Hopp til innhold

Ođđa sámi dihtorspeallu almmuhuvvo

«Skábma: Snowfall» lea vuosttaš sámegielat dihtorspeallu dán sturrodagas, obanassiige máilmmis. – Ii leat leamašan álki, muitala spealu mánusčálli. Les på norsk.

Bilde fra dataspillet Skábma

ATNÁ GOAVDÁSA: Spealu váldokaraktera, Áilu, atná goavdása bissehit bahá vuoiŋŋaid ja oažžu veahki sierralágan vuoiŋŋain, mat sutnje addet erenoamáš fámuid.

Foto: Red Stage Entertainment

Dalle go mun bajásšadden, de vásihin ahte mu kultuvra ii lean oidnosis populárakultuvrras ja medias, danin háliidin mun ráhkadit dán spealu, dadjá Marjaana Auranen.

Auranen bargá Suoma indiespeallofitnodagas Red Stage Entertainmentas ja lea hutkan muitalusa ja čállán mánusa «Skábma: Snowfall» dihtorspellui, mii odne almmuhuvvo. Sii leat ovttasbargan earet eará Kárášjogafitnodagan Miksapix Interactiveain.

Olu dovddut čadnon spellui

Marjaana Auranen dahje Eira-Teresá Joret Mariánná, sávvá ahte speallu nanne sámiin gullevašvuođa dovddu iežaset kultuvrii ja gillii.

Marjaana Auranen.
– Mun sávan ahte dat, geain lea sámi duogáš, leat rámis go spellet spealu.
– Sávan maid ahte spealadettiin “Skábma” sáhttá spealli sihke boagustit ja čirrestit.
– Mun lean olles iežan sielu bidjan dása.

Kulturseailluheapmi guovddážis

Buot sámegielat leat áitojuvvon gielat ja máŋga sámegiela leat juo jávkan. Dat lea persovnnalaččat čuohcán Auranenii.

Ovtta buolvvas massii mu bearaš sámegiela. Mu áhkku ii háliidan oahpahit giela viidáseappot.

Danin lea munnje erenoamáš dehálaš ahte speallu lea sámegillii, vaikko vel ieš in máhtege sámegiela. Dát lea mu vuohki váldit ruovttoluotta iežan identitehta, dadjá son.

Marjaana Auranenis ja Red Stage Entertainment -joavkkus lei álggu rájes juo čielggas ahte «Skábma: Snowfall» galggai muhtin sámegillii ráhkaduvvot.

Dat vuosttaš lágádus, geainna mis álggos lei oktavuohta, sii eai ipmirdan sámegiela dehálašvuođa spealus. Sii eai ipmirdan manin midjiide lei dehálaš ahte speallu galggai leat sámegillii.

Dat lei midjiide «dealbreaker», go min áigumuš han lea gáhttet ja seailluhit iežamet kultuvrra boahttevaš buolvvaide, dadjá mánusčálli.

Bilde fra spillet Skábma, laget av Red Stage Entertainment.

Spealu váldokaraktera lea Áilu, spealadettiin šaddá son noaidin.

Foto: Red Stage Entertainment
Bilde fra spillet Skábma, laget av Red Stage Entertainment.

Speallu lea fantasyšáŋŋeris ja lea inspirerejuvvon sámi mytologiijas.

Foto: RED STAGE ENTERTAINMENT
Skábma

«Skábma: Snowfall» spealus oačču veahki daid vuoiŋŋain go go doarru bahá vuoiŋŋaid vuosttá.

Foto: Red Stage Entertainment
Skjermdump fra Skábma
Foto: Red Stage Entertainment
Skjermbilde fra spillet Skábma
Foto: Red Stage Entertainment

Visot ságastallamat ja jienat, maid spealus gulat, leat davvisámegillii ja leat tekstejuvvon eará gielaide.

Sámi musihkkár Hildá Länsman lea searvan luđiin dán spellui.

Rollefiguren Áilu bruker runebommen for å fjerne det onde og mørke.

ATNÁ GOAVDÁSA: Go mealgadis bávkkeha, de ráfehuhte ja vuorjá spealu ávu ja Áilu ferte bissehit daid bahá vuoiŋŋaid mat lahkonišgohtet su ruovttu. Dasa atná son goavdása ja oačču veahki iešguđet vuoiŋŋain, mat sutnje addet erenoamáš fámuid.

Foto: Red Stage Entertainment

Dát berrešii oahpponeavvun

– Dát lea earenoamáš ja vuhtto spealus ahte kultuvra lea dehálaš speallanhábmejeddjiide. Sii áigot muitalit juoidá mii lea dehálaš sidjiide, ja dan vuohtan nai eará indiespealuiguin, muitala NRK speallankritihkkár Rune Fjeld Olsen.

Son lea geahččalan «Skábma» spealu ja oaivvilda dán sierraláganin go Zelda-spealu ládje muitala man rikkis sámi kulturárbi duođai lea.

– Lea dárbu ahte gávdnojit sámi spealut vai sápmelaččat nai oidnet iežaset speallanmáilmmis, oaivvilda son.

– «Skábma» galggašii oahpponeavvun buot riikkain gos gávdnojit sápmelaččat. Dá lea movttiidahtti vuohki oahppat sámegiela ja kultuvrra birra, earenoamážiid go jietnaneaktin spealus lea nai davvisámegillii, dadjá Olsen.

Eanet sámi spealut vuordagis

Nubbi sámi speallu, mii almmuhuvvo dán jagi loahpas, lea «Midnattssol».

Norgga bealde leat ráhkadeame mobiilaspealu sámi kultuvrra birra. Dat lea Troanddima fitnodat Umble mii lea ráhkadeame spealu.

Prošeakta lea ožžon doarjaga sihke Norgga filbmainstituhtas ja Sámedikkis.

Speallu lea govvaráidu, mas leat smávva spealut. Mii lea bargan dainna diimmá geasi rájes, dadjá hábmejeaddji ja buvttadeaddji, Bao Nguyen.

Midnattssol

GUORAHALLÁ IDENTITEHTA: Mobiilaspealus «Midnattssol» guorahallo sámi identitehta.

Foto: Umble

«Midnattssol» mobiilaspeallu doalvu muitalusa ovddosguvlui. Spealu váldokarakteara lea Noa, guhte bajásšattadettiin massá iežas sámi duogáža ja identitehta. Dađistaga go son boarráseabbon šaddá, de ipmirdišgoahtá man olu bearaš ja kultuvra mearkkaša sutnje.

Midnattssol

GOVVARÁIDU: Speallu lea govvaráidu, mas leat smávva spealut.

Foto: Umble

Sámi spealut eai leat nu oidnosis speallanmáilmmis. Danin mii leat geahččaladdan iešguđetlágan muitalusaid ja sádden daid sápmelaččaide geaiguin ovttasbargat vai šaddá riekta, dadjá Nguyen.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK