20 millionar til læremiddel i samisk og spesialpedagogikk
Regjeringa foreslår å løyve 5 millionar til utvikling av samiske læremiddel i samband med dei nye læreplanane.
Det vil gi samisklærarane meir tid til undervisning, i staden for å bruke mykje tid på å lage eigne læremiddel.
Regjeringa foreslår òg å løyve 10 millionar kroner til Statped for å styrke læremiddeltilbodet til elevar med særskilte behov for tilrettlegging, mellom anna blinde, døve og teiknspråklege elevar.
I tillegg foreslår regjeringa å løyve 5 millionar kroner til å sikre smale, spesialiserte og små utdanningar innanfor spesialpedagogikk.
– Rask og effektiv skadefelling av rovdyr er viktig i tapsutsatte beiteområder. I den forbindelse kreves det kompetanse, utstyr og gode forberedelser. Regjeringen vil gi et løft til kommunene for å gjøre tiltak som kan ha effekt i flere år framover, sier klima- og miljøminister Espen Barth Eide.
– Eit godt kunnskapsgrunnlag er ein føresetnad for gode prosessar og avvegingar mellom ulik slag arealbruk. Det vil ikkje bli færre krevjande arealsaker framover. Det er derfor viktig at vi kan ha eit solid felles kunnskapsgrunnlag som grunnlag for arbeidet med desse. Betre kunnskapar og felles forståing av utfordringane er konfliktdempande i seg sjølv, seier landbruks- og matminister Sandra Borch.
– Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.
Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.
Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.
– Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.
Konsešuvdna lea addojuvvon, ja vaikko boazodoallu ja Sámediggi leat váidalan ja vuosttaldan dan, de válljii Energiijadepartemeanta addit Statnettii ovddalgihtii lobi. Dat mearkkaša ahte álggahit barggu ovdalgo vuoigatvuođat leat čielggaduvvon.
Dát lea ollugiid mielas njuolggo parallealla Fovse-áššái, mas bieggaturbiinnat ledje jo ceaggámin go Alimusriekti gávnnahii ahte dat lei olmmošvuoigatvuođarihkkun.
– Finnmárku dárbbaša infrastruktuvrra, elfápmolinjáfierpmádaga mii sáhttá guoddit fámu, leš dal dat bieggafápmoprošeavttas, gássafápmorusttegis mas lea CO2-hálddašeapmi ja vurken, dahje eará lágan fámus, ovdamearkka dihtii čáhcefámus. Elfápmolinjáfierpmádat lea geađgejuolgi ođđaáigásaš servodagas. Dasa ferte maiddái Finnmárku beassat, čilge energiijaministtar Terje Aasland (Bb) Altapostenii.