Hopp til innhold

Presidentkandidat: - Rettighetsspørsmål blir viktig

– Jeg er veldig ydmyk og takker for tilliten. Sammenlagt har vi en meget sterk liste, sier Bjørn Inge Mo.

Bjørn Inge Mo

Presidentkandidat for Arbeiderpartiet i Gáisi valgkrets til Sametingsvalget 2017.

Foto: Roger Manndal

Bjørn Inge Mo valgt som sametingspresidentkandidat for Arbeiderpartiet i Gáisi. Sammen med Synnøve Søndergaard, Per Mathis Oskal og Sylvi Vatne Pedersen topper han dermed lista til valgkretsen etter nominasjonsmøtet lørdag.

Rettighetsspørsmål viktige

Den tidligere lederen av Troms Arbeiderparti, kåfjordordføreren og sentralstyremedlemmet i Arbeiderpartiet ble valgt med ni mot seks stemmer mot Per Mathis Oskal. Mo er tydelig på at rettighetsspørsmål innen særlig fiskeri blir viktigste sak i programarbeidet framover.

Her må vi være tydelige slik at vi sikrer tilgang til fiske i de mest sentrale sjøsamiske områdene. Ikke bare for samer, men for hele befolkningen i det aktuelle området, sier Mo.

Han viser også til at Troms Ap langt på vei har programfestet det samme.

Kvener og bysamer

– I tillegg vil jeg at vi skal bli tydeligere på en politikk som spiller på lag med den kvenske befolkningen, for vi har mange av de samme utfordringene, sier Bjørn Inge Mo.

Det blir også viktigere å bygge ut politikken for bysamene på steder som blant annet Alta, Tromsø, Bodø, Trondheim, Bergen og Oslo. Veldig mange samer bor der, og samepolitikken må også omfavne dem, sier han.

Nominering også i andre valgkretser

Arbeiderpartier i Vesthavet valgkrets har nomert leder av Arbeiderpartiets dagens sametingsgruppe, Vibeke Larsen som listetopp. på de to neste plassene er Arild Pettersen Inga og Alessia Reina nominert.

I Sør-Norge valgkrets er Jørn Are Gaski nominert som partites listetopp. På andreplass er Astrid Larsson Kalvemo nominert.

På Arbeiderpartiet samepolitiske konferanse 19. og 20. november avgjøres det hvem som blir partiets president- og visepresidentkandidat.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.