Hopp til innhold

Russa Hábmerin politihkkárijs skámádi – gehtja videov

Massi gus russerevyav Hábmerin dá vahko? Dála besa åsijt gæhttjat.

Russerevyen i Hamarøy 2017
Foto: Simon Piera Paulsen / NRK

(Sammendrag på norsk: Gikk du glipp av russerevyen i Hamarøy? Her får du en liten smakebit med videoer og bilder)

Svanhild Hveding

Svanhild Hveding la avta revya jådediddjijs.

Foto: Simon Piera Paulsen / NRK

Dá ájllega skåvllåoahppe Knut Hamsun joarkkaskåvlån, Hábmerin, åvddånbuktin russerevyav. Ållu dievas lij. Nav moattes gå 200 lidjin russerevya vuostasj vuosádusán.

– Mån lav nav dudálasj ja vuorbálasj! Lip nav garrasijt dájna revyajn barggam, ja lav ávon gå dal lip tjadádam, javllá avta revya jådediddjijs, Svanhild Hveding Stuorgiettes Divtasvuonan.

Russa Hábmerin dal ålov skámádi. Danen dá jahkásasj russerevyav nammadin «Skjæmmes».

Guosse bessin duola dagu gæhttjat:

  • «Hábmera hotælla», bájkkálasj versjåvnnå TV-rájdos «Paradise hotel».
  • Oahppij, åpadiddjij ja skåvlå dile birra.
  • Lávllaga, duola dagu «Vuoksemskielo».

Ja politihkkárijs dal jáhkedahtte sierraláhkáj skámádin, gå ållo ájgev dajda adnin.

Russerevya Hábmerin 2017 - Russerevyen i Hamarøy 2017

GEHTJA: Guovtes dal fággádijga. Gut Ájluovtprinsessav vuojttá?

Heidi Kalvåg

Heidi Kalvåg ja niejddas russeniejdav ja -oappáv gåvvidijga.

Foto: Simon Piera Paulsen / NRK

Oasse «Ájluovt­prinsæssa» lij buoremus Heidi Kalvåga mielas, gut la politihkkár Divtasvuonan.

– Valla lij aj suohtas Divtasvuona suohkanstivras vuojnnet. Ja Hábmera suohkanstivran lij dal sierralágásj buorre ilmme, dav Divtasvuonan hæhttup gæhttjalit, tjajmát Kalvåg.

Ja ållu maŋemussaj: Gehtja dáv vehi guhkep videov politihkkárij birra Nuortta-Sálton.

Hábmera suohkanstivran vuojnnet liehket riek hávsske. Jali soajttá hæhttu javllat; ållu, ållu sierralágásj hávsskes tjåhkanime. Madi da ietjá suohkana vájvástuvvi.

Russerevya Hábmerin - Russrevyen i Hamarøy 2017

GEHTJA: Dille Nuortta-Sálto suohkanijn.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK