Hopp til innhold

AP øker, men Olli taper

30,3 prosent ønsker Aili Keskitalo som sametingspresident viser tallene fra en meningsmåling. Bare 18,8 prosent ønsker Egil Olli som president.

Aili Keskitalo og Egil Olli

Aili Keskitalo (NSR) og Egil Olli (Ap).

Foto: Sigve Nedredal / NRK

Opinion har utført en meningsmåling for NRK Sámi Radio og på spørsmålet om hvem de spurte ønsket som sametingspresident, svarte 30,3 prosent at de ønsket Aili Keskitalo fra Norske Samers Riksforbund (NSR).

LES OGSÅ: NSR vinner

Partibarometer mai 2010-pres.kand

Føler seg ikke uønsket

Selv om tallene i spørreundersøkelsen viser at sittende president, Egil Olli, Arbeiderparti (AP) bare får støtte av 18,8 prosent av de spurte, så er han fornøyd at såpass mange likevel ønsker han som president.

Egil Olli

Sametingspresident Egil Olli, AP

Foto: Thor Werner Thrane / nrk

– Siden NRK Sámi Radio begynte med målinger om hvem folk ønsker som president, har Aili Keskitalo fått flere stemmer enn meg, men jeg synes at nesten 19 prosent er et høyt tall og tolker det slik at det er mange velgere som ønsker meg fortsatt som president, sier Olli.

– Har såret noen

Olli tror at noe av årsaken til at partiet har stor fremgang, mens han ikke oppnår så gode resultater, skyldes den siste tids ordbruken mellom han og partiet sentralt.

HØR: Egil Olli

– I saken om nordisk samekonvensjon falt det nok endel sterke ord fra min side mot regjeringen og det kan nok ha såret noen partimedlemmer, men jeg vil bruke sterke ord igjen hvis det er nødvendig, sier Egil Olli.

Skuffet

Laila Susanne Vars

Visepresident Laila Susanne Vars.

Foto: Thor Werner Thrane / nrk

Partiet Árjas leder og visepresident på Sametinget, Laila Susanne Vars, er skuffet for at partiet mister velgere, men glad for at så mange som 19,2 prosent av de spurte ønsker henne som president.

– Jeg ønsker helst at folk liker politikken vår like mye som de ønsker meg som president. I vårt partiet skal politikken være det viktigste og ikke enkel personer, sier Vars.

LES OGSÅ: Árja må bli synlig

Korte nyheter

  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.

  • Aasland lea oadjebas ahte ii šatta ođđa Fovse-ášši Hámmerfeasttas

    Terje Aasland lea oadjebas das ahte buot bealit, maiddái juridihkalaš bealit areálasisabahkkema oktavuođas mii boahtá ođđa el-fápmolinjá geažil Hámmerfestii, leat čielggaduvvon, čállá Altaposten.

    Konsešuvdna lea addojuvvon, ja vaikko boazodoallu ja Sámediggi leat váidalan ja vuosttaldan dan, de válljii Energiijadepartemeanta addit Statnettii ovddalgihtii lobi. Dat mearkkaša ahte álggahit barggu ovdalgo vuoigatvuođat leat čielggaduvvon.

    Dát lea ollugiid mielas njuolggo parallealla Fovse-áššái, mas bieggaturbiinnat ledje jo ceaggámin go Alimusriekti gávnnahii ahte dat lei olmmošvuoigatvuođarihkkun.

    – Finnmárku dárbbaša infrastruktuvrra, elfápmolinjáfierpmádaga mii sáhttá guoddit fámu, leš dal dat bieggafápmoprošeavttas, gássafápmorusttegis mas lea CO2-hálddašeapmi ja vurken, dahje eará lágan fámus, ovdamearkka dihtii čáhcefámus. Elfápmolinjáfierpmádat lea geađgejuolgi ođđaáigásaš servodagas. Dasa ferte maiddái Finnmárku beassat, čilge energiijaministtar Terje Aasland (Bb) Altapostenii.

    Olje- og energiminister Terje Aasland (Ap) i Dubai under klimatoppmøtet COP28.
    Foto: Truls Antonsen / NRK