Hopp til innhold

Olu ođđa olbmot válgalisttuin

Norggabeale Sámedikki politihkkálaš bellodagaid listtuide leat searvan mealgat ođđa olbmot geat ovdal eai leat searvan válggaide.

Sametinget

OĐĐA EVTTOHASAT LISTTUIN: Sámediggeválggain čakčat gilvalit badjel 60 listtu. Ovddit válggaid ektui leat stuorra oassi evttohasain vuosttas geardde searvan dan listui mas dál leat evttohassan.

Foto: Junge, Heiko / NTB scanpix

Mun beroštan diekkár áššiin mat gullet nuoraide - sámi nuoraide - ja de sámegiella lea okta dain; háliidan ahte buohkat galget oahppat sámegiela, lohká Celine Boyne Lamo, guhte ieš lea ođđa evttohassan sámediggeválggaide Ávjovári válgabiires.

Sullii 60 proseantta listaolbmuin, leat nu go Boyne Lamo, ođđa evttohasat iežaset listtuin ovddit válggaid ektui.

Geahča dá buot listtuid mat leat dieđihan sámediggeválggaide.

14 bellodaga ja 60 listtu

Otne dievai dieđihanáigemearri listtuide mat áigot sámedikkeválggain leat mielde.

– Dál lea boahtán sisa badjelaš 50 iešguđege listtu iešguđege bires, ja de lea 14:s iešguđege bellodaga, mat leat ceggen listtuid válgabiriin, čilgii Sámedikki ráđđeaddi Tove Anti, dalá maŋŋá go dieđihanáigemearri lei dievvan.

Veaigge beallai bearjadaga lei dihtosis ahte go rehkenastá buot listtuid, buot válgabiriin, de leat oktiibuot 63 listtu dieđihuvvon sámediggeválggaide.

Dál dárkkista Sámediggi ahte listtut leat lobálačča, ja listtut galget loahpalaččat dohkkehuvvot ovdal geassemánu vuosttaš beaivvi.

Šiella guđa válgabires

Vibeke Larsen

Vibeke Larsen lea 2005 rájes ovddastan Bargiidbellodaga Sámedikkis. Ođđajages geassádii son bargiidbellodagas ja ásahii son Šiella bellodaga.

Foto: Amund Trellevik/NRK

Dálá sámediggepresideanta, guhte ođđajagis geassádii bargiidbellodagas, lea ásahan válgalisttu Šiella bellodaga namas guđa válgabires.

Dušše máttasámis ii leat Šiella nákcen cegget listtu sámediggeválggaide. Nuortaguovllu válgabires leat Sámedemokrahtat ja Šiella ásahan oktasaš listtu.

Árja ge searvá sámediggeválggaide guđa válgabires.

Ovddádusbellodat buot válgabiriin

Ovddádusbellodat searvá sámediggeválggaide buot válgabiriin.

Bargiidbellodat, Guovddášbellodat, Olgešbellodat ja Norgga Sámiid Riikasearvi maid leat ráhkadan válgalisttuid buot válgabiriin.

Korte nyheter

  • Iskkus: Ruoŧabeale sámiin buorre dearvvašvuohta

    Badjel 70 proseantta ruoŧabeale sámiin oaivvildit ahte sis lea buorre dahje hui buorre dearvvašvuohta.

    Dan čájeha Ruoŧa vuosttaš našuvnnalaš álbmotdearvvašvuođa iskkus mii almmuhuvvui maŋŋebárgga, dieđiha SVT Sápmi.

    – Jus buohtastahttá eará álgoálbmogiin, de vedjet sámit ollu buoret, dadjá psykologa ja dutki Jon Petter Stoor.

    Iskkus čájeha ahte eanaš sámit vedjet buorebut sihke fysalaččat ja psyhkalaččat, vaikko sullii 20 proseantta sis leat vásihan vealaheami maŋimuš golbma mánu.

    Iskkus čájeha maid ahte:
    * Sámit leat veahá buoiddibut go earát
    * Sámiin lea eanet varra gorudiin go earáin
    * Measta duppalgeardde eanet sámiin lea ástmá go buohtastahttá eará álbmogiin
    * Sámiin leat eambbo allergiijat go earáin

    – Go lea sáhka fysalaš dearvvašvuođas, de manná veahá heajubut guvlui. Psyhkalaš dearvvašvuođas manná fas buori guvlui, dadjá Stoor.

  • Cuiggoda Kanáda olmmošvuoigatvuođaid dili

    Amnesty International cuiggoda Kanáda álgoálbmotvuoigatvuođaid dieđuid, go almmustahttá iežas ođđaseamos jahkásaš analysa olmmošvuoigatvuođaid dilis miehtá máilmmi.

    Raporttas, mii almmuhuvvui vuossárgga, vuorjašuvvá Nobel-ráfibálkkašumi vuoiti organisašuvdna dainna go álgoálbmogat Kanádas ain gillájit bággolonisteami, resursaávkkástallama vaikko eai leat mieđihan dasa, eahpedásseárvvu, vuogádatlaš vealaheami ja duolbmama stáhta eales.

    Dan čállá CBC News.

    Amnesty vuorjašuvvá earret eará, ja erenomážit das go Kanáda dahká Wet’suwet’en- miellahtuid vearredahkkiin, go eai dohkket Coastal Gaslink-bohcci, 14,5 miljárdda dollára árvosaš prošeakta mii sirdá luonddugássa Brihttalaš Columbia davvenuorta beale eksportarusttegii mii lea rittus, čállá CBC.

    CBC News ii leat fidnen kommentáraid Crown-Indigenous Relations ja Northern Affairs Canada ovddasvástideddjiiguin.

  • Bevilger penger til blant annet et nytt samisk dataspill

    Sametingsrådet har bevilget penger til disse tre språkutviklingstiltakene:

    * 300.000 kroner til oversettelse av Det gamle testamentet til lulesamisk

    * 300.000 kroner til oversettelse av dataspill til nordsamisk

    * 102.700 kroner til studiereise for studenter ved UiT Norges arktiske universitet.

    Det skriver Sametinget i en pressemelding.

    – De samiske språkene er ikke så synlige i samfunnet på digitale arenaer hvor barn og unge er. Det er viktig for språkenes fremtidige status at programmer, spill og applikasjoner er tilgjengelige på samiske språk. Derfor ønsker sametingsrådet å støtte slike prosjekter, sier medlem i sametingsrådet Mikkel Eskil Mikkelsen.