Hopp til innhold

– Somá go seksa oahpponeavvut leat sámegillii

Nuorra nieida illuda go ođđa seksuála oahpponeavvagat ilbmet sámegillii, seammás ballá ahte nuorat eai atnigoađe ođđa seksa sániid.

Hánná Sofe Nystad

SOMÁ: Hánná Sofe Nystad mielas lea somá go gávdnojit nu máŋga seksuála tearbmat sámegillii.

Foto: Iŋgá Káre Márjá Utsi / NRK

– Lea somá go seksa oahpponeavvut leat sámegillii!

Dán dadjá skuvllaoahppi Hánná Sofe Nystad, gii studere Sámi Joatkkaskuvllas, Kárášjogas.

Hánná Sofe Nystad dihtorin

VÁILEVAŠ: Hánná Sofe mielas lei seksuálaoahpahus ovccát-luohkás váilevaš.

Foto: Iŋgá Káre Márjá Utsi / NRK

– Seksuálaoahpahus ovccát-luohkás lei oalle váilevaš, ja lei maiddai eanaš dárogillii, dadjá Hánná Sofe.

Son čilge ahte sis eai lean dihtto oahpponeavvut mainna ohppe seksualitehta birra ollislaččat go son váccii ovccát-luohkás guovtte jagi áigge.

– Oahpaimat eanemusat luonddufágas go lei goruda orgánaid birra sáhka, eat ge oahppan maidege movt omd. homofiilaseksa lea. Oahpaimet aistton dušše dan «dábáleamos».

Sámi seksualitehta

Dál lea Sex og Politikk organisašuvdna jorgalan seksuála oahpponeavvuid davvi-sámegillii, maid almmuhedje diimmá čavčča.

– Leimmet galledeame muhtin skuvlla Deanus, go muhtin hástalii min jorgalahttit oahpponeavvuid sámegillii, ja dan hástalusa mii gal dieđusge válddiimet.

Nu dadjá Sex ja Politikk prošeaktamielbargi, Adele Straumsnes. Sidjiide lea dehálaš ahte seksuálaoahpahus gálga leahkit oadjebas.

Adele Straumsnes

HÁSTALUVVO: Seaksa ja politihka prošeaktamielbargi Adele Straumsnes muitala ahte sii hástaluvvo jorgalit oahpponeavvuid sámegillii.

Foto: Privat

– Lea dehálaš oažžut oahpponeavvuid iežas gillii. Erenomážit minoritehtaide nugo sápmelaččaide geain lea hui sevdnjes historjá.

– Muhtin ládje dat lea dego oažžut duođaštusa ahte mun han maid lean seamma dehálaš go dárogielagat, dadjá Straumsnes.

Oahpponeavvut sisdoallá čieža gihppaga mas juohke gihpagis lea sierra fádda.

Faksimile av Sex og Politikks nye undervisningsmateriale på nordsamisk

OVDAMEARKA: Dás oainnat ovdamearka bargobihttás maid oahppit galget čoavdit.

Foto: Faksimile / Sex og Politikk

Gihppagat čilgejit fáttaid nugo eastadanvugiid ja nuoskkesdávddaid, muhto buot áššiid mat fátmmasta seksualitehta.

– Dávjá deattuhuvvo nuoraide ahte sii sáhttet buohccát dahje šaddat mánáid ládje, ja sin eallin sáhttá billašuvvet jus leat seksuálalaččat aktiiva, dadjá Straumsnes.

Danin fuomášuhttá organisašuvdna positiiva belliid seksas, ja dáistalit norpmaid ja ovdagáttuid mat sáhttet soardit nuoraid

Váttes sánit

Vaikko Hánná Sofe lea ilus go sánit mat čilgejit seksuála eallima, de ballá son ahte nuorat eai ane sániid.

– Mu mielas leat hirbmat guhkes sánit ja veaháš romes sánit maid olbmot eai boađe muitit, nu go omd. Goaŧŧočotta. In jáhke ovttage diehtit mii dat lea árgabeaivválaš ságáin.

Danin jáhkka Hánná Sofe ahte nuoraid mielas soaitá šaddat váttis daid geavahit.

Faksimile fra Sex og Politikk

OLLU FÁTTÁT: Seksa ja Politihka gihppagin leat ollu iešguđet lagan fáttát.

Foto: Faksimile / Sex og Politikk

– Dat lea áibbas váttis muitit daid sániid, olmmoš han gullá measta beaivválaččat buot daid sániid beare eŋgelas- ja dárogillii.

Hánná Sofe jáhkka sápmelaččat fertejit mánnán oahppat sániid jus galget darvánit.

– Sámis lea seksa oalle tabu-ášši, ja danin lea váhnemiin stuorra ovddasvástádus oahpahit mánáide ahte seksa lea dábálaš. Skuvllat maid berrejit álgit jo áigá oahpahit sániid vai oahppit áddejit mas lea sáhka, loahpaha Hánná Sofe.

Korte nyheter

  • VG: Tromsø-ordførerens hyttelandsby lagt død

    Tromsø-ordfører Gunnar Wilhelmsen (Ap) skal styre på en politisk plattform som legger hans eget prestisjeprosjekt dødt. Det skriver VG.

    I Romssa-erklæringen heter det nemlig:

    «Ikke tillate nye felt med fritidsbebyggelse i områder med myr, fjære og matjord. Samarbeidspartiene vil ta vare på viktige natur, reindrifts- og friluftsområder.»

    – Det skal ikke bygges noen Arctic Center i denne perioden, bekrefter vararordfører Sigrid Bjørnhaug Hammer (SV) til VG.

    Wilhelmsen selv sier han ikke deltok på diskusjonene under forhandlingene, men har ikke kommentert saken utover det.

    Han har tidligere erklært seg inhabil etter at han har investert millioner i prosjektet.

    Etter en lang debatt i 2020, stemte kommunestyret i Tromsø ja til alpinanlegg og nei til det planlagte hytte- og alpinanlegget Arctic Center.

    Arctic Center/Finnheia alpinpark i Håkøybotn på Kvaløya i Tromsø
  • Árvvoštallá ásahit sámi PEN

    – PENs ideála ja sorjjasmeahttun lahttoorganisašuvdna mii bargá cealkinfriddjavuođa ovddas. Norgga bargun lea váruhit, reageret ja akšuneret doppe gos sátnefriddjavuohta lea njuolgga dahje eahpenjuolgga deddojuvvon - oanehis ja guhkes áigái.

    Dál lea vuolggahuvvon Sámi PEN, muitala Torjer Olsen Ságat aviisii

    ​​​​– Sáhttá njulgestaga leat arenan olbmuide geat gullet sámi servodahkii, rahčat cealkinfriddjavuođa ovddas dán áiggis goas cealkinfriddjavuohta lea áitojuvvon. Sátnefriddjavuohta lea áitojuvvon sihke Sámis ja álgoálbmogiin miehtá máilmmi. Eará báikkiin hárdojuvvojit olbmot danin go sii leat álgoálbmogat, ja dáppe sáhttá baicca hupmat vuortnuheami birra ja dan birra go lea váttis hupmat, dálkkádat mii gáržžida sápmelaččaid vejolašvuođa hupmat.

    – Mis leat leamaš máŋga raportta, nu go ovdamearkka dihtii dat raporta maid Amnesty gieskat almmuhii (mii gieđahalai negatiiva miellaguottuid ja stereotypiaid sápmelaččaid birra sosiála mediain, red.anm). Muhto maiddái Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna raporta, mii lea veaháš seamma guvlui. Garra ságastallanvierru duođaid gáržžida sápmelaččaid dáhtu ja vejolašvuođa oassálastit ságastallamiidda. Mun jáhkán dan, dadjá Olsen viidáseappot Ságat aviisii.

  • Pukkellaks er en ny trussel mot sjøørreten

    For første gang har Vitenskapelig råd for lakseforvaltning vurdert truslene fra ulike aktiviteter mot sjøørret.

    Det melder Vitenskapelig råd for lakseforvaltning i en pressemelding.

    Torbjørn Forseth er leder i det vitenskapelige rådet. Han forteller at de har vurdert menneskeskapte trusler ut fra påvirkningen de har på bestandene, samt risiko for ytterligere skade i framtiden.

    I vurderingen kommer det fram at pukkellaks er en ny trussel mot sjøørret, men der er vurderingen usikker på grunn av manglende kunnskap om effekten.

    Selv om pukkellaksen er en trussel, så kommer det fram at det er en trussel som skiller seg klart ut blant truslene vitenskapsrådet har vurdert.

    – Lakselus fra oppdrettsanlegg er den aller største trusselen mot sjøørret, og rammer et stort antall bestander over store deler av landet, sier ekspert på lakselus og medlem av vitenskapsrådet, Knut Wiik Vollset, i pressemeldingen.

    Vitenskapelig råd for lakseforvaltning skriver at lakselus påvirker sjøørret enda mer negativt enn laks.

    – Blant annet oppholder sjøørreten seg en lengre periode i områder nær kysten, der smitten fra oppdrett er størst. Det fører til at langt flere sjøørretbestander over et mye større område er påvirket av lakselus enn for laks.

    Den nest største trusselen mot sjøørret er klimaendring.

    – Det er stor risiko for at klimaendring kan gi mer negative effekter i framtida, og i Norge har det så langt vært lite oppmerksomhet på problemet med lav vannføring og høye sommertemperaturer i de mange små sjøørretbekkene, sier Torbjørn Forseth.