Hopp til innhold

Reineiere i Finnmark: 45.800 dyr borte

Fylkesmannen betalte erstatning for 8.637 rein. Beløpet var 20.6 millioner kr. 

Rein drept av jerv i Karasjok
Foto: Sara Beate Eira / NRK

– Fylkesmannen i Finnmark har utbetalt 20,6 millioner kroner i erstatning for rein drept av fredet rovvilt. Økningen skyldes at reindrifta har fremlagt bedre dokumentasjon på tap til rovvilt, melder fylkesmannen.

To områder

Reindrifta i Finnmark er inndelt i henholdsvis Øst-Finnmark og Vest-Finnmark reinbeiteområde.

Vest-Finnmark reinbeiteområde er ikke avgrenset av fylkesgrensen, men omfatter også Nord-Troms. Når Fylkesmannen i Finnmark utbetaler erstatning til reindrifta i Vest-Finnmark inkluderer dette også rein som går på sommerbeite i Nord-Troms.

Mener rovdyr tok 37159 rein

– Reineierne i Finnmark rapporterte om 45 800 dyr som tapt på beite i løpet av reindriftsåret 06/07. Av dette tapet ble det søkt erstatning for totalt 37 159 rein som drept av rovvilt, henholdsvis 13 958 i Øst-Finnmark og 23 201 i Vest-Finnmark. Dette er en nedgang fra driftsåret 05/06 hvor det ble søkt om erstatning for totalt 44 700 rein, melder fylkesmannen i en pressemelding.

 

Når rovvilterstatninger utmåles, tar man utgangspunkt i dokumenterte skader. Det vil si skader der reineierne kan vise fram et kadaver som Statens naturoppsyn godkjenner som drept av fredet rovvilt. Reineiere har selv et ansvar for å melde fra om kadavre, og legger med dette selv grunnlaget for erstatningsutmålingen. 

Korte nyheter

  • Bođii 65:in turn EM:as

    Les på norsk.

    Peder Funderud Skogvang bođii 65:in dán jagi turn Eurohpá-meašttirgilvvuin Riminis Itálias.

    Dan čállet Norges Gymnastikk- og Turnforbund iežaset neahttasiidduin.

    Pederis ledje moadde boasttuvuođa, mat dagahedje ahte ii šaddan dat buoremus gilvu dán vuoro, čállá searvi. Almmáiolbmuid junior ja senior gilvvut leat miessemánu 24. beaivvi rájes gitta 28. beaivái.

  • Háliidit priváhta dearvvašvuođafálaldaga Áltái

    Álttá Bargiidbellodat, Guovddášbellodat ja Gurutbellodat lea bargagoahtán oččodit priváhta dearvvašvuođafálaldaga, Aleris bokte.

    Dát ii soabat ráđđehusa strategiijain. Ráđđehus áiggošii uhcit priváhta dearvvašvuođabálvalusaid.

    – Buot buoremus livčče dieđusge jos mis livčče almmolaš dearvvašvuođafálaldat mii nagoda buohkaid dikšut, muhto nu ii leat. Álbmoga bálvalusat leat buot deháleamos, ja mun sávan dat duohtandahkko, dadjá Álttá Bargiidbellodaga Ole Steinar Østlyngen, ja čujuha priváhta dearvvašvuođafálaldahkii.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    Ráđđehusas eai ge doarjjo dán barggu.

    – Geavahit resurssaid hukset priváhta fálaldaga, ii atte buoret dikšofálaldaga álbmogii. Dušše sidjiide geain lea ráđđi máksit iežas lupmas, čállá Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeantta stáhtačálli Karl Kristian Bekeng e-poasttas NRK:i.

    Kantar iskos čájeha ahte gávccis logi olbmos háliidit priváhta ja almmolaš buohcciviesuide eanet ovttasbarggu, čoavdin dihtii dearvvašvuođabálvalusa hástalusaid, muitala Anita Tunold, Aleris hálddašeaddji direktevra.

    Ii ge leat vuos mearriduvvon ahte Aleris ásahuvvo Álttá gildii.

    – Jus mii áigot ásahit fálaldaga ođđa báikái, de fertet mii ásahit fálaldaga mas lea buorre dássi, ja ahte dat lea ekonomalaččat gánnáhahtti. Dat leat min prinsihpat, beroškeahttá gosa mii galgat, dadjá Tunold.