Hopp til innhold

Aavone gæmhpome saemievæssjoehtimmien vööste Romsesne jåarhka

­RomsaDál lea prosjekte mij edtja garmeresvoetem saemien bïjre stoerreseabradahkesne geerjehtidh. Daelie prosjekte aktem buerie dïjrem, mejstie jïjnjesh aavoedieh.

RomsaDál lea prosjekte mij edtja garmeresvoetem saemien bïjre stoerreseabradahkesne geerjehtidh. Daelie prosjekte åadtja akte buerie dïjre, mij jïjnjesh aavode.

Govlh Elle Nystad jïh Stein-Gunnar Bondevik dam ahten bïjre.

– Vïenhtem RomsaDál lea hijven skraejriem Romsesne utnedh. Saemievæssjoehtimmie jïh saemieaassjoe leah gaajh sïejhme desnie, Jon-Richard Sommernes jeahta.

Jon-Richard Sommernes

Jon-Richard Sommernes tuhtjie RomsaDál Romsesne årrodh.

Foto: Lena Marja Myrskog

Dïhte jïjtje saemievæssjoehtimmiem staaresne Romsesne rååkehtalleme.

Les også Utsatt for vold på bryllupsfest: – han sa at han hadde lyst til å slå en same

Jon-Richard Sommerseth

– Mænngan saemievæssjoehtimmiem dåårjrim manne vielie våårkehke sjïdteme tsagkesasse, Sommernes jeahta.

Ij daejrieh mejtie vielie våårkehke sjïdteme dannasinie tsagkese vielie vååjnesasse båeteme, jallh mejtie dan åvtetes jïjtje dam dåårji.

Barn i Toget som demonstrerte mot samehets etter saken om Magnus (5)
Toget som demonstrerte mot samehets etter saken om Magnus (5)
Toget som demonstrerte mot samehets etter saken om Magnus (5)
Sivert (6) deltok i toget som demonstrerte mot samehets etter saken om Magnus (5)

Guvvieh demonstrasjovneste saemievæssjoehtimmien vööste Båddådjosne.

Prosjekten ulmie lea positiviteetem geerjehtidh saemien gïelen, kultuvren jïh identiteeten bïjre Romsesne jïh dam saemien vielie våajnoes darjodh. Prosjekten mij eelki tsïengelen daan jaepien beetnehvierhtieh Saemiedigkeste åadtjoeji jïh Romsan gaasjelimmie siebrie (TIL) lea prosjekten aajhtere.

Elle Nystad prosjekteåejvine sjïdti njieljie askh. Bene gosse daah njieljie askh lin nåhkeme dellie prosjekten båetijen aejkien bïjre gaajkerdi.

Les også Elle (22) skal få Tromsø-folk til å like samer

Elle Nystad nieljie vielie askh barka RomsaDáline.

Elle Nystad håhkesje vielie barkoe båata.

Foto: Nelly Anna Karolina Engström / NRK

Mijjieh hijven illedahkh vuajname gosse jienebh meatan sjidtieh dam dåarjoehtidh, Nystad jeahta.

TromsKraften Bærekraftsfond viehkehte

Troms Kraft viehkiem åadtjoeji RomsaDáleste juktie gïelem jïh kutuvremaahtoem gïehtelimmesne evtiedidh.

Daelie Troms Kraft maahta bååstede vedtedh projektese.

RomsaDál viderestötte Troms Kraft

Frøydis Dalseng, Troms Kraft, Elle Nystad, RomsaDál, Stein-Gunnar Bondevik, Troms Kraft

Foto: TromsKraft / TromsKraft

Mænngan guejmieh soptsestalleme dah latjkajin RomsaDál galki vierhtieh åadtjodh Troms Kraften bærekraftsfondeste.

Daelie prosjekte maahta sov barkoem njieljie vielie askh jåerkedh, mïetsken minngiegietjien 2022 raajan.

Stein-Gunnar Bondvik

Gaskesadtemedirektööre Troms Kraftesne lea geerjene viehkiem RomsaDáln åvteste.

Foto: Arild Moe

–Daate lea laavenjostoe maam joekoen lyjhkebe. Mijjieh sïjhtebe saemien gïelem jïh kultuvrem nuhtjedh mijjien biejjieladtje gïehtelimmesne. Jïh daarpesjibie viehkiem jis edtjebe buektiethtidh, Stein-Gunnar Bondevik, gaskesadtemedirektööre Troms Kraftesne jeahta.

Vaajtele jeenebh meatan sjidtieh

Bondevik gegkiesti dah goh siebrie maehtebe njueniehkinie vaedtsedh jeatjah siebriej uvte regijovnesne.

Ij leah naan fåantoe jienebh sïelth, siebrieh jïh byjjes etaath eah edtjh seammalaakan darjodh, men dellie viehkiem daarpesjiebe. Dam viehkiem RomsaDál mijjese vadta, Bondevik jeahta.

Les også Slik forbereder Håvard sønnen Kasper (8) til å møte samehets

Håvard Nuhtte Svendsen Sara og sønnen Kasper

RomsaDál prosjekteåejvien mietie, edtjieh prosjekten barkoem jåerkedh numhtie leah dorjeme doh minngemes askh. Jih håhkesje vielie barkoe båata.

Elle Nystad

Elle Nystad, prosjekteåejvie RomsaDáleste.

Foto: Dan Robert Larsen

– Håhkesjem jienebh meatan sjïdtieh jïh gaskesem vaalta RomsaDáline jïjtse vieltien. Dan jïenebh almetjh mah meatan sjidtieh dan stuerebe jarkelimmie sjædta, Nystad jeahta.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.