Hopp til innhold

Saemien åålmegebiejjie vihkeles Snåasesne

Jijnjh almetjh Snåasesne, ebrieskuptjiem ohtsedamme jih Åarjelsaemiej skuvlen internaaten bæjngolen gaavnedin, gåessie saemien åålmege laavloem laavloejin.

Samefolketsdag i Snåsa

Saemien åålmege biejjie Snåasesne.

Foto: Ristin Persson / NRK

Dellie dihte saemien åålmege biejjie Snåasesne. Abredh jih liemkeds biejjie. Ij maehtieh vienhtedh daate lea goevten govhtede biejjien. Åarjelsaemiej skuvlen internaaten bæjngolen jijnjh saemien maanah jih noereh vuerteminie jih aaj naa gellie laedtieh dahka båateme edtjien daam Saemien saevegem bijjiedidh jih saemien åålmege laavloem laavlodh.

Akte dejstie åarjelsaemien maanijste lea Jonna Dunfjeld Mølnvik, dihte tuhtjie joekoen biejjie.

Jonna Dunfjeld Mølnvik

Jonna Dunfjeld Mølnvik.

Foto: Ristin Persson / NRK

– Daate lustes biejjie! Edtjebe aaj Bingom spealadidh, dihte son lustemes sjædta Jonna jeahta.

Saemien sijtesne dellie dihte rihpestimmie vuasahtallemistie "Biejjien niejth" gusnie maahta åarjelsaemien nyjsenæjjaj jielemen bijre lohkedh.

Saemien åålmege biejjien åadtjoejin aaj vuejnedh guktie maehtieh daam digitaale museumem nuhtjedh. Saemien sijten våarhkoe guvvieh. Lisa Dunfjeld Aagård madtjeles daate riejries.

Saemien sijtes digitale museum

Saemien sijten digitaale museume.

Foto: Ristin Persson / NRK

– Bøøremes daejnie digitaale museume lea , maahta daelie gåatesne daatasne, daejtie guvvide raeffesne giehtjedidh Aagårde jeahta.

Saemien åålmege biejjien håalome.

Nøørjen saemiej rijhkesiebrien (NSR) åvtehke Beaska Niillas, soptesti man vihkeles Saemiej åålmege biejjie lea.

Beaska Niillas

NSRn åvtehke Beaska Niillas.

Foto: Ristin Persson / NRK

– Daam tjoeveridie måjhtajidh, daate lea dihte biejjie jaepesne, gusnie gaajhkh saemieh nieljie laantine ektesne heevehtibie. Mov håhkoe lea gaajhk saemien maanah åadtjoeh saemien gïelem lieredh jih saemien gïelem soptsestidh, dihte lea stoerre aamhtese mejnie tjoeveribie barkedh. Ij leam desnie ennje, håhkoem åtnam, edtjebe dahka retnon jaksedh.

Almetjh murriedin.

Tone Marie Larsen Fjällstrøm vuajna daate saemiej åålmege biejjie vihkeles gaajhkh saemide sjidteme.

Tone Marie Larsen Fjällström

Tone Marie Larsen Fjällstrøm.

Foto: Ristin Persson / NRK

– Daate stoerre biejjieh sjidteme. Vuajna! Jijnjh almetjh daesnie Saemien sijtesne tjåanghkanamme. Hijven biejjie daate.

Ensi-laakan heevedidh.

Lene Sparrok tuhtjie nåake, skuvlebiejjie lea.

Lene Sparrok

Lene Sparrok.

Foto: Ristin Persson / NRK

– Jis daate ensi åålmege biejjie orreme, dellie daate aejlegs biejjie sjidteme, åadtjeme eejehtidh. Seamma goh dihte Nøørjen nasjovnale biejjie, Sparroke jeahta jih mojjehte.

Gaske bijjien mænngan vuesehtin ohtjefilme festivaalem, tjijhtje saemien filmh jih Åarjelhsaemien teatere vuesehte "Hijven Hov,Ylva , Snåasen Hotellesne jih daan mænngan jeatja lustestalleme sjædta.

Saemien sijte Snåsa

Saemien sijte Snåasesne.

Foto: Ristin Persson / NRK

Korte nyheter

  • Beitekrise i Karasjok - skuterløyper stengt

    Kriseberedskapsutvalget har erklært beitekrise i store deler av Karasjok. På grunn av dette er flere skuterløyper stengt, skriver Karasjok kommune på sin nettside.

    Løype 5 mellom Láŧevuovdi og Guovžilbohki og løype 17 Badjenjárga til Dákteroavvi stenges midlertidig.

    Løypa stenges fram til 8. april av hensyn til reindriften.

    Karasjok kommune kan stenge skuterløyper etter kommunal forskrift om snøskuterløyper § 7.

    Beitekrisen har rammet flere distrikt i Nordland, Troms og Finnmark, og har så langt berørt i overkant av 60.000 rein.
    Foto: Landbruks- og matdepartementet
  • Dieđihit eambbogo 30 goddon Israelea falleheamis Syriijas

    Siviila olbmot ja soalddáhat galget leat goddon israelalaš áibmofalleheamis Syriijas, syriijalaš eiseválddiid dieđuid mielde.

    Eanetgo 30 olbmo galget dieđuid mielde goddon.

    Dieđuid mielde galgá Israel fallehan Aleppo gávpoga mannan ija diibmu 01.45 báikkálaš áigge.

  • – Alimus Hálddahusriekti bággeha ii-sápmelaččaid Sámediggái 

    Sámiráđi ságadoalli Áslat Holmberg oaivvilda, ahte Suoma Alimus Hálddahusriekti (AHR) badjelgeahččá sámi álbmoga.

    – AHR lea ođasmahttán mearrádusaid, mat leat gávnnahuvvon rihkkut sápmelaččaid vuoigatvuođa friddja politihkalaš ortniiduvvamii, oaivvilda Holmberg.

    AHR lea mearridan, ahte mannan čavčča sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Riekti lea gieđahallan badjel čuođi sámediggeválggaid válgalogahallama ja válgabohtosa guoski váidaga.

    – AHR fas bágge Sámedikki dohkkehit 72 ii-sápmelačča ižas jienastuslohkui. Ná áitá Sámedikki legitimitehta sápmelaččaid ovddastanorgánan, cuiggoda Holmberg.

    Aslak Holmberg
    Foto: Piera Heaika Muotka / Sámiráđđi