller kjærlighet, sier Saari, som legger til at han blir inspirert av naturen og mennesker.

Blander jazz og joik

Frans Wilhelm Saari bedre kjent under artistnavnet Wimme Saari, har vært en kjent samisk artist i flere tiår. Han har blant annet eksperimentert med jazz og joik, og står bak hiten «Texas».

– Jeg ville prøve ulike musikksjangre.

– I 1983 traff jeg jazzmusikanter fra Finland, vi spilte og joiket i lag. Det var da jeg fikk prøve hvordan jeg kunne joike til jazz. Noen år etter så hadde jeg konsert med disse jazzmusikerne, sier Saari.

Studio Sápmi

Han er aktuell som gjest i Studio Sápmi i dag. Der fremfører han sin nyeste utgivelse ''Human'', hvor han blander nettopp jazz med joik.

Wimme Saari og Tapani Rinne fremfører låta "Human" fra det nyeste albumet sitt på Studio Sápmi

Programmet ser du tirsdager klokken 23:15 på NRK 1.

Korte nyheter

  • Máŋggas oaivvildit dehálažžan buvttadit biepmu Norggas

    Badjel 80 proseantta oaivvildit dehálažžan ahte mii ieža buvttadit biepmu Norggas, čájeha ođđa iskkadeapmi. Dát lea lassáneapmi diimmá ektui.

    Badjel 81 proseanta dain geaid jerre oaivvildit ahte lea dehálaš dahje hui dehálaš ahte mii ieža háhkat ja buvttadit iežamet biepmi dáppe Norggas, čájeha iskkadeapmi maid InFact lea čađahan Nationen ovddas.

    Dat lea 8,3 proseantačuoggá eambbo go diibmá. Dalle vástidedje measta 73 proseanta ahte iešbirgejupmi lea dehálaš dahje hui dehálaš.

    3 proseanta vástidit ahte ii leat nu dehálaš.

    Olles 88 proseanta nissoniin oaivvildit ahte iešbirgejupmi lea dehálaš dahje hui dehálaš, ja 75 proseanta dievdduin oaivvildit dan seamma.

    (NTB)

    Korn på åkeren.
    Foto: Terje Pedersen / NTB
  • Nammaduvvon dieđainstituhtaid searvvi ságadoallin

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi lea válljen Pirita Näkkäläjärvi ságadoallin čuovvovaš golmma jagi badjái.

    Näkkäläjärvi doaibmá dálá dilis Sámedikki ságadoallin ja lea maiddái nákkosgirjedutki.

    Näkkäläjärvi lea leamaš Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvvi stivrra várrelahttun jagi 2023 rájes, dieđiha Yle Sápmi.

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi earret eará nanne instituhtaid doaibman vejolašvuođaid ja lasiha ipmárdusa instituhtaid doaimmaid váikkuheamis.

    Suoma Sámedikke presideanta Pirita Näkkäläjärvi.
    Foto: Suoma Sámediggi
  • FeFo lea almmuhan dieđuid Finnmárkku ealgabivddu birrra

    Alimusriekti ii vel leat cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Nu lea ge ain eahpečielggas galgá go dušše Finnmárkkuopmodat (FeFo) hálddašit ealgabivddu Finnmárkkus, vai gártá go juogadit dán barggu Kárášjoga gieldda ássiin.

    FeFo lea otne almmuhan ahte sii dat goit ráhkkanit ealgabivdoválaid juohkimii, go dál lea juo miessemánnu.

    Dán jagáš ealgabivddu almmuheapmi lea maŋiduvvon vuorddedettiin duomu Kárášjoga áššis, muhto mii leat gergosat almmuhit bivddu nu jođánit go duopmu lea celkon, čállá FeFo.

    FeFo:s lea buorre jáhku ahte duopmu boahtá miessemánu mielde. Seammás eai loga sáhttit vuordit almmuhemiin, jus duopmu ádjána vel eanet.

    Danne lea FeFo mearridan ahte maŋimusat miessemánu 27. beaivvi goit almmuhit bivddu, ja ealgaválaid ohcanáigemearri gártá de geassemánu 6.beaivvi.

    Ealgaválaid vuorbádeapmi gárttašii de geassemánu gaskamuttus.

    Jos duopmu boahtá árabut, de sirdašuvvá maid ohcanáigemearri, čállá FeFo.

    Ođđajagimánus dat almmuhii FeFo ahte sii eai dán jagi almmut ealgabivddu, ovdalgo Alimusriekti lea cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Dát eaddudii olu olbmuid.

    En elgokse ble felt i karasjok under elgjakten 2019 av Lemet Johanas Nystad
    Foto: Lemet Johanas Nystad