Hopp til innhold

Dutkit fuolastuvvan go Unjárggas leat nu ollu sohkardávddat

Unjárgga gielddas lea olmmošlogu ektui beali eambbo olbmot go ránnjágielddas Deanus, geat buhcet sohkardávddain. Dan čájehit varas bohtosat.

Lea váttis diehtit manne Unjárggas lea beali eambbo sohkadávdavigit go Deanus, vástida Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáža jođiheaddji Ann Raghild Broderstad

Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáš dat lea čakčamánu 2012 rájes geassemánu 2014 rádjai, čađahan dearvvašvuođaiskkademiid logi gielddas gos ásset ollu sápmelaččat. Unjárgga ja Deanu raporttat almmustuvvojedje ikte.

Prošeakta- ja fágalašjođiheaddji Ann Ragnhild Broderstad lohká sin fuolastuvvan go Unjárggas leat nu ollu sohkardávdavigit.

Helse- og livsstilsundersøkelsen for Tana

Deanu dearvvašvuođaraporta maid Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáš almmuhii ikte.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

– Lea váttis diehtit sivaid. Sohkardávda sáhttá čuovvut soga, muhto sáhttá maid čadnojuvvot eallinvuohkái dahje lotnolassan, son vástida.

Lohká fertet guorahallat eambbo jus galget gávdnat sivaid.

Maiddái olbmuin geat ásset lahka Suoma riikkarájá, lea eambbo sohkardávdavigit go eará guovlluin.

– Eat dasa ge dieđe sivaid, Broderstad vástida.

– Dálá áiggi duhpát

Muhto sohkardávddat eai leat dušše Unjárggas. Broderstad muitala dan leat šaddan stuorát ahte stuorát váttisvuohtan oarjemáilmmis.

– Sohkar lea gártan min áiggi duhpáhin, ja mii buoiduda olbmuid, juoidá mii ii leat dearvvašlaš, Broderstad deattuha.

Gávdnojit maid buori bealit

Deanu ja Unjárgga iskkadeamit čájehit maid buori beliid. Olbmot doppe borgguhit unnit go ovdal, ja borgguheapmi lea gaskamearalaččat seamma dásis go Norggas.

– Dat mii ii leat buorre, lea go nissonolbmot borgguhit eambbo go almmáiolbmot, Broderstad šálloša.

– Gánneha lášmmohallat

Raporttat eai árval makkárge doaibmabijuid. Dan hástalusa sii dán vuoro guđđet dearvvašvuođaeiseválddiide ja politihkkariidde.

– Jus garvvašeimmet borramušaid mas lea ollu sohkar, de dat dieđusge buoredivččii min dearvvašvuođadili. Dasa lassin gánneha lášmmohallat juohke beaivvi, ii dárbbaš go 20-30 minuhta háválassii, Broderstad muitala.

Son rámida deatnu- ja unjárgalaččaid go nu viššalit leat searvan iskkadeapmái, ja lea nuppi ja goalmmát sajis dan oktavuođas. Buoremus beroštupmi lea leamaš Guovdageainnus.

Korte nyheter

  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.