Hopp til innhold

Rámis go oaččui Áilluhaš-bálkkašumi

Son dovddai Áillohačča bures ja mannan lávvardaga geigejuvvui fargga 78-jahkásaš Johan Andreas Andersenii Áillohas-bálkkašupmi. Sus leat ain CD-plánat, lohká Várjjatvuona juoigi.

Johan Andreas Andersen

Johan Andreas Andersen.

Foto: Dragan Cubrilo / NRK

Unjárgalaš Johan Andreas Andersen deavdá 78 jagi dán geasi, ja sutnje lei stuorra gudni fidnet dien bálkkašumi.

– Dat liggii mu váimmu. Lei nu buorre ahte measta gatnjalat vel bohte čalmmiide. Váibmu njuikii vel.

Erenoamáš go dovddai ieš Áillohačča

Áillohaš-bálkkašupmi almmuhuvvo jahkásaččat Sámi Grand Prix doaluid oktavuođas. Norgga Sámiid riikkasearvi, Guovdageainnu suohkan ja Guovdageainnu Sámiid Searvi leat ásahan Áillohaš-musihkkabálkkašumi, mii guoddá sámi multidáiddára Nils Aslak Valkeapää - Áillohačča nama. Vuosttaš vuoiti 1993:s lei Mari Boine.

Andersen dovddai Áillohačča bures ja dan dihte lei maid erenoamáš sutnje oažžut dán bálkkašumi.

– Moai Iŋgga Jusse-rohkiin oruime su luhtte moadde beaivvi maid okte. Son bovdii munno boahtit dohko

Ilus go eambbosat leat juoigagoahtán

Johan Andreas Andersen lea okta sis gii máhttá daid Várjjatluđiid mat measta juo ledje jávkan ja vajálduvvon. Son lea ilus go maŋemus áiggiid leat eambbosat sin guovllus juoigagoahtán.

– Mis leat olu juoigit dál šaddan Go gonagas finai diibmá Vuonnabađas, de máŋgalogi mánáidgárdemánát juige. Sii ledje nu čeahpit, ja mun gal šadden nu lihkolaš ja jurddašin ahte mis leat boahtteáiggis olu juoigit. Mun gal áinnas maid doalan smávva kurssaid, jus eanebut háliidit oahppat.

CD jurdagis

Vaikko Andersen lea fargga 78 jagi ja váibmočuohpadeamis maid leamaš, de lea ain jurddašeame ahte galggašii CD almmuhit.

– Mun lea jurddašan, muhto mu skihpar Harald Devold, gii huksii studio Njávdámii, jámii aitto. Leimme suinna hállan CD birra, lohká Andersen, geas livččii gal materiála doarvái CD:ii.

– Mus leat orrume vaikko man olu. Mun giittán iežan áhči gii lávii juohke sotnabeaivvi iđida juoigat. Mun fuomášin báddet su. Lean ieš maid ráhkadan luđiid, muitala Áillohaš-bálkkašumi vuoiti Johan Andreas Andersen.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK