Hopp til innhold

Rovdyrene truer Polaricas fremtid

Rovdyrene gjør et så stort innhogg i reintallet at det nå truer eksistensen til Sveriges største slakteri.

Drept av rein
Foto: Johan S. Buljo

– Absolutt. Vi er virkelig bekymret. De siste to, tre årene har vi vært nødt til å dra i håndbremsen når det gjelder en del nyinvesteringer. Vi har dratt i håndbremsen for en del markedsinvesteringer. Hos oss anser vi rovdyr som vår største konkurrent. Vi til og med kan uttrykke oss som det er en trussel mot bedriftens fremtid.

Det sier Polaricas administrerende direktør, Tommy Innala, til SR Sameradion .

Markedsfører reinkjøtt til liten nytte

Regjeringen i Sverige har i forbindelse med at Sverige har tatt over ordførerskapet i EU satset på å markedsføre reinkjøtt og annen svensk mat i utlandet.

Tommy Innala ser positivt på regjeringens satsning på å markedsføre reinkjøtt og annen svensk mat, men han mener at før man satser på å markedsfere reinkjøtt internasjonalt, så må man minske antallet rovdyr.

Men Polaricas administrerende direktør ser ikke noen muligheter til å eksportere reinkjøtt, ettersom dette i lengre tid har vært en mangelvare på grunn av rovdyrtrykket.

Tommy Innala fikk tidligere i år Sveriges eksportråds pris "Årets Livsmedelsexportör 2009".

Polarica har haft mycket bra exportframgång av svenskproducerade livsmedel. Företagets vd Tommy Innala har vågat prova nya vägar, han har varit engagerad och driftig. Vi vill därför hedra honom med detta pris.

Anders Hallersjö, livsmiddel ansvarlig i Sveriges eksportråd

Store problemer

Blant annet har Jiingevaerie sameby i år tapt nermere 60 prosent av årets kalver til rovdyrene. Og flere andra samebyer har lignende problemer.

– For vår del er vi virkelig bekymret over hvordan tilgangen kommer til å være i fremtiden med et slikt rovdyrtrykk. Vi har manga reineierbyer som virkelig har store problemer. Jeg tror at man må diskutere det spørsmålet mye, mye mer før man snakker om altfor store eksportsatsninger. Vi kommer nok til å skrive i våre markedsføringsbøker at det er vårt hjemmemarked som kommer til å prioriteres med den begrensede tilgangen på kjøtt som vi har, uderstreker Tommy Innala.

Fikk avslag på skadefelling

Bjørn fra Nordland

Illustrasjonsbilde på bjørn.

Foto: Einar O. Båfjelldal

Tuorpon sameby i Norrbotten er en av de svenske reinbeitedistriktene som er hardt rammet av rovdyr. Samebyen fikk imidlertid avslag fra Naturvårdsverket på sin søknad om skadefelling på en bjørn med unger. Det til tross for at lensstyrelsen, ifølge Naturvårdsverkets beslutningsgrunnlag, anser at Tuorpons sameby har det høyeste rovdyrtrykket i Norrbotten.

Lensstyrelsen motiverer sin beslutning om avslag med at skadefellingen på bjørnefamilien i Tuorpons sameby, lika gjerne kan skje når den allmenne skadefellingen på bjørn gjennomføres på høsten.

Nils Petter Pavval, ordfører i Tuorpons sameby, er misfornøyd med Naturvårdsverkets beslutning.

– Jeg hadde forventet meg å få innvilget min søknad om skadefelling på en bjørnebinne med unger, sier han til avisa Norrländska Socialdemokraten .

Korte nyheter

  • Bođii 65:in turn EM:as

    Les på norsk.

    Peder Funderud Skogvang bođii 65:in dán jagi turn Eurohpá-meašttirgilvvuin Riminis Itálias.

    Dan čállet Norges Gymnastikk- og Turnforbund iežaset neahttasiidduin.

    Pederis ledje moadde boasttuvuođa, mat dagahedje ahte ii šaddan dat buoremus gilvu dán vuoro, čállá searvi. Almmáiolbmuid junior ja senior gilvvut leat miessemánu 24. beaivvi rájes gitta 28. beaivái.

  • Háliidit priváhta dearvvašvuođafálaldaga Áltái

    Álttá Bargiidbellodat, Guovddášbellodat ja Gurutbellodat lea bargagoahtán oččodit priváhta dearvvašvuođafálaldaga, Aleris bokte.

    Dát ii soabat ráđđehusa strategiijain. Ráđđehus áiggošii uhcit priváhta dearvvašvuođabálvalusaid.

    – Buot buoremus livčče dieđusge jos mis livčče almmolaš dearvvašvuođafálaldat mii nagoda buohkaid dikšut, muhto nu ii leat. Álbmoga bálvalusat leat buot deháleamos, ja mun sávan dat duohtandahkko, dadjá Álttá Bargiidbellodaga Ole Steinar Østlyngen, ja čujuha priváhta dearvvašvuođafálaldahkii.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    Ráđđehusas eai ge doarjjo dán barggu.

    – Geavahit resurssaid hukset priváhta fálaldaga, ii atte buoret dikšofálaldaga álbmogii. Dušše sidjiide geain lea ráđđi máksit iežas lupmas, čállá Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeantta stáhtačálli Karl Kristian Bekeng e-poasttas NRK:i.

    Kantar iskos čájeha ahte gávccis logi olbmos háliidit priváhta ja almmolaš buohcciviesuide eanet ovttasbarggu, čoavdin dihtii dearvvašvuođabálvalusa hástalusaid, muitala Anita Tunold, Aleris hálddašeaddji direktevra.

    Ii ge leat vuos mearriduvvon ahte Aleris ásahuvvo Álttá gildii.

    – Jus mii áigot ásahit fálaldaga ođđa báikái, de fertet mii ásahit fálaldaga mas lea buorre dássi, ja ahte dat lea ekonomalaččat gánnáhahtti. Dat leat min prinsihpat, beroškeahttá gosa mii galgat, dadjá Tunold.