Hopp til innhold

Suomabeale bartaeaiggát gáibida fierpmástallan-lobi Deanus

Báikki olbmot ja turisttat fertejit garrasit gáržžidit iežaset bivddu go Deanočázádahkii boahtte jagi rájes ásahuvvojit ođđa bivdonjuolggadusat. Dušše suomabeale bartaeaiggádat ožžot ođđa vuoigatvuođaid. Muhto ieža eai duđa dasa.

Veikko Rintamäki, leder av Tenon kiinteistönomistajat r.y

BÁRTAEAIGGÁDIID NJUNNOŠ: Veikko Rintamäki jođiha Deanučázádaga suomabeale bartaeaiggádiid searvvi; Tenon kiinteistönomistajat r.y. Son ovddasta badjelaš 50 bartaeaiggáda.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

Čáhcevuloškámera bokte oaidná Veikko Rintamäki stuorra luosaid mat vuojadit su bartta meattá.

Juohke giđđageasi go báikkeolbmot golgadišgohtet, de dát eanaeaiggát ferte dušše geahččat.

– Dainna in leat duhtavaš, dadjá son.

– Manne?

– Na go juo mus ii leat lohpi golgadit.

Veikko Rintamäki, leder av Tenon kiinteistönomistajat r.y

ČUOVVO MIELDE: Čáhcevuloškámerain šaddá measta dego luossa «gallestaddá» Rintamäki beaivelánja duolletálle.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

– Leat han lobálaš bivdovuogit

Beaivválaččat Veikko Rintamäki ássá Seinäjokis. Dat lea sullii 1000 kilomehter eret Ohcejogas.

Viđa jagi áigi ostii eatnama Deatnogáttis, Ohcejogas, ja huksii bartta deikke.

Son jođiha Deanučázádaga suomabeale bartaeaiggádiid searvvi, mas sullii 50 miellahttu.

Dál son ja eará bartaeaiggádat gáibidit beassat fierpmástallat seamma láhkai go guovllu ássit sáhttet.

– Dan mii dáhttut dan geažil go stággo- ja fierbmebivdu leat lobálaš bivdovuogit Suomas, dadjá Rintamäki.

Fiskehytter på finske side av Tanaelva

BARTTAT DIEVVA: Suomabeale Deatnogáttis leat ollu eambbo barttat go Norgga bealde. Ollu dáid barttaid eaiggádat eai leat báikkálaččat.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Šaddet ođđa njuolggadusat

Deanočázádahkii lea árvaluvvon ođđa guolástansoahpamuš. Sihke báikki olbmot ja turisttat fertejit gáržžidit bivddu, go oaivvilduvvo ahte čázádaga luossanálit leat áitojuvvon.

Muhto Suoma bartaeanaeaiggádat eai šat rehkenastojuvvo leat turistan nu mo dássážii. Danin ožžot seamma bivdovuoigatvuođaid go báikki stággobivdiin leat.

Áidna erohus lea ahte fertejit loahpahit suhkama logi beaivve ovdal go báikeolbmot. Muđuid besset oaggut justa seammá eavttuid mielde go báikkálaš olbmot.

Dasa bartaeaiggádat eai duđa.

Go sii leat eanaeaiggádat, de ferte maid fierbmelohpi čuovvut mielde, sii oaivvildit.

– Suoma lága vuođul mii leat ovttadássásažžan, dadjá Veikko Rintamäki.

Dát hárdá guovllu ássi Aslak Pieski, guhte ássá dušše moadde kilomehtera badjelis su Rintamäli bartta.

Aslak Pieski, Utsjok

EDDON: Báikkálaš ássi ja guolásteaddji, Ohcejohkalaš Aslak Pieski.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

«Luossa-lordat»

– Muhto go dál go duot bohte ja oamastit eatnama, de daidda gal stáhta áiggošii silbatallearkka alde addit vuoigatvuođaid; ahte «dii lehpet nu go báikki olbmot dál», cealká Aslak Pieski

Son govvádallá ođđa kránnjáid ná:

– Diet han bohtet dat ođđa oligárkat – dakkár «luossa-lordat», dadjá Pieski.

Veikko Rintamäki mielas lea fierpbmástallangáibádus dehálaš.

– Lea dušše okta tiŋga mas mu mielas lea ná stuorra árvu, ja dat leat guolástanvuoigatvuođat, dadjá loahpalaččat.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK