Hopp til innhold

Se konserten til Mari Boine – Geahča Mari Boine konseartta dás

Maŋemus digitála konsearta odne eahkes.

SÁPMIS MEST KJENTE: Selveste Mari Boine er verdt å få med seg, direkte fra Manndalen
Foto: Gregor Hohenberg

0
dager
0
timer
0
minutter
0
sekunder
NRK URBI logo
Grafikk: NRK

Riddu Riđđu lea lágidan dáid digitála konsearttaid go ii šatta dábálaš festiválageassi, ja lea gohčodan dán Stream Sápmin. Dá lea ovttasbargu Riddu Riđu, Davvi Álbmogiid guovddáža ja NRK Sámi gaskkas.

Mari Boine

STORHET: Mari Boine er det store samiske musikknavnet som har spilt konserter over hele verden. Fredag spiller hun direkte fra Kåfjord.

Foto: Gregor Hoehnberg

Sámi beakkáneamos

Njealját Stream Sápmi konsearttas čuojaha Mari Boine joavkkuinis.

Boine gal lea máŋgii čuojahan Riddu Riđus, muhto otná konsearttas fállá son áibbas ođđa šuoŋaid mat galget su ođđa skerrui.

Bearjadaga leat sus dát čuojaheaddjit: Georg Buljo, Gunnar Augland ja Svein Schultz.

Dá leat Stream Sápmi konsearttat:

  • 5/6: Emil ja Lávre
  • 12/6: Katarina Barruk
  • 19/6: Manin Jeanine
  • 26/6: Mari Boine dii 20.00

Les på norsk:

Det blir ingen vanlig festivalsommer i år, og derfor har Riddu Riđđu tilbudt en digital festival til publikum, som de kaller Stream Sápmi. Dette er et samarbeid mellom Riddu Riđđu, Senter for nordlige folk og NRK Sápmi.

Sápmis mest kjente

Mari Boine er uten tvil den mest kjente av samiske artister, og det er henne som entrer scenen som den fjerde iStream Sápmis konsertrekke. Boine har spilt på Riddu Riđđu mange ganger, og under kveldens konsert får publikum høre helt nye låter som kommer på hennes neste album.

På fredag har hun med seg et stjernelag av musikere, nemlig Georg Buljo, Gunnar Augland og Svein Schultz.

Her er konsertene fra Stream Sápmi:

  • 5/6: Emil og Lávre
  • 12/6: Katarina Barruk
  • 19/6: Manin Jeanine
  • 26/6: Mari Boine kl. 20.00

Les også: NRK Urbi: Dette er musikken samiske profiler hører på

Les også: Se alle NRK Urbi videoene fra Riddu Riđđu i 2019

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.