Hopp til innhold

Stuorra beroštupmi guobbariidda

Porsáŋgulaččat borret nu ollu guobbariid ahte loahpas fertejedje álggahit Porsáŋggu guoppar- ja ávkešaddosearvvi. Searvi vuođđuduvvui geassemánus ja searvi lágidii gieskat guopparohcanmátki masa lei stuorra beroštupmi.

Soppkurs, rørkulpen, sopp, soppkontroll, Stabbursdalen

Guopparohcanmátki

Foto: Stabburnses Naturhus og Museum

Ingrid Golten

Ingrid Golten

Foto: Arne Ivar Johnsen / Nrk

Porsáŋggu guoppar- ja ávkešaddosearvvi interimstivrra jođiheaddji, Ingrid Golten, lohká ahte beroštupmi borrat guobbariid Porsáŋggus orru lassáneamen vaikko ii han dáppe gal leamašan vierrun čoaggit guobbariid maid olbmot vel borret. Dáppe leat olbmot baicce eambbo geavahan eará šattuid. Dat njálgámus guobbarat leat kantarellat mat šaddet soahkevuovddis. Jos olmmoš gávdná kantarellaid de gal ii geasage muital gos daid lea gávdnan.

Stuorra beroštupmi

Olbmot Porsáŋggus borret ollu guobbariid ja doppe leat maid oahpahuvvon guoppardárkkisteaddjit geat sáhttet iskat ja muitalit makkár guobbariid olmmoš sáhttá borrat. Gieskat lágidii Porsáŋggu guoppar- ja ávkešaddosearvi miellahttučoahkkima ja beaivvi maŋŋá čoahkkima de lágidii searvi guopparohcanmátki Luobbalii masa badjel 60:s serve.

Ollu mineralat

Guobbariid berrešii olmmoš borrat danin go dat lea borramuš man ii dárbbaš fievrridit máŋggaid miillaid, dat gávdno guovllus gos olmmoš ássá. Guobbaris leat maid ollu minerálat maid olmmoš dárbbaša, lohká Porsáŋggu guoppar- ja ávkešaddosearvvi interimstivrra jođiheaddji Ingrid Golten.

Váralaš guobbarat eai gávdno Finnmárkkus

Anne Dorthe Sunde

Anne Dorthe Sunde

Foto: Arne Ivar Johnsen / Nrk

Finnmárkkus gal eai gávdno dakkár váralaš guobbarat mat sáhttet dagahit olbmo nu buohccin ahte vel dan dihti jápmá. Dákkár guobbarat gávdnojit mátta Norggas, Vestlánddas máttás guvlui. Dáid guobbariid gaskkas leat njeallje guopparšlája mat buktet servvodahkii ollu lassigoluid. Dán dihti ferte olmmoš buohccivissui gos ferte oaččut ođđa monimuččaid dahje vuoivasa eará olbmos, lohká Norgga guoppardárkkisteddjiid oktiiordnejeaddji Anne Dorthe Sunde. Dat váraleamos guobbarat Norggas leat vilges čurotguoppar, ruoná čurotguoppar ja dárogillii spiss giftslørsopp ja butte giftslørsop. Jos okta diein guobbariin gávdno eará guobbariid gaskkas de fertejit buot bálkestuvvot danin go das lea dan mađe ollu mirku ahte jos dušše veaháš das ribahat borrat de sáhtát gártat duođalaš dillái, lohká Norgga guoppardárkkisteddjiid oktiiordnejeaddji Anne Dorthe Sunde.

Mearrasápmelaččat eai viega guobbariid maŋis

Solveig Tangerås

Solveig Tangerås

Foto: Arne Ivar Johnsen / Nrk

Solveig Tangerås, gii ássá Kolviikkas, lohká ahte son borrá guobbariid dalle go deaivá leat vuoššan ealgabierggu. Solveig mielas gal guobbarat eai leat nu njálgá ahte daid maŋis gánnáha viehkat. Dán áššis gulat vel maid Jovsset Ohtu lea Solveigii muitalan guobbariid birra. Dát fearán galgá leat dáhpáhuvvan sullii 100 jagi dassái.

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.