Aage Wolf omtaler Bertine Zetlitz - "Rollerskating"

LYD: MM omtaler Bertine Zetlitz

Jeg skulle svært gjerne si at dette var en fantastisk plate, at Bertine aldri har vært bedre, og at hennes samarbeid med Pleasure-general Fred Ball er nær det geniale.

På papiret er da også samarbeidet mellom trygge pop-Bertine og uforutsigbare elektro-Fred genialt, og Bertine har faktisk aldri vært bedre, likevel blir denne skiva - som alle Bertines foregående album - litt for kjølig, litt for kontrollert og litt for kjedelig.

For all del, det er et fint popalbum dette, og Bertines skritt mot den litt mer skrudde elektroen er et veldig riktig skritt, men dessverre er ikke skrittet langt nok.

Fred har laget kule rammer rundt Bertines låter, men dessverre har han ikke klart å pumpe nok energi og nye tanker inn i hennes måte å skrive låtene på.

Dermed plumper mange av låtene ned i den trygge, trauste, ganske fine, men tross alt litt kjedelige Bertine-myra denne gangen også.

Christian Finnskog omtaler Bertine Zetlitz - "Rollerskating"

LYD: MM omtaler Bertine Zetlitz

Bertines förra platta, ”Sweet Injections”, fick mig att sitta med inåtvänd gåshud på grund av sin överdramatiska produktion, iskalla texter, och genomträngande sång.

Den var som att vara på vandringssemester på det skotska höglandet med ett vännepar, och vänneparet gör slut.

Följdaktligen gjorde jag den infantila konklusionen att man inte kan lita på Bertines albumtitlar. ”Rollerskating” lät ju återigen låter lovande på pappret, och ta mig fan – tjejen kan ju åka!

Med hjälp av producent, fredrikstad-native och London-resident Fred Ball har hon delvis lagt skridskorna på hyllan och presenterar en avsevärt mycket mer sympatisk sida av sig själv.

Som i öppningsspåret ”Ah-Ah”, med sin mer än moderata madonna-nickning, inte en stöld – en sympatisk fortsättning på ett sound vi diggade. Som i ”If you buy the blue one” med sin honky-soul och sängkammarsaxofon.

Rösten kommer varmt fram i sitt fulla register, i stället för att ligga och skära på toppen som upplevt tidigare. Men det håller inte helt i mål, dessvärre.

Tack vare några onödiga flasbacks mot slutet av skivan så vinner inte Bertine höstens elektropopdrottninggunst hemma hos undertecknade.
Ah, ni, eh, undrar vem?