Hopp til innhold

Samekvinner blir syke av diskriminering

– Årsaken til at samekvinner har dårligere helse er etnisk diskriminering.

Kvinnekofte

Illustrasjonsbilde.

Foto: Åserud, Lise / SCANPIX

Det sier doktorgradstipendiat Kjetil Lenert Hansen ved Senter for samisk helseforskning ved Universitetet i Tromsø som har publisert en vitenskapelig artikkel om sammenhengen mellom helse og diskriminering.

Kjetil Lenert Hansen

Doktorgradstipendiat Kjetil Lenert Hansen har forsket på om etnisk diskriminering og mobbing i Norge påvirker helsen til samer.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

Doktorgradstipendiaten fant ut i sin første artikkel at samer som snakker samisk diskrimineres oftere enn nordmenn.

Hans første artikkel var grunnlaget for hans videre forskning. Nå har han forsket om mobbing og etnisk diskriminering påvirker helsen til samer.

Samekvinner har dårligere helse

I forskningen fant Hansen blant annet ut at samer har dårligere selvrapportert helse enn nordmenn, og at samekvinner jevnt over har dårligere helse enn samiske menn.

Årsaken til at samer har dårlig helse er etnisk diskriminering, slår han fast.

Skyldes assimilering

Annenhver samisktalende kvinne som bor utenfor samiske språkforvaltingskommuner sliter med helsen.

– Dette kan skyldes at fornorskingsprosessen og assimileringen har vært sterkere for de som bor i typisk norske områder, sier Hansen.

Cirka 12.000 deltakere

Hansen gjennomførte studie blant cirka 12.000 av totalt cirka 16.000 deltakere i Saminor-studie . De som deltok i undersøkelsen var mellom 36 og 79 år.

I den nye studien var hver tredje deltaker same og hver trettende var kven, mens seks av ti var etniske nordmenn.

Deltakere var fra Finnmark, Troms, Nordland, Nord-Trøndelag og Sør-Trøndelag. Totalt var 24 kommuner med i Saminor-studien.

Med på studien var også Marita Melhus og Eiliv Lund – også de er tilknyttet Senter for samisk helseforskning.

– Språk er viktig

Barbro Hætta Jacobsen

Barbro Hætta Jacobsen

Foto: Picasa 2.6 / NRK

Kommunelege i Harstad, Barbro Hætta-Jacobsen, synes undersøkelsen er interessant.

– Med tanke på at alle skal ha et like godt helsetilbud, så er dette et område man trenger bredest mulig kompetanse på, slår hun fast overfor NRK.

Hætta-Jacobsen er selv tospråklig og understreker at kommunikasjon er ekstremt viktig i møte mellom lege og pasient.

– Jeg har ikke opplevd det selv, men kan tenke meg at det er mange samiske kvinner i norske områder som har hatt det vanskelig på grunn av stigmatisering og fornorskning. Som lege vet jeg det er viktig for alle parter å kommunisere om helse og velvære på det språket som ligger deg nærmest.

Korte nyheter

  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.

  • Aasland lea oadjebas ahte ii šatta ođđa Fovse-ášši Hámmerfeasttas

    Terje Aasland lea oadjebas das ahte buot bealit, maiddái juridihkalaš bealit areálasisabahkkema oktavuođas mii boahtá ođđa el-fápmolinjá geažil Hámmerfestii, leat čielggaduvvon, čállá Altaposten.

    Konsešuvdna lea addojuvvon, ja vaikko boazodoallu ja Sámediggi leat váidalan ja vuosttaldan dan, de válljii Energiijadepartemeanta addit Statnettii ovddalgihtii lobi. Dat mearkkaša ahte álggahit barggu ovdalgo vuoigatvuođat leat čielggaduvvon.

    Dát lea ollugiid mielas njuolggo parallealla Fovse-áššái, mas bieggaturbiinnat ledje jo ceaggámin go Alimusriekti gávnnahii ahte dat lei olmmošvuoigatvuođarihkkun.

    – Finnmárku dárbbaša infrastruktuvrra, elfápmolinjáfierpmádaga mii sáhttá guoddit fámu, leš dal dat bieggafápmoprošeavttas, gássafápmorusttegis mas lea CO2-hálddašeapmi ja vurken, dahje eará lágan fámus, ovdamearkka dihtii čáhcefámus. Elfápmolinjáfierpmádat lea geađgejuolgi ođđaáigásaš servodagas. Dasa ferte maiddái Finnmárku beassat, čilge energiijaministtar Terje Aasland (Bb) Altapostenii.

    Olje- og energiminister Terje Aasland (Ap) i Dubai under klimatoppmøtet COP28.
    Foto: Truls Antonsen / NRK