Hopp til innhold

Ságat ávvuda 60 jagi

Suoidnemánu 15. beaivve deavdá Ságat aviisa 60 jagi. Muhto ávvudoalut álggahuvvojit juo otne Leavnnjas gosa leat bovdejuvvon sierra guossit.

Ságat ansatte

– Mii áigut ávvudit 60 jagi olles jagi, muitala Ságat aviisa váldoredaktevra Geir Wulff. Govas son lea ovttas bargiiguin váldodoaimmahusa olggbealde.

Foto: Hans Arne Wulff, Ságat

– Ávvudoalut joatkašuvvet boahtte vahkus, ja galget lágiduvvot miehtá Sámi, muitala aviisa váldodoaimmaheaddji, Geir Wulff.

Ii loga agi gal moktige deaddit aviisa.

– Eat mii gal leat boarásmuvvan dan geažil go aviisa deavdá 60 jagi. Mii leat baicce gievrun jagis jahkái, son himiha.

Ruhtaváttisvuohta

Geir Wulff lea leamaš Ságaha váldodoaimmaheaddji 1978 rájes.

  • Guldal:

– Stuorámus hástalus lea leamaš ekonomiija ja oažžut áddejumi stuorraservvodagas ahte sápmelaččat leat sierra álbmot ja ahte mis lea dárbu iežamet aviissaide, Wulff čilge.

Unnán ássiid geažil ii loga leat gánnehahtti márkan Sámis doalahit áviisa stáhta doarjaga haga.

– Dat lea leamaš stuorámus oaivebávččas aviisa riegádeami rájes juo, son muitala.

Dál sii illudit go sámi aviissain lea sierra doarjjaortnet stáhtabušeahtas.

Man guhká áiggut leat Ságaha válddodoaimmaheaddjin?

– Nu guhká go dearvvašvuohta gierdá, son vástida.

Siskkáldas riiddut

Ságat aviissas lea girjás historjá, ja álggahuvvui dáruiduhttima áiggis. Makkár giela, dárogiela vai sámegiela, galggai aviisa geavahit ja makkár redakšunealla linjjá galggai lean aviissas?

Dát ledje dakkár gažaldagat mat mielddisbukte garra digaštallamiid álggos. Siskkáldas riidduid geažil ja ruhtaváttisvuođaid geažil máŋga redaktevra gárte heaitit, bákkkus dahje iešdáhtus.

Ášši joatkašuvvá gova vulobealde:

Bjarne Store-Jakobsen

Bjarne Store-Jakobsen ii leat leamaš álo ovttaoaivilis mot Ságat aviisa lea jođihuvvon.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Bjarne Store-Jakobsen lei maŋemuš redaktevra ovdal go Geir Wulff virgáduvvui.

– Mun ieš celken eret dan geažil go ii lean vejolašvuohta rievdadit aviisa dan guvlui maid mun háliidan dalle, čilge Store-Jakobsen.

Rápmo aviisa

Su mielas aviisa livččii galgan šaddat dakkár mii čilge Sámi servvodat áššiid historjjálaš perspektiivvas.

  • Guldal:

– Lean ilus go aviisa lea rievdan rivttes guvlui. Ovdal han dat lei dakkár mii áiggui dáruiduhttit sápmelaččaid, vástida Store-Jakobsen.

Dál son rápmo dálá redaktevrra Geir Wulffa ja aviisa bargiid.

– Aviisa ovdal ja dál, dat lea dego idja ja beaivi. Dat lea duođai šaddan dakkár aviisa mii speadjalastá bures sámi servvodaga.

Makkár ávki das lea?

– Das lea ávkin eiseválddiide ja earáide geat eai dovdda Sámi historjjá ja otná servvodagaid hástalusaid. Daid birra sii dál besset lohkat dárogillii, go sin gaskkas leat ollu geat eai ádde sámegiela, vástida Bjarne Store-Jakobsen.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK