Hopp til innhold

Ohcet dálkedieđiheaddji Kárášjogas

Meteorologalaš Instituhtas atnet unohassan jos ii oktage joatkášii dieđihit dálkkis Kárášjogas, go doppe leat 140 jagi beaivválaččat dieđihan dálkkis golbmii beaivái.

Ted Torfoss

Kárášjogas dárbbašivččii Meteorologalaš Instituhtta olbmo gii dieđihivččii dálkkis golbmii beaivái 365 beaivvi jagis. Sii dáhtošedje ahte 140 jagi doaibma joatkašuvašii.

Foto: Meteorologisk Institutt

– Dál ii leat oktage dán doaimmas, danne ohcat Kárášjogas olbmo dán bargui, lohká Meteorologalaš Instituhta ráđđeaddi Ted Torfoss.

Gieskat finai Meteorologalaš Instituhta dálkedieđiheaddji John Smith RiddoDuottar museas Kárášjogas muitaleamen Kárášjoga dálkedieđihan stášuvnnas mii lea doaibman 140 jagi. Seammás muitalii Meteorologalaš Instituhta doaibman 150 jagi.

Ja buollašeamos beaivi mii goassige lea dieđihuvvon lei Kárášjogas, 130 jagi áigi.

Dán oktavuođas lea dál RiddoDuottar museas Kárášjogas čájáhus mii muitala das.

140 jagi doaibma ii leat šat dál ollislaš

Automáhtalaš dálkedieđihanstášuvdna márkanjárggas Kárášjogas.

Automáhtalaš dálkedieđihanstášuvdna márkanjárggas Kárášjogas. Lassin dása galggašii vel olmmoš gii dieđiha dálkkis maid oaidna ja dovdá.

Foto: Ole Jorgen Ostby N-3630 Rodberg

Meteorologalaš Instituhta ráđđeaddi Ted Torfoss ii loga doaimma Kárášjogas dál leat ollislaš danne go dál bohtet dušše dieđut dan automáhtalaš stašuvnnaš.

Sii dárbbasivčče maid maid juohke beaivvi golbmii dieđuid das mo dálki lea, leago obbadálki, balvái, arvi, muohtti, beaivvadat dahje jalahas.

Ohcet bargi gii doaimmahivččii dálkedieđuid

Meteorologalaš Instituhtta ohcá bargi gii golbmii beaivái dieđihivččii sidjiide dálkkis Kárášjogas. Dieđuid galgá sáddet čieža áigge iđđedis, ovtta áigge beaivit ja čieža áigge fas eahkedis. Dalle galgá mannat olggos ja iskkat dálkki, geahččat mo balvvat leat, lea go biegga j.n.a.

Olmmoš gii dán doaimma váldá badjelasas, son ferte leat Kárášjogas juohke beaivve ja dieđihit dálkki.

Ii son dattetge dárbbas čohkkát ruovttus, muhto dálke-dieđiheaddji ii galggá leat guhkelis go golbma kilomehtera eret dan automáhtalaš dieđihanstašuvnnas.

Dat mearkkaša ahte olmmoš ii darbbaš leat ruovttus go dieđiha, son sáhttá leat eará barggus, muhto finada olgun daid áiggiid go galgá dieđihit Meteorologalaš Instituhtti dálkkis.

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.