Hopp til innhold

Monica Kristin Klefstad Angel - 2. kandidat for Samenes folkeforbund i Vesthavet valgkrets

NRK Sápmi og Ávvir har bedt om at listetoppene i hvert parti, som stiller til sametingsvalget 2017, svarer på noen spørsmål om seg selv. Her er én av kandidatene:

Sametinget
Foto: Keilen, Berit / NTB scanpix

Valgkrets/válgabiire: Vesthavet. Viesttarmearra
Parti/bellodat: Samenes folkeforbund. Sámiid álbmotlihttu.
Navn/namma: Monica Kristin Klefstad Angell
Alder/ahki: 42
Sivilstand/siviiladilli: Singel

Interesser

Hvilke hobbyer har du?

Trening, håndarbeid

Hva er det største du har opplevd i livet?

Å få mine to barn.

Hva gjør du når du skal koble av?

Er mye ute i den frie naturen. Hører musikk og synger. Er sosial med familie og venner.

Hvem er ditt største forbilde og hvorfor?

Min samiske bestemor! Har vokst opp med henne som “mamma”. Hun har lært meg alt jeg kan, å bygd meg opp til å bli den jeg er idag. Sterk, varm, nyskjerrig, åpen og bestemt. Hun har vært en god veileder/mentor, bestevenn og historieforteller.

Jobb og studier

Idag jobber jeg fast som autorisert helsesekretær ved et legekontor, og som vikar i hjemmesykepleien som fagarbeider.

Har tidligere jobbet som barnehageassistent, møbelsnekker og servitør/bartender/resepsjonist.

Har videregående utdanning.

Er utdannet Møbelsnekker, Web-designer og Autorisert Helsesekretær.

Morsmål/språk

Norsk, forstår ikke samisk.

Politisk bakgrunn

Har vært med i politikken i 8 år. Har representert SFF. Har ikke vært sametingsrepresentant.

Hjertesaker

Hvilke saker vil du fokusere på?

Språket, kultur og duodji.

Hva mener du er den største utfordringen sametinget må løse i kommende periode?

Flere i valgmanntallet.

Forklar hvorfor/hvorfor ikke mineral- og gruvebedrifter skal få lov til å opprette og starte med drift i samiske områder?

Fordi det kan ødelegge beiteområder.

Forklar om du syns at dagens reindriftspolitikk fungerer eller ikke. Hva blir den viktigste saken i forhold til reindriftspolitikken i kommende periode?

Har ikke satt meg inn i det.

Jordbruk, hva kan Sametinget bidra med til å sikre at unge kan fortsette med/ etablere seg i næringen?

Legge til rette for det.

Hva er den største utfordringen fiskerinæringen står overfor i Sápmi? Hvordan kan sametinget bidra til at også de mindre utøverne kan livnære seg med fiske?

Støtte nyetableringer. Bidra sentralt politisk til fokus på rettigheter.

De samiske språk, hvordan bør sametinget tilrettelegge for at de styrkes i kommende periode?

Bevilge midler til det.

Hvilke nye arbeidsplasser er viktige å satse på i kommende periode?

Økt satsing på eldreomsorgen for samisk-talende eldre.

Hvilken sak har berørt deg mest hittil og hvorfor?

Mye uro på sametinget.

Sámegillii:

Beroštumit

Makkár astoáigedoaimmat leat dus?

Giehtabarggut ja hárjehallan.

Mii lea dat stuorámus maid leat vásihan eallimis?

Oažžut guokte máná.

Maid dagat go áiggut vuoiŋŋastit?

Luonddus vánddardit, guldalit musihka ja lávlut ja leat sosiála bearrašiin ja olbmáiguin.

Gii lea du stuorámus ovdagovva ja manne?

Mu sámi áhkku. Mun lean bajásšaddan suinna dego mu «eadnin». Son lea oahpahan munnje buot maid mun máhtán, son lea hábmen mu dákkárin go lean. Liekkus, gievra, sáhkkii, rabas ja nággár. Son lea leamaš buorre mentor, buoremus olmmái ja muitaleaddji.

Bargu ja oahppu

Dál barggan fásta autoriserejuvvon dearvvašvuođačállin doavttirkantuvrras ja sadjásažžan ruovttubuohccedikšumis fágabargin. Lean ovdal bargan mánáidgárdeveahkkebargin, viessogálvosnihkkárin, guossoheaddjin, bartendarin, resepšunistan. Mus lea joatkkaskuvlla oahppu, ja lean vel oahppan viessogálvosnihkkár, web-designer ja autoriserejuvvon dearvvašvuođačálli.

Eatnigiella/giella

Dárogiella

Politihkkalaš duogáš

Gávcci jagi lean leamaš politihkalaš aktiiva, lean ovddastan SFF aivve. In leat ovdal leamaš sámediggeáirras.

Váibmoáššit

Makkár áššiide áiggut bidjat fokusa?

Gillii, kultuvrii ja duodjái.

Mii lea du mielas eanemus hástaleaddjin maid Sámediggi ferte čoavdit čuovvovaš áigodagas?

Eambbosiid oažžut jienastuslohkui.

Čilge manne/ manne eai galggaše minerála- ja ruvkefitnodagat oažžut lobi ásahit ja álggahit doaimmaid sámi guovlluin?

Go sáhttá billistit guohtunareálaid.

Čilge doaibmá go dálá boazodoallopolitihkka vai ii. Mii šaddá deháleamos ášši mii guoská boazodollui čuovvovaš áigodagas?

In leat jurddahan dan birra.

Eanandoallu, maid sáhttá Sámediggi dahkat sihkkarastin dihte ahte nuorat sáhttet joatkit ealáhusas / álgit ealáhussii?

Láhčit dili dasa.

Mii lea dat stuorámus hástalus guolástusealáhusas Sámis? Maid sáhttá Sámediggi dahkat nu ahte dat unnimus doalut maid sáhttet birgejumi viežžat guolásteamis?

Doarjut ođđa álggahemiid. Váikkuhit guovddáš politihka bidjat fokusa vuoigatvuođaide.

Sámegielat, movt berre Sámediggi láhčit dili nu ahte nannejuvvojit čuovvovaš áigodagas?

Juolludit ruhtadeami dasa.

Makkár ođđa bargosajiid lea dehálaš vuoruhit čuovvovaš áigodagas?

Lasi áŋgiruššama boarrásiidfuolahusas sámegielat vuorrasiidda.

Guhte ášši lea čuohcan dutnje eanemusat ja manne?

Lea olu ráfehisvuohta Sámedikkis.

Korte nyheter

  • Beatnagat gaikodan bohccuid Bájilis 

    Badjeolmmoš Tommy Vitblom vulggii iskat lea go ealu sisa mannan luovosbeatnagat go oinnii Facebookas čállosa ahte luovusbeatnagat leat jođus Kangos guovllus Bájila gielddas Ruoŧas. Dalle son gávnnai njeallje jápmán bohcco, dieđiha Sveriges Radio.

    – Dákkár oainnáhus darvána millii, muitala Vitblom.

    GPS ja drona veahkkin lea son gávnnahan ahte beatnagat oaguhedje bohccuid máŋggaid miillaid ovdal go de loahpas fallehedje. Vitblom muitala dán dáhpáhuvvat dávjjit aht dávjjit. (Čájáhusgovva)

    Reinkadaver
    Foto: Erik Ropstad
  • Ávvudit máilmme girjebeaivvi Lukkari divttaiguin

    Dán jagi ávvuda «Mun Dajan - Foreninga Samiske forfattere» Máilmme lohkanbeaivvi Rauni Magga Lukkari girjás poesiijain.

    Dat dáhpáhuvvá odne eahkedis Romssa sámi viesus Romssas.

    Lukkari válddii gieskat vuostá gonagasa ánsumedáljja ja Romssa ja Finnmárkku fylkka kulturbálkkašumi. Son lea doaibman girječállin ja girjegoastideaddjin 35 jagi. Son lea maid čállán máŋga prologa festiválaide ja ávvudemiide, ja dasa lassin divttaid ja teáhterčájalmasaid.

    Máilmme girje- ja vuoigŋaduodjebeaivi (maiddái gohčoduvvon máilmme girjebeaivin) lea ON-beaivi mii ávvuduvvo cuoŋománu 23. beaivvi.

    Dát ávvubeaivi mearriduvvui ON oahpahusa, dieđálašvuođa, kultuvrra ja gulahallama (UNESCO) váldočoahkkimis jagis 1995.

    Les på norsk

    Forfatter Rauni Magga Lukkari
    Foto: Anne Olli / NRK
  • Sámediggi doarju Finnmárkku spábbačiekčanbiirre barggu vealaheami ja rasismma vuostá  

    Sámediggi juolluda 400.000 kruvnna doarjjan Finnmárkku spábbačiekčanbiirre prošektii MII-MET-VI.

    Prošeavtta ulbmil lea eastadit vealaheami ja rasismma spábbačiekčama bokte deaivvadanbáikin. Jurdda lea spábbačiekčama bokte hukset lagat oktavuođaid olbmuid ja servodagaid gaskkas Finnmárkkus.

    Doarjja juolluduvvo Sámedikki regionálaovddidanprošeavttaid doarjjaortnegis.

    – Mii iluin doarjut MII-MET-VI. Sámediggi jáhkká ahte prošeakta sáhttá čájehit mo boahtteáiggis sáhttá bargat rasismma ja vealaheami eastademiin. Lea hirbmat buorre ahte aktevra nu go Finnmárkku spábbačiekčanbiire váldá hástalusa duođalažžan ja searvá dehálaš eastadanbargui, dadjá sámediggepresideanta Silje Karine Muotka (NSR).

    Imaštalat go maid MII-MET-VI mearkkaša?
    Dat leat dat vuosttaš sánit prošeavtta čuorvvassániin – davvisámegillii, kvenagillii ja dárogillii:

    Mii leat seamma joavkkus!

    Met olema samassa laakissa!

    Vi er på samme lag!

    I den første cuprunden mellom Alta IF og Kirkenes IF ble MII-MET-VI-prosjektet markert før kampstart.
    Foto: Anders Abrahamsen / Finnmark Fotballkrets