Hopp til innhold

Mattis Hætta er død – han ble 63 år

Mannen som lærte Europa å joike, Mattis Hætta, har gått bort.

Loga ášši sámegillii.

Sverre Kjeldsberg (t.h.) og Mattis Hætta på scenen i Melodi Grand Prix.

DUO: Mattis Hætta (til venstre) har gått bort. Her sammen med Sverre Kjelsberg, duoen vant Melodi Grand Prix i 1980. Sverre Kjelsberg døde i 2016.

Foto: Paul Owesen / NTB

Les siste hilsener og minner fra lesere nederst i artikkelen.

Onsdag kom meldingen om at Mattis Hætta, Simmona Máhtte, har gått bort.

Han ble 63 år. Han vokste opp i Máze i Kautokeino kommune i Finnmark.

Det var Hættas familie som informerte NRK om bortgangen.

Han etterlater seg fire barn og to barnebarn.

Mannen, som ble norgeskjent over natta da han vant Melodi Grand Prix i 1980, døde som følge av sykdom.

Mattis Hætta

Mattis Hætta ble 63 år gammel.

Foto: Ole Kaland / NRK

– Glemmer aldri da joik ble en landeplage

Mattis Hætta vil alltid bli husket for joiken «alle» har hørt, «Sámiid Ædnan».

Ikke bare i Norge, men Europa også.

I 1980 vant han, sammen med Sverre Kjelsberg, den norske Melodi Grand Prix. I den europeiske konkurransen Eurovision, ble det en 16. plass.

Sverre Kjelsberg døde i 2016.

Egil Monn-Iversens musikalske mangfold EGIL MONN-IVERSENS MUSIKALSKE MANGFOLD

EN LYKKELIG TRIO ETTER MELODI GRAND PRIX SEIER: Fra venstre: vokalist og gitarist Sverre Kjelsberg, musiker og komponist Egil Monn-Iversen og samisk vokalist Mattis Hætta.

Foto: Mentz Schulerud jr. / Mentz Schulerud jr.

Mattis jobbet også som skuespiller. Han medvirket blant annet i spillefilmen «Kautokeino-opprøret», og ungdomsserien «Hjerterått».

Skuespiller Mikkel Gaup var ikke mer enn ti år gammel da Mattis og Sverre vant Melodi Grand Prix.

– Jeg glemmer aldri da joik ble en landeplage, det var så stort for oss samer, sier Mikkel Gaup.

Mikkel Gaup

MINNES: Skuespiller Mikkel Gaup sitter igjen med gode minner fra vennskapet sitt med Mattis Hætta.

Foto: Mette Ballovara / NRK

Mikkel Gaup har jobbet sammen med Mattis ved flere film- og TV-innspillinger. Han sitter igjen med gode minner fra deres vennskap.

– Han var en person med godt humør. Ikke bare var vi skuespillerkolleger, men vi var i slekt også. Veldig trist å høre om hans bortgang, sier Mikkel.

Var en inspirasjon

– Mattis Hætta var en av våre modige som var med på å synliggjøre joiken i Norge og internasjonalt gjennom sitt samarbeid med Sverre Kjelsberg.

Det sier Mari Boine til NRK.

Mari Boine står ute med rød koftelue på seg, over flettet hår.

Mari Boine ble inspirert av Mattis Hætta.

Foto: KNUT BRY

– Låten Sámiid Eadnan som de deltok med i Grand Prix var viktig og jeg hørte mye på albumet de ga ut sammen, på 80- tallet da jeg selv begynte å skrive. Så begge to inspirerte meg, kan man trygt si, sier den kjente samiske artisten.

Demonstrerte for Alta-saken

«Sámiid Ædnan» ble laget i forbindelse med Alta-saken, en politisk konflikt hvor samiske interesser og miljøverninteresser gikk mot en storskala vannkraftutbygging i Indre Finnmark.

Saken fikk stor betydning for samepolitikken i Norge, og førte til Sametinget ble opprettet.

Mattis var fra samebygda Máze, som regjeringen ville demme ned. Regjeringen snudde senere i saken, og Máze ble vernet i 1973.

– Mattis var samfunnsengasjert. Han hadde sterke meninger, og han var med i miljøet rundt sultestreikerne i 1979, forteller historiker Katri Somby.

Katri Somby. Duogážis oidnojit govat vuosttaš ČSV-semináras 50 jagi áigge. Dasa searvvai maid Katri áddjá, Sombbi Aslat.

Historiker Katri Somby.

Foto: Håkon Mudenia / NRK

I 1979 slo åtte sultestreikere opp lavvo utenfor Stortinget og sultestreiket. Mattis sultestreiket ikke, men var blant demonstrantene utenfor Stortinget.

Etter rundt én uke, snudde regjeringen og stanset utbyggingen i Stilla midlertidig.

Sultestreik utenfor Stortinget

SULTESTREIK: Sultestreiken utenfor Stortinget gikk stor nasjonal oppmerksomhet.

Foto: Erik Thorberg / SCANPIX

– Sentral i samebevegelsen

Han var svært sentral og viktig i begynnelsen av «samebevegelsen», forklarer Katri.

– Albumet hans «Máze» inneholdt litt samfunnskritikk. Det var alltid litt «edge» i det han gjorde, sier hun.

Etter at han vant norske Melodi Grand Prix, deltok han i Sámi Grand Prix.

– Han deltok kanskje to ganger. Han skulle ha vunnet med «Váibmošiella», syns jeg. He was robbed, ler Katri.

– Det er trist å høre om hans bortgang.

Folks siste hilsener og minner om Mattis Hætta

Korte nyheter

  • Oaivvilda ságastallan internáhtaid birra lea menddo ovttalágan

    Skuvlainternáhtaid eallin maŋŋil soađi lea šaddan gillámušhistorjá. Dan oaivvilda okta Davvi-Norgga eanemus dovddus servodatkritihkkáriin, gii ieš lea orron internáhtas bajásšattadettiin.

    – Ii olmmoš sáhte čállit movttegis historjjá. Galgat gávdnat surgadisvuođa ja eanemus lági mielde muitalit bahávuođa birra mii dáhpáhuvai internáhtain, dadjá Odd Mathis Hætta.

    Ovddeš vuosttašamanueansa ássá Álttás, muhto lea eret Siebes gilážis Guovdageainnu suohkanis. Son lea ieš ássan internáhtas Guovdageainnus 50-logus.

    Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.

    – Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.

    – Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.

    Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.

    Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.

    – Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.

    Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.

    Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.

    Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.

    – Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.

    Loga ášši dárogillii:

  • Sámi muséa Siida lea jagi eurohpalaš muséa

    Bálkkášupmi man «European museum of the year Awards» juohká, vuittii Siida muséa Anáris.

    Jury čállá earet eará ahte «musea lea čájehan earenoamášvuođa dan rabas, searvvaheaddji searvadahttinproseassas, mii buktá ođđa vejolašvuođaid sihke sámi álbmogii ja viidát álbmogii čatnat vássánáiggi ja dálááiggi oktii.

    Dohkkehettiin iežaset vuoigatvuođa eaiggáduššat álgoálbmogiid eatnamiid juridihkalaš dásis ja Sámi parlameanttaid kultuvrralaš iešmearrideami gaskaoapmin, de musea maid nanne viidábut digaštallamiid das mo álgoálbmogat, sihke Eurohpás ja máilmmiviidosaččat, galget divodit eatnamiid. Musea lea beaktilis veahkki das ahte olbmot besset áddet kultuvrralaš dialoga ja álgoálbmogiid rolla ođđaáigásaš dáhpáhusain, ja seammás viiddida gussiid máhtu ja ipmárdusa álgoálbmogiid servodatlaš čuolmmaid birra.»

    Sámi musea Siida lea Suoma beali sámiid našuvnnalaš musea, áidna dohkkehuvvon eamiálbmotkultuvra Eurohpás.

    Dát lea áidna musea Suomas mii aktiivvalaččat čohkke Sámi kulturárbbi dainna lágiin ahte seailluha, suodjala ja čájeha Sámi konkrehtalaš ja ii-materiálalaš kulturárbbi ja čađaha čoakkáldagaide vuođđuduvvi dutkama.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum
  • 57 duššan dulvái Brasilas, 70.000 báhtareamin

    Garra arvvit Lulli-Brasila Rio Grande do Sul guovllus lea dahkan ahte 57 olbmo leat duššan, ja máŋggas leat jávkosis

    Nu čállá NTB.

    Siviilasuodjalus Brasiilas dajai bearjadaga ahte arvvit duššadit gávpogiid ja leat bággen duháhiid vuolgit ruovttuineaset.

    Guovllus maid ásset eamiálbmogat, geaidda maid čuohcá garrasit, čállá AP.

    Dát lea njealját jápmadulvi Brasilas jagis, maŋŋil dulvadeami suoidnemánus, čakčamánus ja skábmamánus 2023 ja dat godttii oktiibuot 75 olbmo.

    Brasiila geologiijadoaimmahat muitala ahte dát lea vearrámus dulvi man sii leat registreren goassige.

    Muhtun gávpogiin lei čáhci alimus dásis dan rájes go registreremat álge measta 150 jagi dás ovdal, čállá lágádus.

    A highway is partially submerged by flood waters caused by heavy rains, in Porto Alegre, Rio Grande do Sul state, Brazil, Friday, May 3, 2024.
    Foto: Carlos Macedo / AP Photo