LYD: Hør omtale av Snoop Dogg her!

Aage Wolf omtaler Snoop Dogg - "R&G, Rhythm & Gangsta, The Masterpiece"

La det bare være sagt med en gang: Dette er ikke noe mesterverk, selv om albumtittelen påstår det. Skal du bare ha én Snoop-skive så er det fortsatt Doggystyle som gjelder.

Men skal du ha to Snoop-album, så kan du godt plukke med deg dette også. Dette er muligens Snoops nest beste, det er i alle fall lenge siden han har virket så verbalt inspirert, hans laidbacke stil er blitt om mulig enda mer laidback enn før, og når hovedprodusentene Neptunes og de andre kvalitetsprodusentene (bl.a. Hi-Tek og Lil Jon) har disket opp med et så variert og fristende smörgåsbord av musikk, da blir det godstemning i stua. Og på dansegulvet.

Bangers og slojamz, g-funk og crunk, og selvfølgelig Rhythm & Gangsta. Det er like klisjéfylt og forutsigbart som albumtittelen tilsier, men det funker og det er morsomt.

Og selv om skiva med sine 78 minutter selvfølgelig er altfor lang, så tar jeg meg selv i å ville sette plata på igjen så fort den er ferdig.


LYD: Hør omtale av Snoop Dogg her!

Christian Finnskog omtaler Snoop Dogg - "R&G, Rhythm & Gangsta, The Masterpiece"

Efter den underskattade Paid tha Cost to Be da Bo$$ från 2002 har favorit-vovven fokuserat på Televizzle och Movieshizzle. Trodde jag.

Men samtidigt har han helt uppenbart fått en attack av genisjukan, tillsammans med The Neptunes och ett knippe andra producenter, skall understrykas. Detta har resulterat i ett litet fyrverkeri av en gangsta-soul-platta.

För på de 12 åren som har gått sedan Snoop blev känd utanför Long Beach, genom Dr. Dre’s The Chronic, har en av dåtidens gangsta-rap’s mest framträdande gestalter blivit en soulman.

Men tro nu inte att de välbekanta elementen är borta för det, det är fortfarande Snoop D O double G vi har att göra med här, om ändå en något mer moderat och sångorienterad utgåva.

The Neptunes, som jag trodde jag hade fått helt upp i halsen lämnar med sina fem produktioner ett tydligt och glädjande superbt fingeravtryck, med singeln Drop it like it’s hot som absoluta vinnare, men med den krypande bilfavoriten Let get’s Blown som stark runner-up.

G-funken är givetvis också starkt representerat med Can U Control Yo Hoe. Men låten som kommer att följa oss ända in i sommaren ’05 blir utan tvivel Signs, med en ovanligt frispråkig Justin Timberlake. I

ntressant att tänka på hans oskuldsbedyrande efter ”Titty-gate” med Janet Jackson, medans man hör på denna klassiska g-funk-golvfyllare.

Det är utan tvivel Snoop jag dansar runt granen till i år.