Hopp til innhold

Isolerejuvvui olles beassážiid: – Lei issoras vázzit

Erenoamáš beassážat Finnmárkku rittus. Biret Inga Bær Andreassen lea dolkan dan muohttás dálvái.

Isolert hus på Magerøy

II BEASSAN GO STOBU OLGGUBEALDE FITNAT: Guokte vahku lei geaidnu Biret Inga Bær Andreassen stohpui gitta. Otne rahppui.

Foto: Privat

– Mu beassážat gal ledje nu ahte in beassan eará go aitto olggobeallái stobu. Geaidnu lei gitta stobu lusa, váldogeainnus munno geahčai, muitala Biret Inga Bær Andreassen.

Son orru Máhkarávjjus. Garra uđasvára geažil lea geaidnu stobu lusa leamaš gitta vahku. Áidna vejolašvuohta lei vázzit meattá uđasguovllu jos áiggui gosage.

Bær Andreassen ii leat makkárge hearkkes nissoniid.

Berit Inga Bær Andreassen i kofte ved hovedveien

ISOLEREJUVVUI: Biret Inga Bær Andreassen beasai maŋŋebárgga viimmat galledit skihpáriid.

Foto: Privat

– Mun in lean balus eará go mun ja isit šattaime vázzit meattá dan skálvvi mii heaŋgá bajábealde geainnu.

– Dat lei hui issoras vázzit dan meattá, go olmmoš ii dieđe goas dat luovvana. Jus de fáhkkestaga lea olmmoš dakko vulobealde. Dat ii lean somá dan birra jurddašit, dadjá son.

Lea leamaš erenoamáš dilli

Dan botta go Sis-Finnmárkkus lei fiertu ja čáppa beassášdálki, de lei stuorra oassi Finnmárkku rittus gitta. Eanemusat ledje badjel 30 geainnu giddejuvvon uđasvára dihtii.

Bær Andreassen ii leat ovdal vásihan ná ollu muohttaga Máhkarávjjus.

– Dáppe letne orron 11 jagi ja maiddái lean ovdal orron Máhkarávjjus. Mii diehtit gos mii orrut. Muhto ná vearrái mo dát dálvi lea leamaš in leat ovdal vásihan. Mun gal lean jo áibbas dolkan dán dálvái, šuohkiha son.

Geir Ove Bakken

– ERENOAMÁŠ: Finnmárkku Johtolat váldolávdegotti jođiheaddji Geir Ove Bakken dadjá dát leat leamaš erenoamáš beassážat.

Foto: Finnmark fylkeskommune / FFK

Finnmárkku Johtolat váldolávdegotti jođiheaddji Geir Ove Bakken dadjá ahte olbmot Finnmárkkus leat leamaš várrugasat.

– Dilli lea leamaš erenoamáš. Ollu geainnut leat leamaš gitta, ja dát beassážat šadde áibbas earáláganin hui ollu olbmuide go eai leat beassan guođđit ruovttuid. Dat mii lea buorre lea go eai leat dáhpáhuvvan stuorra lihkohisvuođat ja olbmot leat veahkehan guđet guimmiideaset, dadjá Bakken.

Ain uđasvárra Davvi Norggas

Váikko Finnmárkkus ii leat oktage duššan uđđasiin, de leaba guovttes duššan sihke Davvi Tromssas ja Davvi Nordlánddas.

Ain lea uđasvárra 3 (nubbin alimus várra) Oarje-Finnmárkkus, gitta Sáltoduoddara máttabeallai. Dan dieđiha varsom.no, mii čuovvu earret eará uđasvára Norggas.

Stáhta geaidnodoaimmahat dieđiha ahte ain leat 23 geainnu gitta dahje gos ferte ráiddus vuodjit Davvi Norggas.

Beasai otne vuodjit

Maŋŋebárgga maŋŋá beassážiid rahppui geaidnu Biret Inga Bær Andreassen stohpui:

– Viimmat lean beassan biilii čohkkedit, gávppašit ja skihpáriid galledit!

Muhto Bær Andreassen ii vuolgge guovlluide gos ain lea uđasvárra. Geaidnu lei gitta njukčamánu 21. beaivvis cuoŋománu 3. beaivái.

Korte nyheter

  • Nettstedet samehets.no er åpnet

    Sametinget åpnet i dag nettstedet samehets.no som skal være til hjelp for dem som opplever samehets.

    Sametingsråd Runar Myrnes Balto fortalte at undersøkelser viser at hver fjerde kommentar på sosiale medier om samer er hetsende.

    Politidirektoratet har vært med på utviklingen av veilederen, og avdelingsdirektør Bjørn Vandvik sier at det er få anmeldelser til politiet som handler om samehets.

    – Vi opplever at det veldig mange som ikke melder fra av ulike grunner, og det er målet vårt med veilederen, sier Vandvik.

    Veilederen er på sør-, lule- og nordsamisk og på norsk, og der finner man informasjon om hvem man kan kontakte med spørsmål om samehets og rasisme.

    Bjørn Vandvik på Sametinget. Han er avdelingsdirektør i Politidirektoratet
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Samehets.no lea rahppon

    Odne ledje sierra doalut Sámedikkis go neahttabáiki samehets.no rahppui.

    Sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto doalai rahpansártni, ja das son giittii buohkaid geat leat leamaš ráđđeaddin ja veahkkin neahttabáikki bargguin.

    Guorahallamat čájehit ahte ollu sápmelaččat vásihit cielaheami ja vaši, ja danne lea dát neahttabáiki ásahuvvon.

    Politiijadirektoráhta ossodatdirektevra Bjørn Vandvik dadjá ahte sin mielas leat beare unnán áššit mat váidojit politiijaide.

    – Min mihttu lea ahte sápmelaččat dán neahttabáikki vehkiin oidnet ahte unohis vásáhusaid sáhttá váidit, dadjá Vandvik.

    Neahttabáikkis sáhttá válljet dan giela mii alcces heive; lulli-, julev- dahje davvisámegiela, dahje dárogiela.

    Åpning av nettstedet samehets.no på Sametinget i Karasjok
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Sámemusea Siida evttohassan Jagi eurohpalaš musean

    Sámemusea Siida lea finálaevttohassan Jagi eurohpalaš musean 2024. Vuoiti válljejuvvo Portugala Portimãos miessemánu 4. beaivve European Museum of the Year Award konfereanssas, čállá Siida musea preassadieđahusas.

    – Mii illudat go miehtá Eurohpá leat fuomášan Siidda ođasmuvvama ja min máŋggabealat riikkaviidosaš barggu sápmelaš kulturárbbi ovdii, lohká museahoavda Taina Pieski.

    Mannan jagi gallededje 138 000 olbmo musea, 68 000 dain fitne geahččamin čájáhusaid.

    Jagi eurohpalaš musea tihttelis gilvalit 50 musea 24 riikkas. Dát bálkkašupmi lea juhkkojuvvon juo 47 jagi.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum