Hopp til innhold
Penger og samiske symboler
Foto: Simon Piera Paulsen/Gorm Kallestad / NRK/NTB Scanpix

Stádabušeahtta/Statsbudsjettet

Oppsummert

Dás oainnát olu ruđá ráđđehus juolluda stádabušeahtas sámi guoskevaš áššiide.

Her kommer de nyeste oppdateringene om penger til samiske formål fra statsbudsjettet.

  • Juolludeamit feara makkár sámi doaimmaide

    * Ođastuvvon nationálabušeahtas árvaluvvo lasihit juolludemiid museaide ja kulturmuitogáhttemii 4,5 miljon ruvnnuin. Lassijuolludeamis ráđđehus árvala ráđđehus 2 miljon ruvnnu RiddoDuottarMuseaide prošeaktadoarjjan dán jahkái.

    * Juolludeamit Norgga-Suoma boazoáiddiide árvaluvvo lasihuvvot 414.000 ruvnnuin.

    * Juolludeamit boraspiredoaimmaide árvaluvvo lasihuvvot 10 miljon ruvnnuin. Ruđat galget geavahuvvot guovlluin gos leat olu boraspirevahágat.

    De samiske samlinger
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • 20 millionar til læremiddel i samisk og spesialpedagogikk

    Regjeringa foreslår å løyve 5 millionar til utvikling av samiske læremiddel i samband med dei nye læreplanane.

    Det vil gi samisklærarane meir tid til undervisning, i staden for å bruke mykje tid på å lage eigne læremiddel.

    Regjeringa foreslår òg å løyve 10 millionar kroner til Statped for å styrke læremiddeltilbodet til elevar med særskilte behov for tilrettlegging, mellom anna blinde, døve og teiknspråklege elevar.

    I tillegg foreslår regjeringa å løyve 5 millionar kroner til å sikre smale, spesialiserte og små utdanningar innanfor spesialpedagogikk.

    Samiske læremidler, stensiler
    Foto: Johan Ante Utsi / NRK
  • Ekstra midler til skadefelling av rovdyr i 2023

    Regjeringen foreslår 10 millioner kroner ekstra til skadefelling av rovdyr i revidert nasjonalbudsjett. Dette skal gi et løft til mer effektiv gjennomføring av skadefellingsoppdrag i kommunene.

    – Rask og effektiv skadefelling av rovdyr er viktig i tapsutsatte beiteområder. I den forbindelse kreves det kompetanse, utstyr og gode forberedelser. Regjeringen vil gi et løft til kommunene for å gjøre tiltak som kan ha effekt i flere år framover, sier klima- og miljøminister Espen Barth Eide.

    GKO7ybyNAoI
    Foto: Erlend Moe / Høgskolen i Innlandet/Inland Norway University of Applied Sciences
  • Betre kunnskapar om reindrift

    Regjeringa gjer framlegg om ei løyving på 10 millionar kroner for å styrke kompetansen på arealforvaltning i reindriftsforvaltninga og for å få eit betre kunnskapsgrunnlag for planleggings- og utbyggingssaker.

    – Eit godt kunnskapsgrunnlag er ein føresetnad for gode prosessar og avvegingar mellom ulik slag arealbruk. Det vil ikkje bli færre krevjande arealsaker framover. Det er derfor viktig at vi kan ha eit solid felles kunnskapsgrunnlag som grunnlag for arbeidet med desse. Betre kunnskapar og felles forståing av utfordringane er konfliktdempande i seg sjølv, seier landbruks- og matminister Sandra Borch.

    Sandra Borch
    Foto: Johan Isak Niska / NRK
  • Lasiha oljoruhtageavaheami 56 miljárdda ruvnnuin

    Ráđđehus ii nákcen diimmá čavčča meroštallat jagi 2023 haddelassáneami. Danne ferte oljoruhtageavaheapmi sakka lasihuvvot ođastuvvon nationálabušeahtas.

    Diibmu 11 almmuha finánsaministtar Trygve Slagsvold Vedum (Gb) jagi 2023 ođastuvvon nationálabušeahta.

    Ráđđehus áigu geavahit 372,6 miljárdda oljoruvnnu jagis 2023, mii lea 3 proseantta oljofoanddas. Dát mearkkaša, ahte oljoruhtageavaheapmi lasihuvvo 56 miljárdda ruvnnuin.

Det nest største partiet på Sametinget, Nordkalottfolket, mener man må effektivisere møtene på Sametinget og spare penger der.
Ronny Wilhelmsen, parlamentarisk leder for Arbeiderpartiet på Sametinget er kjempefornøyd med budsjettforslaget regjeringen har lagt frem.
Ráđđehus evttoha boahtte jagi stáhtabušeahtas badjelaš 40,3 miljovnna kruvnna, mii lea badjelaš 1,1 miljovnna kruvnna eambbo go dán jagi.

Korte nyheter

  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.

  • Aasland lea oadjebas ahte ii šatta ođđa Fovse-ášši Hámmerfeasttas

    Terje Aasland lea oadjebas das ahte buot bealit, maiddái juridihkalaš bealit areálasisabahkkema oktavuođas mii boahtá ođđa el-fápmolinjá geažil Hámmerfestii, leat čielggaduvvon, čállá Altaposten.

    Konsešuvdna lea addojuvvon, ja vaikko boazodoallu ja Sámediggi leat váidalan ja vuosttaldan dan, de válljii Energiijadepartemeanta addit Statnettii ovddalgihtii lobi. Dat mearkkaša ahte álggahit barggu ovdalgo vuoigatvuođat leat čielggaduvvon.

    Dát lea ollugiid mielas njuolggo parallealla Fovse-áššái, mas bieggaturbiinnat ledje jo ceaggámin go Alimusriekti gávnnahii ahte dat lei olmmošvuoigatvuođarihkkun.

    – Finnmárku dárbbaša infrastruktuvrra, elfápmolinjáfierpmádaga mii sáhttá guoddit fámu, leš dal dat bieggafápmoprošeavttas, gássafápmorusttegis mas lea CO2-hálddašeapmi ja vurken, dahje eará lágan fámus, ovdamearkka dihtii čáhcefámus. Elfápmolinjáfierpmádat lea geađgejuolgi ođđaáigásaš servodagas. Dasa ferte maiddái Finnmárku beassat, čilge energiijaministtar Terje Aasland (Bb) Altapostenii.

    Olje- og energiminister Terje Aasland (Ap) i Dubai under klimatoppmøtet COP28.
    Foto: Truls Antonsen / NRK
  • Krever egen distriktskvote

    Fiskerne i Vardø ba Trygve Slagsvold Vedum om en egen distriktkvote da finansministeren besøkte fiskeværet på mandag.

    Fiskere i åpen gruppe, de som har fiskebåter under 11 meter, har mistet rundt halvparten av kvota i år - sammenlignet med i fjor.

    Og signalene er at kvotene må reduseres ytterligere i årene framover.

    Det slår hardt ut for Vardø der store deler av fiskeflåten er i åpen gruppe.

    Leder for Vardø fiskarlag, Frode Robertsen, frykter fraflytting.