Hopp til innhold

Best inntekt

Visepresident Marianne Balto (Ap) har størst inntekt blant sametingspolitikerne. 14 av 43 representanter har formue.

President Egil Olli og visepresident Marianne Balto

President Egil Ollis inntekt i 2007 var 652 318 kr. Visepresident Balto tjente mer.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Baltos inntekt var 734.152 kr i 2007. Hun var også den som betalte mest i skatt; 237.194 kr.

Balto hadde en inntekt som var 81.834 kr høyere enn sametingspresident Egil Ollis (Ap) inntekt var.

Student Susanne Amalie Andersen (NSR) hadde lavest inntekt av representantene: 73.143 kr.

Bonde Olaf Eliassen hadde størst formue med sine 1.708.292 kr.

Sjekk noen navn fra samiske organisasjoner, politikk og forvaltning:

Denne oversikten viser at sorenskriver Finn Arne Selfors hadde en inntekt på 621.343 kr i 2007.

Og her er noen fra det samiske forsknings- og utdanningsmiljøet:

Direktøren ved Samisk Høgskole har høyere lønn enn rektoren.

Her er sametingsrepresentantene

Sametingsrepresentantene i alfabetisk rekkefølge.

Sametinget

NAVN

FØDT

INNTEKT

FORMUE

SKATT

Andersen, Susanne Amalie

1984

73 143

0

19 008

Appfjell-Eira, Kirsten

1977

287 815

0

111 176

Aslaksen, Marie T.

1979

60 914

872 025

6 532

Bakken, Torill

1968

291 156

0

95 026

Balto, Kjersti Myrnes

1962

347 179

0

131 656

Balto, Marianne

1955

734 152

441 807

237 194

Bæhr, Per Andersen

1944

275 453

1 068 244

89 947

Eira, Berit Oskal

1951

594 082

318 428

232 853

Eliassen, Olaf

1949

345 303

1 708 292

135 979

Eriksen, Henrik

1953

301 571

0

113 559

Finnesen, Tone

1973

507 394

0

194 580

Gaski, Jørn Are

1966

292 226

0

120 288

Guvsám, Kirsti

1979

116 902

0

36 508

Hansen, Lene

1971

269 730

0

91 948

Henriksen, Per-Ivar

1972

289 657

0

94 925

Hætta, Isak Mathis O.

1968

286 843

169 955

86 405

Hætta, Klemet Erland

1973

516 579

0

186 269

Jonassen, Jarle

1950

557 740

336 890

230 052

Jönsson, Sten Erling

1956

Jørstad, Inger

1975

648 998

463 537

235 479

Keskitalo, Aili

1968

671 989

0

244 774

Larsen, Vibeke

1971

262 678

0

101 204

Mathisen, Magnhild

1953

405 316

0

132 358

Mikalsen, Tor

1968

122 345

0

32 549

Nyvoll, Hilde Anita

1976

330 692

0

109 291

Olli, Egil

1949

652 318

0

225 044

Paulsen, Miriam

1980

140 717

0

46 316

Pedersen, Roger B.

1965

413 391

0

157 031

Porsanger, Rita-Alise

1961

399 073

0

118 789

Retter, Gunn-Britt

1971

466 231

46 355

163 080

Sara, Johan Mikkel

1953

447 313

0

178 772

Skum, John Harald

1968

257 838

0

85 544

Skum, Randi A.

1967

382 377

0

140 928

Slåtsveen, Wiebke S.

1967

268 162

0

77 943

Solbakken-Härönen, Synnøve

1958

477 590

56 137

172 051

Store, Knut

1962

371 620

0

121 973

Store-Jakobsen, Bjarne

1944

61 446

2 992

14 333

Thomassen, Ann-Mari

1964

324 740

0

119 742

Tretnes, Terje

1960

460 517

0

160 531

Trosten, Jánoš

1963

335 748

0

106 596

Urheim, Anders

1967

150 779

0

82 259

Varsi, Per Edvind

1945

461 005

281 143

161 134

Vedhugnes, Josef

1948

460 786

751 032

166 650

Ørnebakk, Willy

1960

300 053

1 429 168

85 705

Ekspander/minimer faktaboks

En av representantene, Sten Erling Jönsson fant vi ikke på lista.

Korte nyheter

  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK
  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš máttasámegiel namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK