Hopp til innhold

Sámi kategoriija Urørtas?

35 vahkku 2008 lea historjjálaš danne go dalle nammaduvvui vuosttaš háve sámi "Ukas urørt". Dán dihte soaitá Urørt-doaimmahus ráhkadit sierra sámi kategoriija neahttasiidui.

Urørt logo

NRK P3 doaimmahusa prošeakta Urørt álggahuvvui 2000s. Vihtta jagi maŋŋil ráhkadedje neahttabáikki masa artisttat sáhttet almmuhit dieđuid iežaset birra ja maiddái musihka vai dat lea guldalan-ládje.

Oanehis áiggis lea dát fálaldat šaddan hirbmat beakkánin musihkka-máilmmis, ja das leat dál badjel 22.000 geavaheaddji. Dán vahkku nammadii Urørt doaimmahus vuosttaš háve muhtun sámi joavkku "Ukas Urørtan", namalassi Gáivuonjoavku Alit Boazu lávlagiin "Láhppon". Go lea válljejuvvon "Ukas Urørtan", de mearkkaša dat ahte juste dán artista birra šaddá ollu sáhka radiosáddagiin juste dan vahkku. Ja dieđus ge čuojahuvvo dán artistta musihkka maiddái eanet dan vahkku.

Alit Boazu
Foto: Ingrid Pettersen Fossvoll

Sámi artisttat maid leat Urørtas

Urørtas gávdná maid moadde sámi artistta. Doppe leat nu go Duolva Duottar, Alit Boazu, Áigi, Slincraze, Rolffa ja vel moadde eará.

-Dalle go Urørt álggahuvvui, de sii gal várra eai jurddašan dan ahte maiddái sámi musihkka ilbmá dohko, lohká prošeavtta jođiheaddji Henning Severud.

HENNING SEVERUD URØRT BIRRA

Henning Severud
Foto: Urørt

Sierra sámi šáŋger?

Urørtas leat sierra šáŋgerat maid artisttat ieža válljejit go almmuhit musihkaset dohko, nu go pop, rock, punk ja nie.

Dat mii ii leat nu álki dán áigge, lea gávdnat sámi musihka Urørtas. Go čállá "samisk", de ihtet vaikko makkár joavkkut mat eai oba soaitte ge leat sámi joavkkut eai ge lávllo sámegillii ge. Dat lea danne go vaikko gii sáhttá "tag'et" dan mii lea neahtas. ("Tag" lea sullii seamma go ohcansátni)

- Sii eai leat dássážii jurdilan ahte sámi šáŋger livččii maid galgan, muhto dan lea vejolaš ráhkadit. Dát han lea buorre jurdda, lohká Henning Severud.

Severud jáhkká ahte jus sii ráhkadit sierra sámi šangera, de várra diktet maiddái daid eará riikkaid sámi artisttaid almmuhit musihkaset Urørtai. Vaikko dá lea jurddašuvvon leat Norgga riikka musihkkáriid neahtta-almmuhanbáikin, de eai bálljo sáhte olgguštit daid eará riikkaid sámi artisttaid, lohká son.

Eanet sámegiella dás duohko?

Soaitá ahte "Ukas urørt" sámi joavku Alit Boazu Ukas dagaha ahte eanet sámi artisttat dás duohko almmuhišgohtet musihkaset nehttii.

- Dat han lea dušše buorre ja somá, nu guhká go dat lea musihkka mii heive radioi, lohká Henning Severud. Ja jus lea duohta dat maid Alit Boazu sidjiide muitala, de han sámi musihkkamáilmmis dáhpáhuvvá ollu dán áigge, ja ahte almmuhuvvo eanet aht' eanet sámi musihkka. Dán musihka gal háliidit sii NRK P3s maid gullat, lohká Severud.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK