Hopp til innhold

Sámegielain geasuhit turisttaid

Davvi-Norggas leat badjelaš njealjelogi fitnodaga ovttasbargan oččodit eanet turisttaid davás.

Ellinor Guttorm Utsi

Prošeavtta stivrenjoavkku jođiheaddji Ellinor Guttorm Utsi.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Sii leat hábmen diehtojuohkingihppaga mas muitalit makkár sámi vásáhusaid turisttat ožžot go bohtet davás. Maiddái sámegiella lea guovddážis dán prošeavttas, go stuorit plakáhtain galgá sáme- ja eŋgelasgiella oidnot.

Deatnulaš, Ellinor Guttorm Utsi lea prošeavtta stivrenjoavkku jođiheaddji, ja son jáhkká ahte sámi fitnodagaide lea buoremus go sápmelaččat ieža leat mielde márkanfievrredeame daid.

– Fertejit daguhit iežaset hui njunnošii

– Sii fertejit daguhit iežaset hui njunnošii, ja fertejit váldit ovddasvástádusa, dušše danin vai eai ribat dan sápmelašvuođa dážaid háldui, go sii han dihtet ahte sii gal leat nu váibmil dasa.

Sii eai smiehtas guktii, ja leat hui gergosat nahkehit gávtti, vuoidalit sámi ivnniid ja geavahit dáid min gaskaomiid hástalit turisttaid, dadjá Guttorm Utsi.

Beate Juliussen i Cannes

Davvi-norgga Sámi mátkeealáhusa prošeaktajođiheaddji, Beate Juliussen.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Davvi-Norgga Sámi mátkeealáhus álggahuvvui 2012:s. Prošeakta čađahuvva golmma jagis.

Finadan Ođđa Zealánddas

Muhtun fitnodagat mat leat fárus prošeavttas leat finadan Ođđa Zealánddas gos ohppe mo maori-álbmot geavahedje iežaset giela mátkeealáhusa oktavuođas, ja danne geavahit sámegiela go márkanfievrridit sámi mátkeealáhusaid, dadjá Davvi-norgga Sámi mátkeealáhusa prošeaktajođiheaddji, Beate Juliussen.

– Sámivuohta ožžon guovddáš saji

Boahtte vahkku lágiduvvojit stuorit mátkeealáhus lágidemiid Álttás gosa bohtet lagabui 700 mátkeoperatevrra.

Šaddá dehálaš márkanfievrridit sámi mátkeealáhusaid doppe, ja sámegiella galgá maid leat guovddážis dadjá Guttorm Utsi.

– Sápmelaččat ja sámivuohta lea dán vuoru ožžon hui guovddáš saji. Sis leat galbbat sámegillii, lassin eaŋgalasgillii, rahpandoaluin leat sápmelaččat geat leat njunnošis ja geat láidestit, kulturdoaluin gullat luđiid, guossohat goikebierggu. Finnmárku lea maiddái dien láhkai šaddan sámi guovddášbáikin, dadjá Guttorm Utsi.

Korte nyheter

  • Kuhmunen erenoamáš listtus Ruoŧas

    Ruoŧa jođiheaddjiid searvvi, Ledare, mielas lea nuorra sámenisu Sara-Elvira Kuhmunen okta dain geasa sis lea erenoamáš jáhkku, ja gean navdet ain eanet lihkostuvvat boahtteáiggis.

    Searvi ráhkada jahkásaččat listtu maid gohčodit «Framtidens kvinnliga ledare». (Boahtteáiggi nissonjođiheaddjit). Listtus leat 75 nuorra nissonolbmo nama, ja olles listu almmuhuvvo miessemánu 18. beaivvi.

    Sara-Elvira Kuhmunen lea Johkamohkis eret, ja lea Sáminuorra searvvi jođiheaddji.

    Sáminuorra dat lea ge almmuhan dán dieđu listtu birra iežas Instagram-konto bokte.

    Kuhmunen lea maŋemus jagiid áŋgiruššan dáistalit sápmelaččaid vuoigatvuođaid ovddas, ja son lea maid ovdagovva eará sámi nuoraide.

    Kuhmunen lea maid oassálastán Sámi Grand Prix gilvvus ja son lea gieskat ožžon Ubmi sámesearvvi nuoraidbálkkašumi.

    .

    Sara Elvira Kuhmunen, Sáminuora jođiheaddji
    Foto: Anne Maret Päiviö / Sameradioen
  • Med på lista over «Framtidens kvinnliga Ledare» i Sverige

    President for ungdomsorganisasjonen Sáminuorra, Sara-Elvira Kuhmunen, er i år med på lista over «Framtidens kvinnliga Ledare».

    Det er det svenske fagforbundet for ledere, Ledarna, som årlig lager denne lista.

    Lista består av 75 personer som er sjefer og ledere, og er unge kvinner. Hele lista offentliggjøres 18. mai.

    Det er Sáminuorra som melder om dette på sin Instagram-konto.

    Fagforbundet Ledarna har over 100.000 medlemmer.

    Kuhmunen er fra Johkamohkki /Jokkmokk i Nord-Sverige.

    Hun deltok i joike-delen i Sámi Grand Prix 2022 med joiken «Čuvggodit». Hun gikk videre til gullfinalen, som Jörgen Stenberg vant.

    Kuhmunen ble i 2023 tildelt Anders Carlberg-minnepris, som tildeles årets unge forbilde i Sverige.

    Sara-Elvira Kuhmunen
    Foto: Per Heimly / NRK
  • Fem politimelde etter snøskuterkøyring

    Fem personar vart tekne på fersk gjerning i å ha køyrd ulovleg på snøskuter i eit villreinområde på Vikafjellet. Det melder Statens naturoppsyn, SNO, som natt til torsdag var ute på kontroll. Dei fem blir politimelde, skriv SNO i ei pressemelding. Så langt i vinter har SNO politimeld 87 personar for ulovleg køyring, dermed bikkar talet no 92 politimeldingar.

    – Ulovleg snøskuterkøyring i villreinområde er svært uheldig på denne tida av året, seier Ole Morten Sand, seksjonsleiar i Statens naturoppsyn (SNO). Han viser til at det er rett før villreinkalvinga, og dermed ekstra alvorleg med ulovleg motorferdsel.

    Snøskuterkøyring på Vikafjellet
    Foto: Sigurd Nordeide-Felde.