Hopp til innhold

Nå vil Norge registrere alle som snakker samisk

I forbindelse med språkuken 2019 møttes Sametingspresidenten og skattedirektøren i dag for å dele gladnyheten.

Hans Christian Holte og Aili Keskitalo

Skattedirektør Hans Christian Holte og Aili Keskitalo møttes for å dele gladnyheten.

Foto: Mette Ballovara / NRK

Nå kan alle samisktalende registrere språkkunnskapen i Folkeregisteret.

Aili Guttorm

Aili Guttorm sier hun skal registrere det med en gang.

Foto: NRK

Aili Guttorm (NSR) er valgt inn på Sametinget fra Sør-Norge. Hun oppfordrer alle samisktalende til å registrere seg.

– Jeg bruker det samiske språket. Derfor vil jeg at det skal finnes en oversikt over hvor mange som faktisk snakker samisk, sier Guttorm.

Startsignalet for telling av samiskspråklige ble markert på Samisk hus i Oslo.

Dette skjedde ved at Sametingspresident Aili Keskitalo logget seg inn på Folkeregisterets side, og registrerte sine kunnskaper i samisk. (ekstern lenke)

Skattedirektør Hans Christian Holte og andre tilhørere så at hun krysset av for nordsamisk, som er hennes morsmål.

Nyttig redskap

Keskitalo var den første som registrerte sine kunnskaper i samisk. Man kan krysse av for nordsamisk, lulesamisk eller sørsamisk.

– Jeg vil oppfordre alle som snakker et eller flere av de samiske språkene, til å registrere sin kunnskap i samisk, sier Keskitalo.

Statistikken er nyttig for sametinget i arbeidet for å styrke samisk språk, mener hun.

– Med denne kunnskapen vil vi bedre kunne tilrettelegge for språkpolitikk. Som er nyttig for de som snakker samisk, sier Keskitalo.

– Trygt å registrere seg

Både skatteetaten og Sametinget forsikrer om at de har stort fokus på personvern og datasikkerhet.

– Registreringen følger alle lover og regler som er satt opp for å sikre personvern til hver enkelt, sier Keskitalo.

Skattedirektør Hans Christian Holte vil også berolige de som eventuelt er skeptiske.

– Vi har en god sikkerhetsordning i Folkeregistreret. Det skal ikke være noe grunn til bekymring, sier Holte.

Og legger til:

– Dette vil gjøre det enklere for myndighetene å følge med på språkutviklingen både for nord, sør og lulesamisk, sier Holte.

Korte nyheter

  • Gielddat bissehit bieggafápmohuksemiid

    Ruoŧa gielddaid veto-riekti bieggafápmoásahemiide lea bissehan 72 proseantta prošeavttain maŋemuš njeallje jagi, čállá SVT Västernorrland.

    Sivvan dasa lea go eai gávdno njuolggadusat mat gusket buhtadusaide gielddaide mat dohkkehit bieggafápmohuksemiid.

    Jagi áigi álggahuvvui guorahallan man ulbmil lea gávdnat evttohusaid buhtadussan gielddaide, muhto dán rádjái ii lea mihkkege dáhpáhuvvan.

    Dál SCA, Eurohpa stuorimus priváhta vuovdeeaiggát, ávžžuha ráđđehusa bargagoahtit áššiin ja gávdnat buori čovdosa.

    – Mii sávvat ahte stáhta váldá iežas ovddasvástádusa, dat livčče buorre juohke oktii. Dálá dilli dagaha dušše dárbbašmeahttun balu servvodagas. Livčče álkidan olu jus mis livčče čielga njuolggadusat maid čuovvut, lohká SCA bieggafápmohoavda Martin Ingels.

    Vindturbiner i skog i Sverige
    Foto: Skjermdump
  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.