Hopp til innhold

Garraduojár háliida almmuhit garra čázi-lávlaga muhto ii oaččo doarjaga

Niima sávvá «Vildastevvel»-lávlaga almmuhit, muhto lohká váttisin oažžut doarjaga.

Nils Mathis A Skum

Nils Mathis Andersen Skum bargá beaivválaččat Duodjeinstituhtas duojárin. Dá son duddjo báhkis guvssi.

Foto: Johan Ánte Utsi / NRK

Nils Mathis A Skum
Foto: Johan Ánte Utsi / NRK

– Olmmoš dego vuollána ja eddo go ii ovdan ii šat gosa ge.

Guovdageaidnulaš Nils Mathis A. Skum lohká losses barggu ohcat doarjaga.

– Go okta olmmoš galgá bargat buot, de son lea nu oarbbis ovtta ládje ahte son ii nagot soahtat nugo ovdamearka dihte joavkkut sáhttet, muitala Niima.

Son lea guhka bargan dan nala ahte beassá skearru almmuhit.

– Mun lean ožžon Jan Ole Hermansena ohcat doarjaga Sámedikkis, muhto doppe eai dorjon dan. Dál lea plána Guovdageainno suohkanis ohcat veahki, muitala Niima.

Guldal oasáža «Vildastevvel»-lávlagis dáppe: 57-åring vil gjøre comeback som artist

Rumbu

Dá lea rumbu maid Niima lea duddjon.

Foto: Johan Ánte Utsi / NRK

Beakkihii 80-logus

Niima beakkihii 80-logus go almmuhii «Viidnevuošši»-lávlaga. Vaikko oallugat liikojedje lávlagii, de ii čuojahuvvon dát lávlla nu olu rádios, go dat čájehuvvui ahte lávlla lea jorgaluvvon Suoma lávlagis sámegillii.

Muhto dál lea Niima fas mielas guoimmuhit olbmuid ođđa lávlagiin «Vildastevvel». Dán son lea Aslak Siriin ráhkadan. Ja veahkkin soai leaba ožžon Roger Ludvigsena bidjat musihka.

– Mu olmmái lea dál badjel 80 jagi, ja dat lea juo nuplot jagi áigi go son vuohččan ovdanbuvttii dán lávlaga munnje. Son lea guhka vuordán goas dat almmuhuvvo.

Máŋggas geat leat gullan «Vildastevvela» leat lohkan Niimai ahte dát lea ođđa šlágar ja maid vurdet lávlaga.

Vilda vuogi mielde ellet

Sihke «Viidnevuošši»- ja «Vildastevvel»-teavsttat leat viinni birra, muhto son ii dieđe lea go dát sivvan manne eai doarjjo. Son goit ge oaivvilda ahte dakkár vildalávlagiidda galggašii maid leat sadji sámi servodagas.

– Dat oččošii leat sadji, go Sámis han liikojit vilda vuogi mielde eallit, vástida son.

Leatgo don vuollánan oažžut doarjaga skerrui?

– Oaččo dadjat nu ahte mun lean vuollánan.

It don nu gal leat?

– Dan mun gal lean de.

Nabe jus dál jorgalit ja addet doarjaga?

– Na velá de gal álggášin olles leahtuin bargat vohon de, vai dat ollašuvvá.

duojit

Eanet garraduojit maid son lea ráhkadan.

Korte nyheter

  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš sámi namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK
  • – Regjeringens kraftpakke gir en Klondyke-stemning

    Sametingspresident Silje Karine Muotka (NSR) reagerer på det høye antallet innmeldte vindindustriprosjekter.

    – Regjeringen har gjennom vedtaket om å elektrifisere Melkøya og sin Kraftpakke skapt en febrilsk Klondyke-stemning hos mange, advarer Muotka.

    Hun syns det er stort behov for å vurdere realismen i at det er så mange nye prosjekter som meldes inn.

    – Samiske rettighetshavere, både reindrifta, fastboende, andre beitenæringer, utmarksutøvere og sjøsamer blir sterkt påvirket av alle disse prosessene som nå må gjennomføres og dette er både sterkt konfliktskapende og meget ressurskrevende, påpeker Muotka.

    Loga sámegillii

    Sametingspresident Silje Karine Muotka under overrekkelse av sannhets- og forsoningskommisjonens rapport.
    Foto: Mette Ballovara / NRK