Hopp til innhold

Svenske samer mot den norske stat

Svenske reindriftssamer godtar ikke at norsk politi og folk fra Statskog kjører med skuter inn i reinflokken deres.

Altevann konflikt

Svenske reindriftssamer aksjonerte i Indre-Troms i fjor sommer.

Foto: Arild Moe / NRK

Nå har de engasjert advokatfirmaet Rekve Pleym i Tromsø for å få hjelp mot norske myndigheter.

– Ved to tilfeller i mars har politi og tjenestemenn fra Statskog kjørt skuter blant beitende rein. Nå tar vi advokat, melder samene fra Saarivuoma i en pressemelding.

Reindriftssamene har flokken beitende i et område på østenden ved Altevann i Indre-Troms.

Striden fortsetter

Den norsk-svenske grensestriden i Indre-Troms fortsetter. Riksgrensen mellom landene eksisterer bare på kartet for reindriftssamene i begge landene. Enkelt forklart har svenske samer hevdvunne rettigheter på norsk side, og norske samer har lignende rettigheter på svensk side.

Beitekonvensjonen mellom Norge og Sverige som ble inngått i 1972, er ikke lenger gjeldende og en ny konvensjon er ennå ikke ferdig.

ALT OM STRIDEN MELLOM NORGE OG SVERIGE

I fjor sommer aksjonerte samene fra Saarivuoma og kom inn på norsk side av grensen. Norske myndigheter truet med å drive ut reinflokkene deres. Men samene svarte tilbake:

– Vi kommer ikke til å flytte frivillig. Dersom norske myndigheter gjør alvor av trusselen om å bruke helikopter for å jage reinsdyra, vil vi leie et eget helikopter og stoppe dem, sa Henrik Johannes Blind fra Saarivuoma sameby.

Ber om hjelp fra Stortinget

Tidligere i vinter varslet de norske samene om problemer i forhold til sine kolleger på svensk side.

– Både Talma Sameby og Länsstyrelsen i Norrbotten hindrer at vi får flytte med reinflokkene inn på svensk side. Vi har historiske sedvanemessige rettigheter til beiteland i Sverige, sa Johan Anders Eira til nrk.no/sami tidligere i vinter.

Han er leder fori Gielas reinbeitedistrikt i Sør-Troms.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.