Hopp til innhold

Psykalaš raporta suorggaha

Vuosttaš geardde lea Ruoŧas kártejuvvon maid dihtet sámiid dearvvašvuođas. Ja bohtosat suorggahit, maiddái psykologa Petter Stoor guhte lea guorahallan ášši.

Raport om svenske samers helsetilstand

Raporta maid psykologa Petter Stoor lea čállán, muitala ahte Ruoŧa sápmelaččain lea fuonit psykalaš dilli go ruoŧŧilaččain.

Foto: Stefan Karlsson / SVT

Psykolog Petter Stoor

Psykologa Petter Stoor doaivu politihkkáriid váldit duođas dieđuid mat bohtet ovdan raporttas.

Foto: Stefan Karlsson / SVT

Raporta čájeha ahte Ruoŧas lea unnán dieđut mo sin eamiálbmot veadjá psykalaččat.

– Áibbas heahpat, lohká guorahalli ja psykologa Petter Stoor.

Son muittuha ahte Ruoŧŧa lea okta dain máilmmi riggásamos riika. Danin su mielas lea áibbas dohkkemeahttun, go eai dieđe makkár dearvvašvuođa dilli sin eamiálbmogis lea.

Doaivu ahte raporta váldo duođas

Diimmá giđa dat Ruoŧa ráđđehus juolludii 700.000 ruvnnu Sámediggái čađahit guorahallama.

– Mun doaivvun raportta čájehit makkár váilevašvuođat gávdnojit, ja ahte politihkkarat váldet dan duođas, dadjá Stoor.

Iešsorbmen-jurdagat

Raporta čájeha ahte gávdnojit earáhusat das ahte makkár psykalaš dilli ruoŧŧilaččain ja sápmelaččain lea.

Dá lea dušše muhtun ovdamearkkat:

  • Juohke nubbi nuorra sámi nissonolmmoš lea goas nu jurddašan váldit iežas heakka.
  • Juohke goalmmát nuorra boazodoalli lea árvvoštallan váldit iežas heakka.
  • Dievdduin geat leat boazodoalus lea stuorát jugešvuođa váttisvuođat go eará ruoŧa dievdduin.
  • Boazodolliin lea unnit luohttámuš dearvvašvuođaásahusaide go eará Davvi-Ruota ássiin, jáhkkimis dan geažil go dearvvašvuođabargiin lea váilevaš sámegiel- ja sámekulturmáhttu.

Árvala sierra doaibmabijuid

Čielggadeamis árvalit doaibmabijuid mot buoredit dili.

Earret eará árvalit juolludit ruđaid Sámediggái vai sámi politihkkárat sáhttet bargagoahtit dearvvašvuođa áššiiguin.

Raporttas boahtá ovdan ahte Sámedikkis ii leat dál mandáhta bargat dearvvašvuođa áššiiguin, ja váilot maid ruđat dasa.

Psykologa Petter Stoor vuordá ahte dieđut mat bohtet ovdan raporttas, váldojuvvojit duođas maiddái ráđđehusas.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK