Hopp til innhold

Sávašedje stuorra luondduguovddáža guovddáš Sápmái

Farga ásahuvvo báikkálaš stivra Anárjoga álbmotmeahci várás. Sámi guokte stuorámus gieldda háliidit goappašagat luondduguovddáža mii čalmmustahttá álbmotmeahci.

Kjell Magne Grønnli i samfunnshusets lokaler i Karasjok

DUHTAVAŠ: Kjell Magne Grønnli (Bargiidbellodat) lea duhtavaš. Son šaddá ođđa álbmotmeahccestivrra lahttun, ja dasa lassin lea son okta sis, geat plánejit sierra álbmotmeahcceguovddáža.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Kárášjoga várresátnejođiheaddji John Nystad (Sámeálbmot bellodat) ovdanbuvttii áŋgirit optimisttalaš plánaid Kárášjogas gaskavahku eahkeda.

– Kárášjoga gildii berre Bajit Anárjoga álbmotmeahci hálddašeapmi, ja danin lea maid lunddolaš ahte Kárášjohkii ásahuvvo álbmotmeahcceguovddáš, dajai Nystad olbmuide geat ledje čoahkkanan Kárášjoga servvodatvissui.

Boahtte mánu rájes doaibmagoahtá Bajit Anárjoga álbmotmeahccestivra. Stivrras leat mielde sihke Kárášjoga ja Guovdageainnu áirasat, ja dasa lassin Sámedikki. Anárjoga álbmotmeahcci leamaš dássái áidna álbmotmeahcci, mas ii leat báikkálaš hálddašeapmi Norggas.

Ođđa stivra váldá badjelassii ovddasvástádusa mii dássái leamaš Finnmárkku Fylkamánni duohken, namalassii hálddašit álbmotmeahci.

Folkemøte i Karasjok samfunnshus

KÁRÁŠJOHKALAČČAT: Ášši mii vuorjašuhtii kárášjohkalaččaid lei ahte jus guovddáš ásahuvvo boahtá go de stáhta fas gáibidit viiddidit álbmotmeahci? Dasa vástidii várresátnejođiheaddji ahte dat ii leat biddjon gáibádussan stáhta bealis.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Plánejit sierra álbmotmeahcceguovddáža

Dál lea Kárášjoga gielddas dáhttu hukset maiddái álbmotmeahcceguovddáža. Sierra visti gos álbmotmeahcci hálddašeapmi lea, ja maiddái álbmogii diehtojuohkinkantuvra álbmotmeahci birra.

– Mis lea dáhttu ja jáhkku hukset álbmotmeahcceguovddáža Kárášjohkii, dadjá Kjell Magne Grønnli (Bb), guhte bargá álbmotmeahcceguovddáš plánain gieldda ovddas.

Muhto jus guovddáš galgá šaddat duohtan, de ferte ovttasbargu Guovdageainnuin.

– Direktoráhtta lea cealkán ahte mii galgat bargat ovttas Guovdageainnuin. De lea lunddolaš ahte mii jurddašat ovtta oasi dan álbmotmeahcceguovddážis Kárášjohkii, ja maiddái álbmotmeahcceguovddáža Guovdageidnui, oaivvilda Grønnli.

John Nystad snakker i mikrofon i Karasjok samfunnshus

– DÁPPE LAGAMUS: Kárášjoga várresátnejođiheaddji John Nystad (SáB) dajai álbmotčoahkkimis Kárášjogas ahte Kárášjogas lea álkimus beassat Anárjoga álbmotmeahccái, ja danin berre guovddáš leat Kárášjogas.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Evttohit stuorra oktasaš vistti álbmotmeahcceguovddážii ja ođđa giellaguovddážii

Álbmotčoahkkimis Kárášjogas bođii ovdan ahte leat optimisttalaš plánat álbmotmeahcceguovddážii. Ja háliidat dan dagahit stuorát guovddážin.

Bargojoavku evttoha dáid ásahusaid bidjat seamma robi vuollái:

  • Álbmotmeahcceguovddáš
  • SNO (Stáhta luonddubearráigeahčču)
  • Kulturguovddáš (Sámiid Vuorká-Dávvirat, sámedáidda musea ja etnomusihkkaguovddáš)
  • Luossahálddašeapmi (oassi Deanu luossaguovddážis)
  • Turistaguovddáš
  • Meahcástanturisma
  • Giellaguovddáš
  • Kafea
  • Ovttasbargu Anár museain
  • Bassevuovddi turisma
  • Boazodoallohálddahus

– Sávvamis dát lea čađahahtti. Direktoráhta sávaldat lea ahte dát šattašii dakkár nana luondduguovddáš gos olbmot sáhttet fitnat ja oažžut daid dieđuid maid dárbbašit, muitala Grønnli.

– Ovdamearkka dihtii stáhta luonddubearráigeahčus, álbmotmeahccehálddašeaddjis, boazodoallohálddahusas. Nu ahte lea vejolaš gávdnat buohkaid doppe, dadjá Kjell Magne Grønnli.

Son lasiha ahte dása ii leat vuos lohpiduvvon ruhta, muhto ahte go ovttasbargu Guovdageainnu suohkaniin boahtá johtui, de maiddái lea vejolaš oažžut ruđalaš doarjaga sierra vistái.

Gilvu álbmotmeahcceguovddáža hárrái

Guovdageainnu sátnejođiheaddji Johan Vasara (Bargiid bellodat) ii daja vuos ožžon ovttasbargojearaldaga Kárášjogas.

Johan Vasara

HÁLIIDA GUOVDDÁŽA: Guovdageainnu sátnejođiheaddji Johan Vasara (Bb) dáhtošii álbmotmeahcceguovddáža Guovdageidnui.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

– Mun lean dušše media bokte gullan ahte Kárášjohka bargá álbmotmeahcceguovddážiin, nugo Guovdageaidnu juo lea bargan ollu jagiid, vástida Vasara NRK:i.

Son lea mielas ahte Kárášjohkii ásahuvvošii juoga mii čalmmustahttá álbmotmeahci. Muhto háliida Álbmotmeahcceguovddáža Guovdageidnui.

– Min bealis lea lunddolaš ahte guovddáš ásahuvvo Guovdageidnui, go measta olles álbmotmeahcci lea Guovdageainnu suohkanrájiid siskkobealde, cealká Guovdageainnu sátnejođiheaddji.

Kart over Øvre Anárjohka nasjonalpark

BAJIT ANÁRJOGA ÁLBMOTMEAHCCI: Dás oainnát gokko Bajit Anárjoga álbmotmeahcci lea.

Foto: Skjermdump / Miljødirektoratet.no

Korte nyheter

  • Saia Stuengs ungdomsroman nominert til en av Nordisk råd sine priser

    Loga sámegillii.

    Saia Stueng sin nordsamiske ungdomsroman «Hamburgerprinsessa – Lever bare en gang» er nominert til Nordisk råds barne- og ungdomslitteraturpris for 2024. Romanen ble gitt ut i 2023.

    Det skriver Nordisk råd i en pressemelding.

    Flere av årets nominerte undersøker eksistensielle spørsmål om livet og døden, og et annet tilbakevendende tema er menneskets relasjon til naturen, står det skrevet i pressemeldinga.

    Vinneren offentliggjøres 22. oktober.

    Saia Stuenga ođđa girji: Hamburgerprinseassa - Eallá dušše oktii
    Foto: Davvi girji
  • Saia Stuenga girji evttohuvvon ovtta Davviriikkaid ráđi bálkkašumiide

    Les på norsk.

    Saia Stuenga nuoraidromána «Hamburgerprinseassa – Eallá dušše oktii», mii almmuhuvvui 2023:s lea evttohuvvon Davviriikkaid ráđi mánáid- ja nuoraidgirjjálašvuođa bálkkašupmái.

    Dan čállá Davviriikkaid ráđđi preassadieđáhusas.

    Máŋga dán jagi evttohuvvon girjjiin fátmmastit gažaldagaid eallima ja jápmima birra, ja okta fáddá lea olbmo ja luonddu gaskavuohta, čállá ráđđi preassadieđáhusas.

    Vuoiti almmuhuvvo golggotmánu 22. beaivvi.

    Saia Stuenga ođđa girji: Hamburgerprinseassa - Eallá dušše oktii
    Foto: Davvi girji
  • «Stjålet»-skuespiller: – Alt er basert på ekte hendelser

    Loga sámegillii.

    – Alt er basert på ekte hendelser. Det er det livet samer må tåle på svensk side av Sápmi.

    Det forteller skuespiller, artist og reindriftsutøver Simon Issat Marainen. Han spiller Olle i filmen Stjålet, som nå er på topp ti i 71 land.

    Filmen tar for seg reindriftsmiljøet i Nord-Sverige, og splittelsen mellom sáme og andre innbyggere som mener samene har skylden for alt vondt.

    – Mye inngrep, rasisme, du blir ikke tatt på alvor, du føler deg oversett, og det har konsekvenser for din psykiske helse.

    Slik beskriver Marainen situasjonen, både på svensk side og ellers.

    – Samiske næringer er undertrykket på svensk side, spesielt reindrifta, mener han.

    – Det var spesielt å se filmen. Jeg er meget fornøyd med resultatet. Sterke følelser, og i filmen ser man mye som kjennes sterkt, når en ser alt en reindriftsutøver må tåle.

    Gula olles jearahallama dás.