Hopp til innhold

Nølende til indianerhjelp

– Det er vanskelig å si om Sametinget kan hjelpe mapuche indianere til å stoppe norsk vannkraftutbyggingsplaner i Chile, sier sametingspresident Egil Olli.

Egil Olli og Aili Keskitalo

Mens tidligere sametingspresident Aili Keskitalo, mener det haster å hjelpe mapuche indanere, er nåværende sametingspresident Egil Olli mer nølende.

Foto: Elvi Rosita Norvang / NRK

Representanter for mapuchene, som er på besøk i Oslo denne uken, har sagt at de vil be om hjelp fra Sametinget.

De kritserer det norske selskapet SN Power for manglende dialog i forbindelse med utbyggingen, og minner om at flere tusen mapucher er i mot dette.

 

Utenrikssak

Mens  parlamentariskleder i Norske Samers Riksforbund (NSR) Aili Keskitalo mener at det er viktig å støtte mapuche indianernes kamp mot vannkraftutbyggingen i Chile , er sametingspresident Egil Olli (Ap) usikker.

– Det er vanskelig å vite hva man skal svare nå jeg ikke kjenner saka ordentlig. Spørsmålet er også hvor mye Sametinget skal blande seg inn i utenrikssaker, sier Olli.

Men legger til:

– Prinsippielt har Sametinget alltid vært solidarisk med urfolk.

Vil konsultere departementet

I går hadde mapuche indianere møte med politisk rådgiver Morten Wasstøl i Miljø- og utviklingsdepartementet. Sametingspresident Egil Olli mener det senere vil være naturlig for Sametinget å konsultere med departementet i denne saka.

Ingen løfter

På møtet med mapuche indianere igår var politisk rådgiver Morten Wasstøl forsiktig med å gi noen løfter.

Mapuchene ba om hjelp fra den norske regjeringa om å stoppe utbyggingsplanene, samt å overtale myndighetene i Chile til å anerkjenne mapuchenes rettigheter.

SN Power har lovet å bedre dialogen med urfolkene og vil ha grundige konsultasjoner før de vedtar utbygging.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.