Hopp til innhold

Styrker samarbeidet med Grønland

Norge og Grønland ønsker å styrke samarbeidet om energi- og miljøspørsmål og ivaretakelse av urfolks rettigheter.

Kuupik Kleist og Jonas Gahr Støre

Grønlands statsminister Kuupik Kleist og norges utenriksminister Jonas Gahr Støre.

Foto: Fotomontasje: Kato Norvang / NRK

Dette ble norges utenriksminister Jonas Gahr Støre og grønlands statsminister Kupik Kleist enige om på et møte i Oslo i dag.

– Vi har mange felles interesser og mye å vinne på å utvide samarbeidet vårt på viktige enkeltområder. Vi hører til i både den nordiske og den arktiske region, og legger stor vekt på beskyttelse og utvikling av våre nærområder, sier utenriksminister Jonas Gahr Støre.

Energi og miljø

I en felleserklæring fra Støre og Kleist etter møtet mandag 10. januar trekkes spesielt energi- og miljøområdet frem som et viktig samarbeidsområde for Norge og Grønland.

– Energi- og miljøområdet henger nært sammen som elementer i en bærekratig utvikling både i Norge og Grønland. Vi vil derfor samarbeide med sikte på å gjøre effektiv bruk av miljøstandarder for både fornybar og fossil energi. Vi vil også utveksle erfaringer om ressursutvinning og forvaltning, blant annet gjennom samarbeid mellom våre petroleumsmyndigheter, og fremme næringslivssamarbeid, sier Støre.

Ivaretakelse av urfolks kultur og urfolks rettigheter er også et viktig element i samarbeidserklæringen, melder Kompetansesenteret for urfolks rettigheter Gáldu på sin nettside .

– Norge og Grønland har god tradisjon for samarbeid på ressursområdet og har allerede samarbeidet godt om utnyttelse og forvaltning av levende, marine ressurser, blant annet gjennom de årlige fiskeriavtalene. Vi gjør felles sak for å sikre aksept for at prinsippet om bærekraftig forvaltning også må gjelde sjøpattedyr, sier Støre.

Fornyings-, administrasjons- og kirkeminister Rigmor Aasrud skal i morgen ha et møte med Grønlands statsminister Kuupik Kleist om nordisk samarbeid, urfolk og fornying i offentlig sektor.

Korte nyheter

  • Nammaduvvon dieđainstituhtaid searvvi ságadoallin

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi lea válljen Pirita Näkkäläjärvi ságadoallin čuovvovaš golmma jagi badjái.

    Näkkäläjärvi doaibmá dálá dilis Sámedikki ságadoallin ja lea maiddái nákkosgirjedutki.

    Näkkäläjärvi lea leamaš Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvvi stivrra várrelahttun jagi 2023 rájes, dieđiha Yle Sápmi.

    Suoma kultuvra- ja dieđainstituhtaid searvi earret eará nanne instituhtaid doaibman vejolašvuođaid ja lasiha ipmárdusa instituhtaid doaimmaid váikkuheamis.

    Suoma Sámedikke presideanta Pirita Näkkäläjärvi.
    Foto: Suoma Sámediggi
  • FeFo lea almmuhan dieđuid Finnmárkku ealgabivddu birrra

    Alimusriekti ii vel leat cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Nu lea ge ain eahpečielggas galgá go dušše Finnmárkkuopmodat (FeFo) hálddašit ealgabivddu Finnmárkkus, vai gártá go juogadit dán barggu Kárášjoga gieldda ássiin.

    FeFo lea otne almmuhan ahte sii dat goit ráhkkanit ealgabivdoválaid juohkimii, go dál lea juo miessemánnu.

    Dán jagáš ealgabivddu almmuheapmi lea maŋiduvvon vuorddedettiin duomu Kárášjoga áššis, muhto mii leat gergosat almmuhit bivddu nu jođánit go duopmu lea celkon, čállá FeFo.

    FeFo:s lea buorre jáhku ahte duopmu boahtá miessemánu mielde. Seammás eai loga sáhttit vuordit almmuhemiin, jus duopmu ádjána vel eanet.

    Danne lea FeFo mearridan ahte maŋimusat miessemánu 27. beaivvi goit almmuhit bivddu, ja ealgaválaid ohcanáigemearri gártá de geassemánu 6.beaivvi.

    Ealgaválaid vuorbádeapmi gárttašii de geassemánu gaskamuttus.

    Jos duopmu boahtá árabut, de sirdašuvvá maid ohcanáigemearri, čállá FeFo.

    Ođđajagimánus dat almmuhii FeFo ahte sii eai dán jagi almmut ealgabivddu, ovdalgo Alimusriekti lea cealkán duomu Kárášjoga-áššis. Dát eaddudii olu olbmuid.

    En elgokse ble felt i karasjok under elgjakten 2019 av Lemet Johanas Nystad
    Foto: Lemet Johanas Nystad
  • Cuoŋománus ii leat Davvi-Norggas leamaš 33 jahkái nu buolaš go dán jagi

    – Čoavddatmohkis Kárášjogas mihtidedje - 32,9 gráda cuoŋománu 5. beaivve. Nie buolaš ii leat 33 jahkái leamaš cuoŋománus Norggas.

    Nu muitala Meteorologálaš instituhta dálkkádatdutki Jostein Malmen NRK:i.

    Mannan mánus ledje 17 nu gohčoduvvon buolašolahusa Norggas, ja eanemus buolaš lei Finnmárkkus.

    Golggotmánu rájes diibmá leat dálkkádatdutkit oaidnán ahte Norggas ja Skandinávias eanaš lea leamaš čoaskásat dálkkit go dábálaččat. Eurohpás muđuid lea ges leamaš nuppe láhkai. Doppe lea leamaš lieggasat dálki go ovddit jagiid.

    Karasjok
    Foto: Nils John Porsanger / NRK