Hopp til innhold

Doaivva ođđajahkái, muitala presideanta ođđajagesártnis

Elle Save Gaup vállje filmmaid bokte čájehit movt galgá sámi biepmuid ráhkadit ja háliida čájehit árbevirolaš biebmovieruid. Son illosa go sámediggepresideanta lea fuomášan su áŋgiruššama.

Les på norsk.

Elle Save Johansdatter Gaup

Elle Sáve mielas lea hávski go presideanta namuha su ođđajagesártnis.

Foto: Per Thomas Oskal

– Vuosttaš maid jurddašan lea «wow». Mun gal in jáhkkán ge ahte mu bargu Instagram siiddus lea namuhan veara ge, lohká Elle Save Johansdatter Gaup.

Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka namuha ge ođđabeaisártnis nuorra koahka Elle Sáve Gaupa gii lea álggahan Instagram-konto Njálggat.

Kontos son addá borramušrávvagiid ja evttoha mo ođđa áiggis sáhttá málestit árbevirolaš ávdnasiiguin.

– Borramušsihkkarvuohta, máhttu min ođasmahtti resurssaid birra, ja mo dan máhtu ovddosguvlui suodjalit, lea mávssolaš, dadjá Muotka

elle Save Njalggat

Elle Sáve dahká video Instagrammii sámi boramuša birra.

Foto: Privat

Čájehit man dehálaš lea doalahit ja borra árbevirolaš biepmuid lea ge juoga mii lea Elle Sáve váimmu lagamus.

– Mun geahččalan čalmmustahttit ahte mis leat olu biepmut maid sáhttá fidnet luonddus ja lagasbirrasis maiguin sáhttá geahččalit eallit nanaguoddevaččat.

Danne lea ge Elle Sávii somá oaidnit ahte ovttastuvvon našuvnnain (ON) nai oidnet man dehálaš eamiálbmogiid biebmovierut leat.

– Mearkkaša hui olu ahte doppe leat olbmot geat oidnet dehálašvuođa gáhttet árbevieruid, ja ahte vuoruhit bidjat dasa návccaid.

Maiddai sámediggepresideanta rámiida dán doaimma.

– Min biebmu lea dehálaš, ja danin lea ON gieskat álggahan álgoálbmotovttastusa mii sihkkarastá álgoálbmogiid borramušvuogádagaid.

Loga maid: Elle Sáve lærer følgene lage mat på nordsamisk

Elle Sáve Gaup behind the scenes på hennes instagram
Elle Sáve Gaup behind the scenes på hennes instagram

Nannet sámegielaid boahtteáiggi

Presideanta humai maiddai mánáidforuma birra sártnistis. Mánáidforuma ásahuvvui dán jagi Sámedikkis vai sámi mánáid jienat galget gullot.

Mánát celke forumas ahte sis váilot oahpaheaddjit. Mánát maid sávve ahte buot oahpaheaddjit galggašedje buorebut dovdat sámi diliid.

– Jos galgá nannet sámegielaid boahtteáiggi, de lea dárbbašlaš fidnet eambbo sámegieloahpaheaddjiid ja mánáidgárdeoahpaheaddjiid, celkkii presideanta sártnistis.

Muotka muitalii ge sártnis ahte Sámediggi lea ráđđehusain ovtta oaivilis ahte dán jagi ovddiduvvo stuorradiggedieđáhus mo sáhttit fidnet eanet sámegieloahpaheaddjiid ja sámi mánáidgárdeoahpaheaddjiid.

Dehálaš bargu

Dán jagi galgá maid Duohtavuođa- ja soabahankommišuvdna gárvvistit raportta ja buktit árvalusaid doaibmabijuide. Silje Karine Muotka reflekterii mo dát proseassa lea leamašan sártnis.

– “Állet čierut min siva haga” dajai Therese Olli Sara álbmotčoahkkimis ovdal go kommišuvdna ásaduvvui. Dan mun muittán ja jurddašan juohke beaivve, logai presideanta.

Silje Karine Muotka

Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka.

Foto: Åse M. P. Pulk / Sámediggi/Sametinget

Muotka deattuha ahte kommišuvnna bargu lea dehálaš ja ferte váldot duođalažžan.

– Mii eallit buohkat dán politihka váikkuhusaiguin. Dat lea dahkan ollu váivviid, ja dan bohtosat eai sáhte dušše sihkastuvvot vai jávket. Ferte gieđahallat dan maid kommišuvdna lea gávnnadan maŋŋil go leat háleštan badjel guhttačuođivihttalogi (650) duohtavuođavihtaniiguin.

Loga maid: Terese Olli Saras leat stuorra vuordámušat: – Állet čierut min duššiid dihte

Terese Olli Sara buvttii sámediggái iežas oainnuid maid son vuorda duohtavuođa kommišuvnnas
Terese Olli Sara buvttii sámediggái iežas oainnuid maid son vuorda duohtavuođa kommišuvnnas

Doaivva ođđajahkái

Muotka muitalii sártnis ahte son diehtá ahte sámis vásihat garra sisabahkkemiid eatnamiidda, ja energiijapolitihka mii hástala min buohkaid.

– Mii rahčat boahtteáiggi ovddas, go min kultuvra ja eallinvuohki lea čadnojuvvon lundui ja dasa maid luondu addá.

Son geassá Fovsen-ášši ovdan ja deattuha ahte máttasápmelaččat dárbbašit vuoiggalaš boahtteáiggi.

Markeringer foran Stortinget ved ettårsdagen for Fosen-dommen

Fovsen-ášši lea čálmmostahttojuvvon máŋgii 2022:s maid.

Foto: Terje Pedersen / Terje Pedersen

– Riektestáhtas lea guovddážis ahte riektemearrádusat doahttaluvvojit ja dan dihtii mun ferten gáibidit ahte dat dáhpáhuvvá.

Muotka dadjá ahte lea dehálaš ahte mii eallit daid eavttuid mielde maid luondu addá, go dat leamaš vuođđun dasa maid ovddeš buolvvat leat huksen.

– Dan ala mii galgat nannet min eallima vai mis maid lea juoidá maid addit boahttevaš buolvvaide.

Sámediggepresideanta Silje Karine Muotka loahpahii sártni fiinna sániiguin mainna buktá doaivaga ođđajahkái.

– Go giđđa máizada, de jieŋat moallanit ja nállojieŋat šávvet ja skilaidit jávregáddái. Stuora fámut leat jođus go giđđa gohccáha luonddu ja nu maid birgenlági, ja seamma fámuin ja dáhtuin sáhttit mii láhčit buoret ja vuoiggalut eallima máilbmái.

Korte nyheter

  • Jus suovvanjurggonat eai doaimma

    Measta buot Norgga 500-duhát bartta geavahuvvojt beassážiid áigge.

    De lea ge dat ballu Brannvernforeningas, sii geat buollinsihkkarvuođa hárrái olu barget ja fuomášuhttet.

    Sin ballu lea dat ahte ollu dáid barttain mat geavahuvvojit ii leat doaibmi buollinalárbma dahje suovvanjurggon.

    Buot barttain ja astoáiggedáluin galgá leat unnimusat okta suovvanjurggon, dasa lassin de galget leat dollačáskadanrusttegat maid álkit oaidná ja gávdná.

    - Jos dat dollanjurggon ii doaimma, na de ii leat das masage ávki, go ii leat báhtter dahje báhtter lea billašuvvan dahje guorranan, ja dán sii vuhttet go gulahallet riika buollinčáskadeddjiiguin geat leat čađahan bearráigeahčču barttain ja asttuáigedáluin, lohká Brannvernforeninga hálddahuslaš direktevra Rolf Søtorp.

    Nu ávžžuhit ge seammás geahččat sihke suovvanjurggona ja eará dárbbašlaš rusttegiid go olle dál beassážiidda bartii.

    Brannalarm/Røykvarsler
    Foto: Malin Nygård Solberg / NRK
  • Reisefølge på seks tatt av skred - en person omkommet

    En person er omkommet etter et snøskred i Nordreisa kommune, bekrefter Troms politidistrikt.

    Det er et turfølge på seks av utenlandsk opprinnelse som er tatt av snøskred. Ingen av dem er hjemmehørende i kommunen.

    Politiet fikk melding om hendelsen like før klokken 18 fredag kveld, ved Tverrelva på Storslett i Nordreisa.

    - En person er gravd fram fra skredet av en i turfølget, som så meldte nødetatene, sier Morten Pettersen i Troms politidistrikt.

    Nordreisa kommune har satt kriseledelse, og kommunens kriseteam er på stedet, sier ordfører Hilde Nyvoll.

    Dette er den fjerde personen som dør i snøskred i Troms fredag, i tre ulike snøskred.

    På Reinøya er to personer bekreftet død etter at et snøskred tok med seg et bolighus og et fjøs.

    I Lyngen ble et turfølge på fem utenlandske turister tatt av snøskred. En person er her bekreftet omkommet, og en er kritisk skadd.

    I Manndalen har det gått et større skred. Alle personer er gjort rede for, men et fjøs skal være delvis tatt.

    Politiet oppfordrer alle til å vise ekstremt stor varsomhet ved ferdsel i fjellet de nærmeste dagene og inn i påsken.

    storslett
  • – Gledelig at vi har kommet til enighet med Finland

    Norske og finske myndigheter har blitt enige om endring av reingjerdekonvensjonens bestemmelser om plassering av gjerdet mellom Angeli til Gamle Karigasniemi.

    Avtalen innebærer en løsning av en bilateral konflikt som har pågått i flere år.

    Enigheten innebærer at på størsteparten av strekningen blir gjerdet fra Angeli til Gamle Karigasniemi oppført så nær riksgrensen som terrengforholdene tillater.

    På strekningen fra Bàlggatjohka til Gamle Karigasniemi, en avstand på ca. 20 kilometer, knyttes imidlertid gjerdet til det eksisterende nasjonale reingjerdet litt inne på finsk side. På denne strekninger blir det nasjonale gjerdet et konvensjonsgjerde.

    For å unngå å oppføre gjerde over elvene Anárjohka og Karasjohka oppføres det ledegjerder på begge sidene av elvene for å hindre at reinen krysser elvene.

    – Det er gledelig at vi har kommet til enighet med Finland og at en langvarig uenighet om plassering av gjerdet nå endelig har funnet sin løsning. Løsningen vil tjene næringsutøvere og myndigheter i begge land, sier Landbruks- og matminister Sandra Borch i en pressemelding fra departementet.

    Reinbeitekonvensjonen mellom Norge og Finland trådte i kraft 1. januar 2017.