Hopp til innhold

Ođđa lottomillioneara Guovdageidnui

Ikte lávvardaga juovlaruohta faskkii Guovdageaidnulaš badjel 1,3 miljovnna lotto-spealus.

Norsk Tipping

Guovdageidnui fas lotto vuoitu, go juovlaruohta Norsk Tipping jugii liigevuoittu 30 lottospellliide.

Foto: Kallestad, Gorm / NTB scanpix

SuperLotto-oppalaš vuoitu lei dán háve oktiibuot sullii 40 miljovnna, mii mearkkaša 1.333.330 miljovnna ruvdno juohke vuoitái. Speallofitnodat, Norsk Tipping dat čađahii dán vuorbádeami mas boađus lei 30 ođđa SuperLotto-millionearat.

Guovdageidnui vuoitu

– Dát gal duođaid lei hui hávsi, ja áibbas vuordetmeahttun, lei vástádus maid Guovdageaidnulaš dadjái go Norsk Tipping válddii oktavuođa.

Soma gullat

Guovdageainnu suohkana sátnejođiheaddji, Johan Vasara, lohka soma gullat ahte Guovdgeidnui fas lea boahtan ođđa millioneara Norgga speallofitnodaga vuorbádeami bakte.

Johan Vasara

Lea soma gullat ahte akta su suohkana ássiin lea vuot lea fasken vuoittu lotto-spealus. Vuoitái dat dieđusge lea soma, dadjá sátnejođiheaddji.

Foto: Liv Inger Somby

– Dát dieđusge mearkkaša ollu dan olbmui gii lea vuoitán, ja mun sávvan ollu lihku vuoitái. Lea maiddái earenoamaš illudahti go sihke diibma ja dán jagi leat ollugat Guovdageainnus vuoitán, dadja Johan Vasara.

Son ii loga diehtit iige gullan gii vuoti lea, ja lohka soma go Guovdageainnus dál orrot eanet vuoitit go mat dán radjai leat leamašan Verdal gávpogis Davvi-Trøndelágas.

Nordlándii golbma vuoittu

Nordlánddas ledje guokte dievddu ja okta nissonolmmoš geat guhtiige juhkkojuvvui badjelaš 1,3 miljovnna ruvnno. Nubbe dievdu guhte lei okta vuitiin, illá gávnnai sániid go speallofitnodat válddii oktavuođa

– Vuoi gáfat, dál gal orruleaman juovlaruohtta! Vuoi, vuoi… maid galggan dadjat? Giitu skeaŋkkas! Na dál gal…

–​ Dát ii leat duohta! Dát ii leat duohta! leago jur duohta? Nu vástidii Bådåddjo nissonolmmoš go oaččui dieđu vuoittu birra. 1,3 miljovnna ruvdno, orruleamen hui buorre.

Mii leat dása čoahkkanan olles bearaš ja leat dál juovlaskeaŋkkaid rahpamin, muhto gal dát lei hávskes muosehuhttin.

– Mii leat ožžon ollu fiinna skeaŋkkaid, na ja sávan ain buriid juovllaid, dadjala movttegis Bådåddjo nissonolmmoš go oaččui dieđu ahte son lei vuoitán.

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.