Hopp til innhold
Penger og samiske symboler
Foto: Simon Piera Paulsen/Gorm Kallestad / NRK/NTB Scanpix

Stádabušeahtta/Statsbudsjettet

Oppsummert

Dás oainnát olu ruđá ráđđehus juolluda stádabušeahtas sámi guoskevaš áššiide.

Her kommer de nyeste oppdateringene om penger til samiske formål fra statsbudsjettet.

  • Juolludeamit feara makkár sámi doaimmaide

    * Ođastuvvon nationálabušeahtas árvaluvvo lasihit juolludemiid museaide ja kulturmuitogáhttemii 4,5 miljon ruvnnuin. Lassijuolludeamis ráđđehus árvala ráđđehus 2 miljon ruvnnu RiddoDuottarMuseaide prošeaktadoarjjan dán jahkái.

    * Juolludeamit Norgga-Suoma boazoáiddiide árvaluvvo lasihuvvot 414.000 ruvnnuin.

    * Juolludeamit boraspiredoaimmaide árvaluvvo lasihuvvot 10 miljon ruvnnuin. Ruđat galget geavahuvvot guovlluin gos leat olu boraspirevahágat.

    De samiske samlinger
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • 20 millionar til læremiddel i samisk og spesialpedagogikk

    Regjeringa foreslår å løyve 5 millionar til utvikling av samiske læremiddel i samband med dei nye læreplanane.

    Det vil gi samisklærarane meir tid til undervisning, i staden for å bruke mykje tid på å lage eigne læremiddel.

    Regjeringa foreslår òg å løyve 10 millionar kroner til Statped for å styrke læremiddeltilbodet til elevar med særskilte behov for tilrettlegging, mellom anna blinde, døve og teiknspråklege elevar.

    I tillegg foreslår regjeringa å løyve 5 millionar kroner til å sikre smale, spesialiserte og små utdanningar innanfor spesialpedagogikk.

    Samiske læremidler, stensiler
    Foto: Johan Ante Utsi / NRK
  • Ekstra midler til skadefelling av rovdyr i 2023

    Regjeringen foreslår 10 millioner kroner ekstra til skadefelling av rovdyr i revidert nasjonalbudsjett. Dette skal gi et løft til mer effektiv gjennomføring av skadefellingsoppdrag i kommunene.

    – Rask og effektiv skadefelling av rovdyr er viktig i tapsutsatte beiteområder. I den forbindelse kreves det kompetanse, utstyr og gode forberedelser. Regjeringen vil gi et løft til kommunene for å gjøre tiltak som kan ha effekt i flere år framover, sier klima- og miljøminister Espen Barth Eide.

    GKO7ybyNAoI
    Foto: Erlend Moe / Høgskolen i Innlandet/Inland Norway University of Applied Sciences
  • Betre kunnskapar om reindrift

    Regjeringa gjer framlegg om ei løyving på 10 millionar kroner for å styrke kompetansen på arealforvaltning i reindriftsforvaltninga og for å få eit betre kunnskapsgrunnlag for planleggings- og utbyggingssaker.

    – Eit godt kunnskapsgrunnlag er ein føresetnad for gode prosessar og avvegingar mellom ulik slag arealbruk. Det vil ikkje bli færre krevjande arealsaker framover. Det er derfor viktig at vi kan ha eit solid felles kunnskapsgrunnlag som grunnlag for arbeidet med desse. Betre kunnskapar og felles forståing av utfordringane er konfliktdempande i seg sjølv, seier landbruks- og matminister Sandra Borch.

    Sandra Borch
    Foto: Johan Isak Niska / NRK
  • Lasiha oljoruhtageavaheami 56 miljárdda ruvnnuin

    Ráđđehus ii nákcen diimmá čavčča meroštallat jagi 2023 haddelassáneami. Danne ferte oljoruhtageavaheapmi sakka lasihuvvot ođastuvvon nationálabušeahtas.

    Diibmu 11 almmuha finánsaministtar Trygve Slagsvold Vedum (Gb) jagi 2023 ođastuvvon nationálabušeahta.

    Ráđđehus áigu geavahit 372,6 miljárdda oljoruvnnu jagis 2023, mii lea 3 proseantta oljofoanddas. Dát mearkkaša, ahte oljoruhtageavaheapmi lasihuvvo 56 miljárdda ruvnnuin.

Det nest største partiet på Sametinget, Nordkalottfolket, mener man må effektivisere møtene på Sametinget og spare penger der.
Ronny Wilhelmsen, parlamentarisk leder for Arbeiderpartiet på Sametinget er kjempefornøyd med budsjettforslaget regjeringen har lagt frem.
Ráđđehus evttoha boahtte jagi stáhtabušeahtas badjelaš 40,3 miljovnna kruvnna, mii lea badjelaš 1,1 miljovnna kruvnna eambbo go dán jagi.

Korte nyheter

  • Serverer reinkjøtt under europafinalen i kokkekunst

    Loga sámegillii.

    Tidligere Boaššu FoodLab, som nå har skiftet navn til Nomad Indigenous FoodLab, serverer reinkjøtt under europafinalen i kokkekunst, Bocuse d'Or i Lyon, i Trondheim tirsdag og onsdag.

    Reinkjøtt er satt som en obligatorisk råvare under kvalifiseringa.

    – Jeg håper serveringa går bra, og at vi blir synligere enn før. Det er vårt mål, sier kokk Elle Sáve Gaup-Oskal.

    – Og å vise at å bruke hele dyret til matlaging, er svært bærekraftig. Forhåpentligvis gir det verdiløft og oppmerksomhet til Sápmi, sier Gaup-Oskal.

    Gaup-Oskal og Boaššu FoodLab serverte reinkjøtt under kokke-VM i Lyon i fjor.

  • Guossuhit bohccobiergu koahkkadáidaga eurohpafinálas

    Les på norsk.

    Ovddeš Boaššu FoodLab, mii dál lea lonuhan nama Nomad Indigenous FoodLab:i, guossuha bohccobierggu maŋŋebárgga ja gaskavahkku Bocus d’Or álgogilvvuin dahjege eurohpafinálas, Troandimis.

    Bohccobiergu lea geatnegahtton vuođđoávnnas Troandima koahkkagilvvuin.

    Bocus d’Or lea nu gohčoduvvon eahpealmmolaš fránska máilmmimeašttirgilvvu koahkaide. Troandimis leat dál álgogilvvut. Sii, geat doppe besset viidásabbot, besset de máilmmifinálii Lyon:s Fránskkas boahtte jagi.

    – Mun sávan dat manná bures guossuhemiin, ja ahte mii boahtit vel eambbo oidnosii go ovdal. Dat lea min mihttu, dadjá koahkka Elle Sáve Gaup-Oskal.

    – Ja čájehit ahte geavahit visot eallis borramuššan, lea nana guoddevašvuohta. Sávvamis addá árvoloktaneami ja fuomášumi Sápmái, lasiha Gaup-Oskal.

    Gaup-Oskal ja Boaššu FoodLab guossuhedje bohccobierggu Lyon máilmmimeašttirgilvvuin diibmá.

    Elle Save Johansdatter Gaup-Oskal. Hun er kledd i en blå kjole med to støre søljer på - og holder i en kasserolle.
    Foto: Andreas Ausland
  • Alisa sáhttá ráŋggáštuvvot iežas dáidaga dihtii maid čájeha Norggas

    Alisa Gorshenina (29) lea ruoššalaš dáiddár. Su dáidda lea oaidnin láhkai Hamsun-guovddážis Hábmeris. Gorshenina lea kritihkalaš ruošša stivrejupmái ja maid Ukraina soahtedillái, ja dat lea dahkan ahte son lea massán vejolašvuođa dáidagis čájehit ruovtturiikkas. Son lea jo sáhkohallan iežas oaiviliid dihtii Ruoššas.

    Su dáidda lea oassin Hamsun-guovddáža ođđa čájáhusas «Den kontroversielle Hamsun».

    Ollu dáiddárat leat báhtaran Ruoššas eret, muhto Gorshenina ii leat jurddašan guođđit ruovtturiikkas.

    – Lea dehálaš ahte olbmot, dákkáratgo mun, bissut Ruoššas, dadjá dáiddár NRK:i Teams-jearahallama bokte.