Hopp til innhold
Penger og samiske symboler
Foto: Simon Piera Paulsen/Gorm Kallestad / NRK/NTB Scanpix

Stádabušeahtta/Statsbudsjettet

Oppsummert

Dás oainnát olu ruđá ráđđehus juolluda stádabušeahtas sámi guoskevaš áššiide.

Her kommer de nyeste oppdateringene om penger til samiske formål fra statsbudsjettet.

  • Juolludeamit feara makkár sámi doaimmaide

    * Ođastuvvon nationálabušeahtas árvaluvvo lasihit juolludemiid museaide ja kulturmuitogáhttemii 4,5 miljon ruvnnuin. Lassijuolludeamis ráđđehus árvala ráđđehus 2 miljon ruvnnu RiddoDuottarMuseaide prošeaktadoarjjan dán jahkái.

    * Juolludeamit Norgga-Suoma boazoáiddiide árvaluvvo lasihuvvot 414.000 ruvnnuin.

    * Juolludeamit boraspiredoaimmaide árvaluvvo lasihuvvot 10 miljon ruvnnuin. Ruđat galget geavahuvvot guovlluin gos leat olu boraspirevahágat.

    De samiske samlinger
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • 20 millionar til læremiddel i samisk og spesialpedagogikk

    Regjeringa foreslår å løyve 5 millionar til utvikling av samiske læremiddel i samband med dei nye læreplanane.

    Det vil gi samisklærarane meir tid til undervisning, i staden for å bruke mykje tid på å lage eigne læremiddel.

    Regjeringa foreslår òg å løyve 10 millionar kroner til Statped for å styrke læremiddeltilbodet til elevar med særskilte behov for tilrettlegging, mellom anna blinde, døve og teiknspråklege elevar.

    I tillegg foreslår regjeringa å løyve 5 millionar kroner til å sikre smale, spesialiserte og små utdanningar innanfor spesialpedagogikk.

    Samiske læremidler, stensiler
    Foto: Johan Ante Utsi / NRK
  • Ekstra midler til skadefelling av rovdyr i 2023

    Regjeringen foreslår 10 millioner kroner ekstra til skadefelling av rovdyr i revidert nasjonalbudsjett. Dette skal gi et løft til mer effektiv gjennomføring av skadefellingsoppdrag i kommunene.

    – Rask og effektiv skadefelling av rovdyr er viktig i tapsutsatte beiteområder. I den forbindelse kreves det kompetanse, utstyr og gode forberedelser. Regjeringen vil gi et løft til kommunene for å gjøre tiltak som kan ha effekt i flere år framover, sier klima- og miljøminister Espen Barth Eide.

    GKO7ybyNAoI
    Foto: Erlend Moe / Høgskolen i Innlandet/Inland Norway University of Applied Sciences
  • Betre kunnskapar om reindrift

    Regjeringa gjer framlegg om ei løyving på 10 millionar kroner for å styrke kompetansen på arealforvaltning i reindriftsforvaltninga og for å få eit betre kunnskapsgrunnlag for planleggings- og utbyggingssaker.

    – Eit godt kunnskapsgrunnlag er ein føresetnad for gode prosessar og avvegingar mellom ulik slag arealbruk. Det vil ikkje bli færre krevjande arealsaker framover. Det er derfor viktig at vi kan ha eit solid felles kunnskapsgrunnlag som grunnlag for arbeidet med desse. Betre kunnskapar og felles forståing av utfordringane er konfliktdempande i seg sjølv, seier landbruks- og matminister Sandra Borch.

    Sandra Borch
    Foto: Johan Isak Niska / NRK
  • Lasiha oljoruhtageavaheami 56 miljárdda ruvnnuin

    Ráđđehus ii nákcen diimmá čavčča meroštallat jagi 2023 haddelassáneami. Danne ferte oljoruhtageavaheapmi sakka lasihuvvot ođastuvvon nationálabušeahtas.

    Diibmu 11 almmuha finánsaministtar Trygve Slagsvold Vedum (Gb) jagi 2023 ođastuvvon nationálabušeahta.

    Ráđđehus áigu geavahit 372,6 miljárdda oljoruvnnu jagis 2023, mii lea 3 proseantta oljofoanddas. Dát mearkkaša, ahte oljoruhtageavaheapmi lasihuvvo 56 miljárdda ruvnnuin.

Det nest største partiet på Sametinget, Nordkalottfolket, mener man må effektivisere møtene på Sametinget og spare penger der.
Ronny Wilhelmsen, parlamentarisk leder for Arbeiderpartiet på Sametinget er kjempefornøyd med budsjettforslaget regjeringen har lagt frem.
Ráđđehus evttoha boahtte jagi stáhtabušeahtas badjelaš 40,3 miljovnna kruvnna, mii lea badjelaš 1,1 miljovnna kruvnna eambbo go dán jagi.

Korte nyheter

  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK
  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš máttasámegiel namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK