Foreldra var Ludvig J. Indrebø frå Angedalen i Førde og Severine Malene Frøysland frå Haukedalen i Førde. Bror til Gustav var biskop i Bjørgvin,
Ragnvald Indrebø. I 1892 vart faren lærar i Årdal i Jølster, og frå oppveksten og sidan fekk Gustav sterk tilknyting til Årdal, der han bygde hytte. Også broren
Ragnvald Indrebø hadde hytte i Dvergsdal i Jølster.
Stort stadnamnarbeid
Gustav Indrebø tok filologisk embetseksamen med innstilling i 1917. Dr. philos. 1925, og professor i vestlandsk målføregransking og styrar for folkeminnesamlinga ved Bergens Museum 1930. Indrebø gjorde ein banebrytande innsats som stadnamngranskar: Han fekk skuleborn i heile landet til å sanke inn over ein million stadnamn, og saman med professorane Magnus Olsen og Edvard Bull skipa han i 1921 Norsk Stadnamnarkiv.
På Aasen-linja
Gustav Indrebø gav ut over 200 vitskapelege skrifter. Som aktiv målreisingsmann stod han på den såkalla ”Aasen-lina” –d.v.s. eit skriftspråk tufta på dei norske bygdedialektane.
Under eit opphald på hytta i Årdal i 1942 vart Indrebø sjuk, og døydde kort tid etter.
I 1955 vart ein byste av vitskapsmannen, laga av Dyre Vaa, reist i Årdal, like ved E39.