Hopp til innhold

Hálidivččet go somás mediabarggu? Áigemearri ohcat oahpahallin dievvá otne

NRK Sápmi fállá sámi nuoraide jahkebeallásaš oahpu bálkkáin čakčamánus guovvamánu lohppii. Ohcanáigi dievvá odne gaskaija áiggi.

2015-2015 oahpahallit čájehit maid leat bargan jahhkebeallásaš oahpus.

Čakčamánu 5. beaivvi 2016 váldá NRK Sápmi njeallje oahpahalli ohppui guđa mánnui.

– Mis leat njeallje oahpposaji. Dássážii leat ožžon 11 ohcamuša, muhto háliidivččiimet eanet. Mii dáhttut olbmuid geat duođai háliidit bargat medias ja geat máhttet sámegiela. NRK Sámis leat nu olu vejolašvuođat mediabarggu hárrái, lohká NRK Sámi oahpahalliortnega prošeaktajođiheaddji Berit Randi Nystad.

Berit Randi Nystad

Berit Randi Nystad

Foto: Pressebilde / NRK

Oahppat bargat neahtain, radios ja TV:s

Oahpaheamis lea sihke teoriija ja bargohárjehallan, ja lea sierra oahppoprográmma oahpahalliide. Galgá oahppat bargat neahtain, rádios ja TV:s.

– Sii ohppet reaidduid maid dárbbašit NRK Sámi barggus - sihke teknihkket ja fuolahit rádiosáddagiid, radio- ja TV-áššiid ráhkadit. Ieža filbmet ja redigeret, sihke mobiltelefuvnnain ja videokameraiguin. Internehttii filbmet, govvidit ja čállit. Sii ohppet maid sámegiela, muitala Nystad.

Oahpahallanáigodat lea biddjon NRK Sámi váldodoaimmahussii Kárášjohkii.

– Go barget, de lea sis bagadeaddji ja doarjja. Maŋimuš mánu barget dan doaimmahusas masa eanemusat liikojit, maiddái dan áiggi leat sis eará bargit doarjjan. Mii fitnat maid johtimin, hásttuha Nystad.

Maŋŋel oahpahallanáiggi, de lea buoret vejolašvuohta beassat mediafágalaš ohppui allaskuvlla dásis.

Háliida ohcciid miehtá Davviriikkaid

Ollašuhtton joatkkaskuvlaoahppu dahje dábálaš studiegelbbolašvuohta fágasuorgin dáhttojuvvo sus gii ohcá oahpahallin. Buorre sámegiel máhttu, sihke čálalaččat ja njálmmálaččat, lea eaktun.

– Mii ávžžuhat ohcciid miehtá Davviriikkaid ohcat oahpahallin.

NRK Sápmi fállá bálkká oahppoáiggi, 15.000 ruvnno mánnui. NRK Sápmi fállá maid oahppostipeandda gitta 50.000 ruvnno rádjai jahkái nuoraide guđet álget mediaohppui.

– Dien stipendii lea čadnon dat ahte fállojuvvo sidjiide bargu maŋŋel. Ovttaláhkai leat don de sihkaraston barggu fidnet dáppe, lohká Nystad.

Dás gávnnat virgealmmuhusa

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.