Hopp til innhold

Sáme fuolkkenamá vas anon

Moadda julevsáme målssu dáttja namájs sáme fuolkkenamájda. – Dat la identitiehta duogen ja guhtimusj le, javllá Jonas Michael Tjågne.

Les på norsk: Jonas (27) er trendy – endrer fra Paulsen til Tjågne

Jonas Michael Paulsen Tjågne

IDENTITIEHTA BIRRA LA SÁHKA: Jonas la áttjak målssum ietjas dáttja maŋepnamáv Paulsen sáme fuolkkenamájn Tjågne.

Foto: Tor Inge Lima

Gitta áttjak lij suv namma Jonas Michael Paulsen, valla dálla la ietjas tjállegoahtám sáme fuolkkenamájn Tjågne.

Tjågne ij la maŋepnamman aneduvvam badjel tjuohte jahkáj. Maŋemus gut ietjas Tjågne namájn tjálij lij Jonasa máttar-máttar áddjá.

– Muv mielas lij ájnas Tjågne namáv adnuj válldet. Ij la aktak vuona jalik svieriga bielen gut ietjas dájna namájn tjállá. Vájvve jus namma lij muv fuolken ållu gáhtot.

Jonas Micael Paulsen Tjågne
Viktor Inge Paulsen Båssa
Berit Kristine Guvsám
Svenn-Egil Knutsen Duolljá

Svieriga bielen aj dáhpáduvvá

Jonas la akta moaddásijs Divtasvuonan guhti ietjas dáttja namáv la målssum sáme fuolkkenamájn.

- Dåssju maŋemus máno ájge diedáv guoktásav vil gudi libá sáme fuolkkenamáv adnegoahtám, subtsas Jonas.

Åvddåla målssum sáme Svierigin ietjasa maŋepnamájt ienep láttij-lágásj namman. Dav dahkin gå sihtin garvvet badjelgæhttjamav ja boasto giehtadallamav.

– Dálla l vuojnnet rievddam, ja moaddása målssu ietjasa svenska maŋepnamájt sáme fuolkkenamájda, javllá Märit Frändén, Uppsala universitiehta nammaarkijva dutke.

Sån tjielggi ulmutja li ienep mihá ietjas sámevuodas.

– Ij la desti binnep árvos jus ietjas sámevuodav vuoset, javllá.

Namá dárojduhteduvvin

Ragnhild Lien Rahka barggá Árran julevsáme guovdátjin Ájluovtan, ja sierraláhkáj berus bájkálasj histåvrås ja fuolkkeguoradallamis. Sån la iesj tjállegoahtám ietjas sáme fuolkkenamájn Rahka nágin jage dássta åvddåla.

Rahka subtsas sáme fuolkkenamá gáhtun gå sij gudi svieriga bieles vuona bælláj jåhtålin tjáleduvvun vuona girkkogirjijda 1800-lågon.

Ragnhild Lien Rahka

SÁME NAMÁ GÁHTUN: Ragnhild Lien Rahka subtsas sáme fuolkkenamá gáhtun gå sáme vuona girkkogirjijda tjáleduvvin.

Foto: Privat

Daj sadjáj oattjoj farra áhtje åvddånamáv maŋepnamman, ja duodden sáme åvddånamá aj dárojduhteduvvin.

– Amma sjattaj Amund, Pavva sjattaj Paul, Gahte sjattaj Karen, Nuhtte sjattaj Knut.

Valla vájku sáme fuolkkenamá almulasj regisstarijs gáhtun, de ælla ållu gáhtum. Da li ájmon aneduvvam njálmálattjat.

– Mij lip agev diehtám makkir fuolkijda gullup, ja fuolkkenamá li njálmálattjat aneduvvam tjielggit guhtimusj la. Muv áhkko agev ietjas almulasj dáro namáv vuostak javlaj, ja agev låhpadij Rahka-niejdda, vájku Rahka namma ittjij makkirak almulasj regisstarijn gávnnu.

Lågå ienep ådåsijt

Sávvá iehtjáda tjuovvu

Gå Jonas mierredij sån galgaj sáme fuolkkenamájn ietjas tjállet, de lidjij sujna moadda vejulasjvuoda.

– Lidjiv máhttet válljit Stuorsoabbe jali Gælok aj, valla Tjågne lij muv vájmo lagámus.

Suv mielas la suohtas gå sujna l namma mij dåssju sujna l. Sæmmi bále sávvá iehtjáda suv tjuovvu.

– Luluj hávsske jus ienebu gudi Tjågne fuolkkáj gulluji lidjin ietjasa namáv ruopptot válldám. Ij la máj geldulasj gå juohkkahasj galggá ietjas tjállet Paulsen, Johnsen jali Mikkelsen. Sáme fuolkkenamá li ham ienep sierralágátja, låhpat Jonas Michael Tjågne.

Jårggåliddje: Lars Theodor Kintel/Kintel AS

Korte nyheter

  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš sámi namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK
  • – Regjeringens kraftpakke gir en Klondyke-stemning

    Sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR) reagerer på det høye antallet innmeldte vindindustriprosjekter.

    – Regjeringen har gjennom vedtaket om å elektrifisere Melkøya og sin Kraftpakke skapt en febrilsk Klondyke-stemning hos mange, advarer Muotka.

    Hun syns det er stort behov for å vurdere realismen i at det er så mange nye prosjekter som meldes inn.

    – Samiske rettighetshavere, både reindrifta, fastboende, andre beitenæringer, utmarksutøvere og sjøsamer blir sterkt påvirket av alle disse prosessene som nå må gjennomføres og dette er både sterkt konfliktskapende og meget ressurskrevende, påpeker Muotka.

    Loga sámegillii

    Sametingspresident Silje Karine Muotka under overrekkelse av sannhets- og forsoningskommisjonens rapport.
    Foto: Mette Ballovara / NRK