Hopp til innhold

Tsïjreme gåatome reaktan bijre

Stoerre tsïjreme lea, åarjel saemien dajvesne daan gåatome reaktan bijre. Tsïjreme tjuara orrejidh.

Thomas Åhrén

Tsijreme gåatome reakta bijre tjuara orrejidh jeahta Åhren.

Foto: Fotomontasje / NTB/NRK

Tsijreme, gåatome reaktan bijre, båatsoe saemieh jih gøølleh gaskem stoerre tjoepere daan åarjelsaemien dajvesne. Daate stoerre tjoeperdimmie båatsoe- jielemasse, jeahta saemiedigkie raerien lihtsege Thomas Åhren.

Gåatome reakta aamhtesh.

–Dajveste dajvese reakta aamhtesh sjidtieh daan gåatome reaktan bijre. Båatsoe saemieh tjoeverieh gåatomes laanten åvteste maeksedh. Daate lea dajvh gussnie båatsoe saemieh guhkiem orreme jih nuhtjeme jeahta Åhren.

Aadtjen dellie lij reakta aamhtese Femunden gåatome dajvesne båatsoe saemieh jih gøølleh gaskem dennie Tufsingdaelesne. Desnie dellie laante -burrie gøøllh båatsoe saemide steebnin gåessie bovtsh daan Femunden vuaman njeajhpanin.

–Daate stoerre dåeries-moere. Eah dah laante-burrie gøllh sijhtieh bæjhkoehtidh jih jiehtedh daate leah gåatome- laante bovtside. Åarjel saemieh utnieh gåatome -raektam daan dajvese. Daan bijre tjoeveribie soptsestidh jih gaajhkide bievnedh.

Tjoeveribie raarastalledh.

Tjoeveribie daelie raarastalledh dah båatsoe saemieh jih laante -burrie gølli gujmie. Daate tsijreme tjuara orrejidh. Båatsoe saemieh jih laante burrie gøøllh tjoeverieh seamma gåatome laanten bijre seamadidh. Håhkesjem maehtebe raarastalledh jih dah mijjen reakta bijre digkiedidh jeahta Thomas Åhren.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.