Hopp til innhold

Válljii sámegiela ovdalii guđežiid buot fágain

Sajane Olsen (16) oaččui 17 guđeža earret sámegiella-fágas.

Sajane Olsen leser på samisk

LOHKÁ: Sajane Olsen válljii sámegiela ovdalii buriid loahpabohtosiid nuoraidskuvllas.

Foto: Klemet Anders Sara / NRK

Máŋgga oahppi válljejit sámegiella 2-fága ovdalii sámegiela eatnigiella-fága, go dan fágas lea álkibut oažžut buori árvosáni. Olmmáivákki oahppi válljii goitge sámegiella eatnigiella-fága, mas son oaččui sihke njálmmálaš ja čálalaš árvosátnin njelježa.

Dál leat su árvosátnegirjjis 17 guđeža ja guokte njelježa.

– Munnje lea deháleappot oahppat sámegiela, go olahit buoremus árvosáni, lohká son.

Sajane ávžžuha eará nuoraid maid bidjat návccaid skuvlabargguide, go olmmoš olaha buriid árvosániid go fal beare bidjá návccaid skuvlabargguide.

Sajane sámásta nuorat oappáin

Sajane Olsen nuoramus oappáin, Berehiin.

Foto: Klemet Anders Sara / NRK-Sápmi

Sajane muitala ahte lea ožžon eanet vahkkoloahparuđa vánhemiin go lea sámástan nuorat oappáin, Beret:iin.

Válljejit sámegiella 2-fága vuoi olahit buoret árvosáni

Guokte jagi áigi válljejedje vihtta joatkkaskuvlla oahppi sámegiella 2-fága, vuoi olahit buoret árvosáni. Oahppit čilgejedje ahte sii dovdet dan ahte sii eai máhte doarvái bures sámegiela, ja dan sivas válljejit sirdit eatnigiella-fágas sámegiella 2-fágii. Muhtumat válljejedje juo sirdit go álget joatkkaskuvlii, earát fas nuppi dahje goalmmát jagis.

Sámi joatkkaskuvllas Kárášjogas válljejedje oahppit guokte jagi áigi sirdit sámegiela eatnigiella-fágas, sámegiela 2-fágii. Dan sii dáhke vaikko eanetlohku Kárášjoga álbmogis hupma sámegiela.

Eanebut válljejit sámegiella 2-fága

Sámi statistihkkagirjjis "Sámi logut muitalit" čájeha ahte sámegiella vuosttašgiella-fága massá ohppiid joatkkaskuvllas. Buoremus logut ledje 2008/90 go oktiibuot 1.043 oahppi válljejedje sámegiela eatnigiellan Norgga joatkkaskuvllain. Skuvlajagi 2011/12 lei dát lohku njiedjan 940 oahppi rádjái.

Muhto maiddái sámegiella 2-fága ohppiid lohku njiedjá, 2005/06 ledje 2.057 oahppi, ja dát njiejai 1.213 oahppi rádjái 2011/12is.

Sámi joatkka- ja boazodoalloskuvllas Guovdageainnus ii lean seamma dilli go Kárášjogas. Skuvllas eai sirdde oahppit sámegiella vuosttašgiella-fágas sámegiella 2-fágii

Maiddái vuođđoskuvllas njidjet sámegielagat

"Sámi logut muitalit" 2016-logut, čájehit maid dan ahte jagi 2015is válljejedje 833 vuođđoskuvlla-oahppi davvisámegiela vuosttašgiellan vuođđoskuvllas. Dát lea veaháš njiedjan go buohtastahttá ovddit golmmain jagiin, de válljejedje sullii 880 oahppi sámegiela vuosttášgiellan. Jagi 2006a rájes lea ohppiidlohku njiedjan lagabui 140 oahppái.

Maiddái sámegiella 2 ohppiidlohku lea njiedjan 1500 oahppis jagi 2006as gitta 1100 oahppái 2015is.

Korte nyheter

  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.

  • Beatnagat gaikodan bohccuid Bájilis 

    Badjeolmmoš Tommy Vitblom vulggii iskat lea go ealu sisa mannan luovosbeatnagat go oinnii Facebookas čállosa ahte luovusbeatnagat leat jođus Kangos guovllus Bájila gielddas Ruoŧas. Dalle son gávnnai njeallje jápmán bohcco, dieđiha Sveriges Radio.

    – Dákkár oainnáhus darvána millii, muitala Vitblom.

    GPS ja drona veahkkin lea son gávnnahan ahte beatnagat oaguhedje bohccuid máŋggaid miillaid ovdal go de loahpas fallehedje. Vitblom muitala dán dáhpáhuvvat dávjjit aht dávjjit. (Čájáhusgovva)

    Reinkadaver
    Foto: Erik Ropstad